Anna Kremel
Se webbutsändningen av seminariet
Svenska arbetsgivare har svårt att rekrytera den kompetens de behöver. Samtidigt har antalet lärosäten och utbildningsplatser expanderat kraftigt. Vilka åtgärder krävs för att entreprenörer ska kunna anställa rätt kompetens och för att företagen ska växa? Det diskuterades på ett samarrangemang med Örebro universitet.
Jag ställde mig frågan om samproduktion och gemensam design leder till en bättre matchning, berättade Anna Kremel, ekon dr, Örebro universitet, om sin intervjustudie med företag, lärare och studenter i samverkansprojekt mellan lärosäten och näringslivet. Det är viktigt för båda parter att känna att det finns värdeskapande i och med samverkan.
Störst utväxling får studenter i form av personlig erfarenhet och anställningsbarhet; lärare får branschkontakter, återkoppling till utbildningen och till forskning och företagen får möjlighet till utveckling genom input från studenter, berättade Kremel.
Studenter måste själva få välja vad de vill studera, menade Simon Edström, vice ordförande, Sveriges förenade studentkårer, men lärosäten måste ges bättre förutsättningar att arbeta med utbildningars attraktivitet, inte minst vad gäller infrastruktur och bostäder. Till exempel ser vi att den största kompetensbristen finns inom vård och skola, två sektorer som har ett attraktivitetsproblem.
Tillgången till bostäder är avgörande för högskolors möjlighet att attrahera studenter.’
Simon Edström
Studenternas intressen är givetvis viktiga men vi måste även ta hänsyn till samhällsutvecklingen, betonade Johan Schnürer, rektor, Örebro universitet, och vissa yrken måste verkligen lyfta sin attraktivitet. Här måste vi tillsammans uppmärksamma de goda exemplen och aktivt arbeta med samverkan. Men, betonade Schnürer, fundamentet är avgörande.
Hela utbildningssystemet måste hänga ihop och grundskolan måste förbättras. Framför allt grundutbildningen inom naturvetenskap och teknik är för dålig. Med ett sådant underlag är det svårt att åstadkomma särskilt mycket på högskolenivå.
Johan Schnürer
Sveriges matchning är sämst i OECD, var fjärde rekrytering misslyckas, menade Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv. Studenter får ofta inte de jobb de vill efter examen och företagen hittar inte rätt kompetenser. Enligt Krantz finns det ett systemfel i samverkansmodellen.
Vi måste skala upp det som fungerar, och det är utbildningar med samverkansmoment. Hur gör vi bäst detta? Jag tror vi måste ha ekonomiska incitament. De utbildningar som leder till jobb bör få mer pengar. Jag vill inte se mer styrning men rätt styrning.
Tobias Krantz
Studenter saknar ekonomiska incitament att välja utbildningar som leder till jobb, sa Johan Eklund, vd och professor, Entreprenörskapsforum, BTH och JIBS.
Utbildning lönar sig inte i Sverige, incitamenten måste stärkas!
Gunilla Nordlöf och Johan Eklund
Jag tycker vi måste ta ett helhetsgrepp vad gäller kompetensfrågan, sa Gunilla Nordlöf, gd, Tillväxtverket. Tillsätt ett nationellt kompetensförsörjningsråd! Men även företagen har ett stort ansvar:
Företag måste se till att stärka upp attraktiviteten och de bör få stöd i att se framåt och identifiera vilka kompetenser som kommer att behövas på sikt, sa Nordlöf.