Ta del av pressmeddelandet och rapporten här
—
Sammanfattning*
Hur ska svensk forskning och innovation navigera i en värld präglad av geopolitisk rivalitet, teknologisk maktkamp och ökade säkerhetskrav? Det var den övergripande frågan när Entreprenörskapsforum samlade forskare, lärosätesledare och forskningsfinansiärer till ett seminarium om svensk forsknings- och innovationspolitik i en ny geopolitisk era.
Seminariet modererades av Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum, och tog sin utgångspunkt i en ny rapport presenterad av Pauline Mattsson, lektor vid Lunds universitet. I panelen deltog även Sara Mazur, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA, samt Anders Söderholm, rektor för KTH.
Från öppen kunskapsnation till strategisk aktör
I sin presentation visade Pauline Mattsson hur svensk forsknings- och innovationspolitik successivt har förändrats: från ett starkt fokus på öppenhet, mobilitet och global samverkan till en politik där säkerhet, resiliens och strategisk autonomi spelar en allt större roll.
”Vi har kanske gått från att se oss som en öppen kunskapsnation till att bli mer strategiska aktörer.”
Hon beskrev hur externa händelser – från 11 september och finanskrisen till covid-19, stormaktsrivaliteten mellan USA och Kina samt Rysslands krig mot Ukraina – successivt har förändrat de politiska logiker som styr forskningen.
”Forskning och innovation har blivit en strategisk fråga och ses i dag som en resurs i en mer konkurrensutsatt värld.”
Genom att analysera forskningspropositioner över tid visade hon hur geopolitiken gått från att vara en bakgrundsfaktor till att bli ett explicit styrande inslag.
”I de senaste propositionerna är säkerhet och resiliens inte längre underförstått, utan uttalade mål.”
Styrkor som också är sårbarheter
Mattsson pekade samtidigt på att många av Sveriges traditionella styrkor – hög forskningsintensitet, stark företagsfinansiering och internationell öppenhet – också skapar sårbarheter i ett mer fragmenterat globalt system.
”Vi har hävdat oss ganska bra hittills i ett globalt samhälle, men var står vi när vi har en sådan liten kritisk massa?”
Hon avslutade med policyutmaningar snarare än färdiga svar: hur Sverige ska balansera öppenhet mot säkerhet, bredd mot selektivitet och nationellt handlingsutrymme mot ökande EU- och NATO-samordning.
Anders Söderholm, Pauline Mattsson, Sylvia Schwaag Serger, Sara Mazur
Lärosätenas nya balansgång
Från lärosätesperspektivet betonade Anders Söderholm hur den globala kunskapskartans snabba förskjutning, inte minst Kinas vetenskapliga genombrott, skapar nya svåra avvägningar för universiteten.
”Sverige, Europa och USA halkar efter därför att någon annan blir bättre – inte för att vi egentligen blir sämre.”
Han beskrev hur universiteten nu måste hantera samarbeten med länder som samtidigt är ledande forskningsnationer och säkerhetspolitiska utmanare.
”Den balansgången är ny för lärosätena, och vi måste bygga en omdömesgill kultur för att hantera den.”
Söderholm betonade att mycket ansvar ligger på universiteten själva, även om nationella riktlinjer behövs.
En värld av strategisk oklarhet
Sylvia Schwaag Serger placerade diskussionen i ett längre historiskt perspektiv och menade att den period av närmast obegränsad akademisk frihet som präglat decennierna efter kalla kriget snarare är ett undantag än norm.
”Den värld vi levt i sedan 1989 är unik i historien – forskning har nästan alltid haft villkor och förväntningar knutna till sig.”
Hon beskrev dagens situation som präglad av strategic ambiguity, där teknik och politik vävs samman på sätt som inte låter sig reduceras till enkla regler. Samtidigt var hon tydlig med att ett totalt avståndstagande från samarbete med Kina vore kontraproduktivt.
”Att sluta samarbeta precis när Kina blivit världsledande är inte strategiskt.”
Anders Broström, Sylvia Schwaag Serger, Sara Mazur, Anders Söderholm, Pauline Mattsson,
Stiftelsernas roll i ett förändrat landskap
Sara Mazur betonade att forskning och innovation alltid har varit strategiska resurser för Sverige – men att omvärldsförändringarna kräver ett mer medvetet förhållningssätt.
”FOI har alltid varit strategiskt för Sverige – skillnaden är att vi nu måste vara mer medvetna om vad vi delar med oss av.”
Hon beskrev hur Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kombinerar långsiktigt stöd till fri grundforskning med strategiska satsningar på kompetensuppbyggnad inom områden som AI, kvantteknik och materialvetenskap. Mazur betonade också vikten av internationell mobilitet och global talang som en strategisk tillgång, samtidigt som samarbeten måste väljas mer selektivt än tidigare.
”Allt samarbete är inte automatiskt bra för Sverige längre – vi måste välja smart.”
Avslutningsvis knöt Anders Broström samman diskussionen och pekade på att forskningspolitiken blivit en central del av Sveriges långsiktiga positionering i en värld där kunskap, makt och säkerhet allt oftare hänger samman.
——
*Observera: Detta referat har sammanställts med hjälp av en AI-modell och ska ses som en indikativ sammanfattning av vad som sades under seminariet. Det kan innehålla feltolkningar eller sakfel och bör inte betraktas som ett ordagrant eller auktoritativt referat. För fullständig och korrekt information hänvisas till originalkällor eller videoinspelningen.
——
