Fredagsdiagram: Vad kan vi lära av antalet anställda inom högteknologisk industri?

Svensk högteknologisk industri (läkemedel, data och IT, instrument, samt luft- och rymdfarkoster) har förändrats dramatiskt sedan år 2000. Sysselsättningen föll från cirka 100 000 till runt 40 000 anställda fram till 2015, för att sedan stabiliseras. Samtidigt har förädlingsvärdet per anställd trendmässigt ökat.
Färre jobb, men de som är kvar är mer produktiva. En tolkning är att lågproduktiva företag slagits ut eller automatiserats, dvs en strukturell omvandling snarare än ett förfall.

Högteknologisk produktion genererar kunskapsspillovers som kan lyfta hela ekonomin om rätt förutsättningar finns på plats. Men det förutsätter inhemsk kompetens, industriella ekosystem och en politik som säkrar kvalificerad arbetskraft, attraktiva villkor för avancerat näringsliv och kompetent offentlig upphandling.

Tre frågor för svenska politiker:

• Hur säkrar vi att kunskapsspillovers från högteknologisk sektor stannar och sprids i Sverige?
• Klarar utbildningssystemet att få fram den kompetens som krävs?
• Hur kan offentlig upphandling bli ett strategiskt verktyg?

Läs mer i rapporten Samhällsekonomiska effekter av avancerad försvarsindustri av Pontus Braunerhjelm, Fredrik W Andersson och Enrico Deiaco.