Sammanfattning*

På Bokmässan höll Joakim Wernberg, forskare Entreprenörskapsforum, en presentation som tog ett bredare grepp på AI och digitalisering än vad som ofta ryms i debatten. Utgångspunkten var den rapport han skrivit som underlag till regeringens produktivitetskommission – en text som sammanfattar de gemensamma dragen i övergången från digitalisering till artificiell intelligens, med fokus på arbetsmarknad, produktivitet och ekonomi.

Mellan utopi och dystopi – men alltid bråttom?

Wernberg inledde med att beskriva hur berättelsen om AI har polariserats: antingen ses AI som lösningen på allt – där Sverige snabbt måste kliva på tåget – eller som ett hot mot mänskligheten. Men båda narrativen har enligt honom ett gemensamt problem: de utgår från ett teknikdeterministiskt synsätt, där tekniken ses som en oemotståndlig kraft som formar samhället.

”Det är tekniken som formar samhället i båda dessa berättelser”, konstaterade Wernberg.

Det synsättet bortser från efterfrågesidan – människors behov, beteenden och preferenser – trots att det är människor som bestämmer vad som konsumeras och hur arbete organiseras.

”Det finns inga maskiner som efterfrågar någonting”, påpekade han.

En siffra som blev ett politiskt faktum

Han beskrev också hur en ofta citerad studie – där tekniker uppskattade att 47 procent av jobben i USA riskerade att automatiseras – fick enormt genomslag, trots att den byggde helt på utbudssidan (vad tekniken kan göra), och inte på om det faktiskt är efterfrågat eller praktiskt genomförbart.

När samma modell senare tillämpades på Sverige, gick uppskattningen från 53 procent till 7 procent – en dramatisk förändring som Wernberg menar visar hur problematiskt det är att dra långtgående slutsatser från teknisk potential utan att väga in mänskliga och organisatoriska faktorer.

Lärdomar från historien

För att illustrera hur teknikdebatter tenderar att återkomma tog han upp tre historiska exempel:

  • John Maynard Keynes varnade på 1930-talet för ”teknologisk arbetslöshet”.

  • Robert Solow noterade på 1980-talet att datorer fanns överallt – utom i produktivitetsstatistiken.

  • John Perry Barlow hävdade 1996 att internet var en ofrånkomlig civilisatorisk kraft som skulle överta allt – vilket visade sig vara en överdrift.

Den mänskliga sidan av teknikskiften

Wernberg återkom flera gånger till idén om lärandekostnader – att det inte är teknikinvesteringen i sig som är den största utmaningen, utan den förändring i arbetssätt, organisation och kompetens som krävs för att tekniken ska bli produktiv.

Han hänvisade till SCB-data som visar att medan 63 procent av företagen anser sig ha investerat i teknik enligt plan, är det bara 35 procent som anser sig ha säkrat rätt kompetens för att dra nytta av tekniken. Endast drygt hälften har förändrat sina arbetssätt.

”Det här är den mänskliga sidan av strukturomvandling”, sade han.

Den stora frågan är därför inte vilka jobb som försvinner – sådana försvinner och skapas hela tiden – utan hur nästan alla jobb kommer att omorganiseras i takt med att ny teknik införs.

Långsam förändring, snabba påståenden

Stora företag tenderar historiskt att investera tidigt i ny teknik – eftersom kostnaden relativt sett är lägre – men deras arbetssätt förändras långsamt. Små företag följer efter, ofta när trösklarna sänkts genom erfarenhetsöverföring. Samtidigt rör sig nya teknikintensiva startups snabbt – de har inga gamla vanor att förändra.

Wernberg avslutade med en påminnelse:

”Larmklockan behöver ringa i bakhuvudet på oss när man säger att ’det är bråttom’ – vare sig man är på väg mot en utopi eller en dystopi.”

*Observera: Detta referat har sammanställts med hjälp av en AI-modell och ska ses som en indikativ sammanfattning av vad som sades under seminariet. Det kan innehålla feltolkningar eller sakfel och bör inte betraktas som ett ordagrant eller auktoritativt referat. För fullständig och korrekt information hänvisas till originalkällor eller videoinspelningen