Lika tillgång till kapital? Finansiering av utrikes föddas företagande

Under ett webbinarium om finansiering av utrikes föddas företagande samlades forskare och representanter från finansierings- och rådgivningsorganisationer för att diskutera tillgången till kapital och vilka hinder som finns för entreprenörer med utländsk bakgrund i Sverige.

Samtalet tog sin utgångspunkt i kapitlet Finansiering av utrikes föddas nyföretagande av Mats Hammarstedt, professor Linnéuniversitetet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, i antologin Från idé till kapital. En återkommande fråga under webbinariet var i vilken utsträckning skillnader i finansiering beror på strukturella faktorer, riskbedömningar eller diskriminering.

Seminariet modererades av Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum, och inleddes med en presentation av Mats Hammarstedt.

Finansiering som hinder för utrikes födda företagare

I sin presentation visade Hammarstedt att det finns tydliga skillnader i tillgången till finansiering mellan företagare födda i Sverige och företagare födda utanför Europa. Utrikes födda ansöker oftare om banklån men får i högre utsträckning avslag. De som beviljas lån betalar dessutom i genomsnitt högre ränta.

Vidare uppger en större andel utrikes födda företagare att tillgång till kapital är ett betydande problem i verksamheten. Skillnaderna kvarstår även när man tar hänsyn till faktorer såsom företagets storlek, ålder och bransch. Studien visar också att företagare med bakgrund utanför Europa i högre grad upplever sig diskriminerade av banker, kunder och leverantörer.

Företagandet skiljer sig även åt mellan grupper. Utrikes födda är i högre grad verksamma inom handel, restaurang samt service och driver oftare enskild firma snarare än aktiebolag. Det är också vanligare att lämna företagandet, vilket tyder på större osäkerhet och svagare etablering.

Informella finansieringskällor får större betydelse

En central skillnad gäller hur företag finansieras. Utrikes födda, särskilt kvinnor, använder i högre utsträckning lån från familj och släktingar, medan svenskfödda oftare använder eget sparande.

Detta pekar på att informella nätverk spelar en viktig roll när tillgången till formell finansiering är begränsad. Samtidigt innebär det att möjligheterna att starta företag i högre grad beror på tillgången till privata resurser och kontakter.

Panelen: igenkänning men olika förklaringar

I den efterföljande paneldiskussionen deltog Caroline Arenander från Almi, Helena Lundgren från Nyföretagarcentrum samt Rodrigo Garay, från Accountability International.

Paneldeltagarna bekräftade i stort forskningsresultaten, men betonade att flera faktorer samverkar. Brist på kredithistorik, begränsade säkerheter och svaga nätverk lyftes som viktiga förklaringar till varför det är svårare att få lån. Samtidigt framhölls att upplevelser av diskriminering måste tas på allvar, även om det är svårt att avgöra exakt vad som ligger bakom skillnaderna.

Flera betonade också att många företag startas i brist på andra alternativ. För personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden kan företagande bli ett sätt att försörja sig, snarare än ett uttryck för en uttalad entreprenörsambition. Detta kan påverka både företagets förutsättningar och möjligheten att få extern finansiering.

Små lånebehov och strukturella hinder

En återkommande observation var att många företag efterfrågar relativt små lån i uppstartsfasen. Dessa mikrolån är ofta mindre attraktiva för traditionella banker, eftersom handläggningskostnaderna är höga i förhållande till lånebeloppen.

Samtidigt lyftes betydelsen av relationer och lokal kännedom. Minskad lokal närvaro i banksektorn och ökad digitalisering kan ha gjort det svårare att bygga de relationer som tidigare underlättade kreditgivning.

Nya aktörer och möjliga förändringar

Samtidigt som det finns indikatorer som pekar mot ökade hinder lyftes också möjliga förbättringar. Nya finansiella aktörer och digitala lösningar kan bidra till att bredda tillgången till kapital, exempelvis genom att använda kassaflödesdata i stället för traditionella säkerheter vid kreditbedömning.

Det betonades också att statliga aktörer kan spela en viktig roll genom att komplettera marknaden, särskilt i segment där privata aktörer har svaga incitament att verka.

Långsamma förändringar och kvarstående mönster

Avslutningsvis konstaterades att många av de mönster som diskuterades har varit stabila över lång tid. Trots förändringar i ekonomi och samhälle kvarstår skillnader i tillgång till finansiering mellan inrikes och utrikes födda företagare.

Flera deltagare menade att utvecklingen sannolikt kommer att vara gradvis snarare än snabb, och att förändringar kräver insatser både inom finansmarknaden och på arbetsmarknaden i stort.

*Observera: Detta referat har sammanställts med hjälp av en AI-modell och ska ses som en indikativ sammanfattning av vad som sades under seminariet. Det kan innehålla feltolkningar eller sakfel och bör inte betraktas som ett ordagrant eller auktoritativt referat. För fullständig och korrekt information hänvisas till originalkällor eller inspelningen.