Den 6 september frukostlanserades Studiedestination Sverige – privat kapital för ökad kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Vid seminariet diskuterades hur svenska lärosäten kan attrahera en större andel kvalificerade internationella studenter. En viktigt fråga dels för att möta kompetensbristen på arbetsmarknaden och dels för att stärka Sverige som en kunskaps- och forskningsnation.

Se webbutsändningen av seminariet

Utbildningens kvalitet är grundbulten för ökad attraktionskraft menar Martin Wikström, expert forsknings- och utbildningspolitik IVA och en av rapporten författare. Men det finns många skäl att vilja attrahera utländska kvalificerade studenter. Dels så kan det vara en del av lösningen på den kompetensbrist som råder på arbetsmarknaden och bidra till en positiv Sverigebild och ökad export. Dels så bidrar internationella studenter till många positiva effekter vid lärosäten, en erfarenhet Wikström själv gjort under sina år på Karolinska Institutet. Han bedömer att det finansiella stödet är viktigt och, för de allra mest eftertraktade studenterna, t.o.m. avgörande. Men fler faktorer spelar in t.ex. utbildningsutbud, utbildningens marknadsvärde, antagningsprocessernas utformning, möjligheter till studentbostäder, familjesituation och möjligheter att stanna och arbeta efter examen.Martin Wikström

Wikström föreslår en ökning av offentligt finansierade stipendier såväl som avdrag på hela eller delar av kurskostnaden för de mest kvalificerade individerna och att processerna med antagning och finansiering och visum koordineras på ett mer lättfattligt sätt. Vidare pekar han på att offentlig-privata stipendieinitiativ har fungerat dåligt och att regionala stipendiefonder med mer konkret företagsengagemang i form av t.ex. mentorskap och praktikplatser skulle kunna vara en mer framkomlig väg.

Skatteincitament för företag som ger stipendier skulle kunna katalysera större privat engagemang.

Rapportens andra författare Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH, framhöll tre saker. För det första underskattar många magnituden av matchingsproblemen på den svenska arbetsmarknaden. Det svenska fallet är unikt menar Eklund och kan få betydande negativa effekter för svensk produktivitetsutveckling. För det andra ställde han sig tveksam till de svenska lärosätenas egna förmåga att lösa dessa problem, incitament behövs. För det tredje, hur skapas bättre möten mellan arbetsmarknadens efterfrågan och utbudet på kompetens från universiteten. Johan Eklund

Öka presumtiva arbetsgivares inflytande och testa olika modeller för att låta näringslivet styra utbudet.

Agneta Bladh, särskild utredare Internationaliseringsutredningen, underströk värdet av att stärka internationaliseringen av svenska lärosäten. Enligt Bladh bidrar den till att höja utbildningskvaliteten och till nationell och global hållbar utveckling vad gäller kompetensförsörjningen. Hur kan vi då öka Sveriges attraktivitet som kunskapsnation? I utredningen som hon leder föreslås en fördubbling av de generella stipendierna till lärosäten. Dessutom finns behov av ett flaggskeppsstipendium för de allra bästa. Idag kommer ca 0,7 procent av världens internationella studenter till Sverige, där ligger många länder före oss. Fredrik Voltaire och Eva Åkesson

Kan vi förbättra länkarna till arbetsmarknaden kommer vi få effekt. Detta är väldigt viktigt för internationella studenter och här är Sverige inte bäst i klassen.

Eva Åkesson, professor och rektor vid Uppsala universitet, manade till sans vad gäller självbilden.

Vi är varken så internationella eller högutbildade som vi vill tro. Det är dags att krossa myten om oss själva och förstå att det finns goda möjligheter till förbättring.

Åkesson pekade på att även om antalet internationella studenterna har återhämtat sig efter nedgången i samband med 2011 års avgiftsreform så har inte världen väntat, Sverige har halkat efter. Marknadsföring, stipendier, samordning av processer, smidigare antagning, karriärsstöd och möjligheter att stanna i Sverige var några av de saker som hon lyfte. Hon kopplade även tillbaka till Martin Wikströms inledning och framhöll att kvaliteten absolut aldrig får tummas på.

Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert Almega med inriktning mot utbildningsfrågor, berättade att deras medlemsföretag brottas med kompetensbristen. Rekryteringsproblem är dyra och företag klarar inte av att växa när de inte hittar rätt personal. Vi behöver en ökad kompetensinvandring.

Han tror att näringslivet är villiga att bidra ekonomiskt men att många behöver stöd i den processen. Han efterfrågade incitament och tydligare kopplingar mellan stipendiater och företag.

Mötet mellan studenter och arbetsgivare glappar. Staten bör satsa på att attrahera talanger i ett system som är konkurrensutsatt, matchat mot arbetsmarknaden och kontinuerligt utvärderas.

Ta del av rapporten Studiedestination Sverige – privat kapital för ökad kompetensförsörjning och konkurrenskraft