Ny rapport: Försvarssatsningar kan stärka samhällsekonomin

Dagens geopolitiska osäkerhet och det växande behovet av strategisk autonomi lämnar politiken med två alternativ: att köpa ett stridsflygsystem från utlandet eller att upprätthålla egen förmåga att utveckla och producera avancerade system. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum visas att satsningar på högteknologiskt försvar som Gripenprogrammet ger betydande samhällsekonomisk avkastning — uppskattningsvis en multiplikator i intervallet 2–4 — genom att sprida kunskap, teknik och färdigheter till andra delar av ekonomin.

I rapporten Från stridsflyg till samhällsnytta – Flygplansindustrins roll i det svenska innovationsekosystemet visar författarna Fredrik W Andersson, Enrico Deiaco och Pontus Braunerhjelm att varje satsad krona på försvar kan generera betydande samhällsekonomiska värden – om de används rätt. Försvarssatsningar på forskning och teknikutveckling ger högst avkastning med effekter som också är varaktiga.

– Det finns starka argument för statliga satsningar på teknikutveckling, inklusive på nästa generations stridsflygplan. Sverige är ett av tre länder i västvärlden med förmåga att utveckla och producera avancerade stridsflygplan. Det är betydelsefullt inte bara för försvarspolitiken utan även för tillväxt-, närings- och innovationspolitiken, säger Fredrik W Andersson, forskningsledare Entreprenörskapsforum och en av rapportens författare.

I rapporten lämnas ett antal policyrekommendationer:

• Statliga FoU-satsningar på avancerad försvarsproduktion bör fortsätta och förstärkas, med långsiktig finansiering och konsoliderade uppdrag snarare än spridda småprojekt.
• Staten bör utvärdera och säkerställa att kompetensblockets olika delar finns representerade för att möjliggöra att spillovereffekter realiseras.
• Offentlig upphandling bör reformeras så att mindre och medelstora företag i större utsträckning kan delta i försvarsrelaterade utvecklingsprojekt.
• Statliga demonstrations- och testanläggningar bör göras tillgängliga för mindre företag (spin-ins) till låg eller ingen kostnad.
• Sverige bör upprätthålla och fördjupa sin närvaro i internationella forskningssamarbeten för att minimera importläckage och samtidigt ta emot internationella spillovers.

För intervjuer och kommentarer:
Fredrik Andersson, forskningsledare Entreprenörskapsforum, 072–7328600, Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor BTH, 072–9655569, Enrico Deiaco, forskningsledare Entreprenörskapsforum, 076–8845783