Seminariesammanfattning*

Under ett seminarium om entreprenörskap i Norden samlades forskare, debattörer och policyaktörer för att diskutera vad Sverige kan lära av olika entreprenörskapsrelaterade debatter i Norge, Danmark och Finland. Samtalet kretsade kring tre teman: skatter och ägande, migration och arbetskraft samt försvars- och säkerhetsrelaterat entreprenörskap. Diskussionen visade både på gemensamma nordiska utmaningar och på tydliga skillnader i hur länderna valt att hantera dem. På plats i lokalen för att att kommentera fanns Eric Luth, vice vd Fores, Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, och Mattias Svensson, ledarskribent Svenska Dagbladet.

Entreprenörskap i en orolig tid

Seminariet inleddes med att Anders Broström, vd Entreprenörskapsforum och professor Göteborgs universitet, beskrev entreprenörskapets roll i en tid av omställning. Förnyelse, innovation och nya företag beskrevs som centrala för att stärka konkurrenskraft, resiliens och säkerhet i Sverige och Norden. Samtidigt framhölls att diskussionen om entreprenörskap ofta förs nationellt, trots att de nordiska ekonomierna är nära sammanflätade och står inför liknande problem.

Syftet med seminariet var därför att jämföra erfarenheter mellan länder som i många avseenden liknar varandra, men där politiken utvecklats i olika riktningar. Genom att studera våra nordiska grannar kan det vara lättare att se vilka hinder och möjligheter som finns i det egna systemet.

Mattias Svensson, Elinor Odeberg, Eric Luth

Norge: förmögenhetsskatt och risk för svagare entreprenörskap

Den första diskussionen inleddes genom digital medverkan av Karin S. Thorburn, professor NHH Norwegian School of Economics, och kommenterades, förutom av panelisterna på plats, också av Anna Holm Heide, vd Norwegian Alliance for Startup and Tech NAST, via länk. Samtalet handlade om den norska förmögenhetsskatten och dess effekter på entreprenörskap. Kritiker menar att skatten slår särskilt hårt mot ägare av växande företag eftersom beskattningen även kan ske på tillgångar som ännu inte realiserats. Det kan göra det svårare att bygga upp bolag och leda till att entreprenörer flyttar utomlands eller avstår från att starta företag i Norge.

Det framfördes också att Norge har relativt få stora tillväxtbolag jämfört med övriga Norden och att investeringar i riskkapital är låga. En förklaring som lyftes var att ekonomin länge dominerats av råvarubaserade sektorer såsom olja, sjöfart och fiske, vilket minskat trycket på att utveckla nya företag.

Samtidigt invände andra deltagare att debatten om förmögenhetsskatten ibland överdrivs och att kapitalflykten i praktiken är begränsad. Skatten sågs av vissa som ett sätt att upprätthålla legitimiteten i skattesystemet och finansiera välfärden, även om den inte ger stora intäkter.

En återkommande poäng var att entreprenörskap ofta påverkas av regler som hindrar sådant som ännu inte finns. Det som inte startas syns inte i statistiken, vilket gör politiska effekter svåra att mäta.

Danmark: migration, arbetskraft och flaskhalsar i ekonomin

Den andra delen handlade om arbetskraftsinvandring och arbetsmarknadspolitik och Philipp J.H. Schröder, professor Århus universitet (digital medverkan) presenterade caset. I Danmark har diskussionen länge präglats av arbetskraftsbrist, särskilt inom kvalificerade yrken och tekniska sektorer. Samtidigt finns ett behov av arbetskraft även i enklare jobb, vilket skapar en spänning mellan migrationspolitik och näringslivets behov.

Den danska modellen beskrevs som mer pragmatisk än den svenska. Samtidigt som asylinvandringen begränsats har regler för arbetskraftsinvandring gjorts mer flexibla, till exempel genom snabbspår för företag som behöver rekrytera från utlandet.

Flera medverkande menade att Sverige pendlat mellan ytterligheter – från mycket generös migration till mycket restriktiv – och att detta skapat problem för företag som är beroende av utländsk arbetskraft. Brist på arbetskraft riskerar att hindra både tillväxt och etablering av nya företag.

Samtidigt betonades att migration också påverkar ekonomin positivt genom att stärka demografin och bidra till högre sysselsättning och inkomster. En åldrande befolkning gör frågan särskilt viktig i hela Norden.

Finland: försvar, teknik och nya entreprenörskluster

Den tredje delen handlade om Finland och inleddes av Andreas von Koskull, vd och grundare Atle Defence Technologies (digital medverkan), och kommenterades, förutom av panelisterna på plats, också av Antti Vasara, styrelseordförande University of Helsinki, via länk. I Finland har ett växande antal startups utvecklat teknik för försvar och säkerhet. Till skillnad från Sverige har Finland länge haft ett starkt totalförsvar och allmän värnplikt, vilket gjort att många ingenjörer har militär bakgrund och erfarenhet av försvarsrelaterad teknik.

En viktig faktor ansågs vara att gränsen mellan stat och näringsliv är relativt låg, vilket gör det lättare för företag att samarbeta med myndigheter och få stöd i tidiga skeden. Program som kombinerar forskning, offentlig finansiering och privata investeringar har bidragit till att nya företag kunnat växa fram.

Samtidigt lyftes att Finland inte har lika stora etablerade försvarsföretag som Sverige, vilket kan ha gjort det lättare för startups att ta plats. Nya former av krigföring och säkerhetsteknik öppnar marknader där små företag kan konkurrera.

Flera talare framhöll att Norden skulle kunna bli starkare globalt om länderna i högre grad såg regionen som en gemensam marknad, särskilt när det gäller kapital, forskning och teknologi.

Anders Broström | Antti Vasara (på skärm), Mattias Svensson, Elinor Odeberg, Eric Luth

Gemensamma frågor: utbildning, regler och synen på entreprenörskap

I den avslutande diskussionen lyftes mer övergripande frågor. Ett återkommande tema var att entreprenörskap inte bara handlar om skatter, utan om utbildning, infrastruktur, arbetsmarknad och regelverk.

Flera deltagare menade att politiken ofta fokuserar på stora företag och symboliska skattefrågor, medan villkoren för nya och små företag får mindre uppmärksamhet. Samtidigt betonades att ett fungerande välfärdssystem och god utbildning kan öka människors vilja att ta risker och starta företag.

Skolan lyftes som en central faktor, men det fanns delade meningar om hur entreprenörskap bäst främjas. Vissa betonade vikten av jämlik utbildning och bred kompetens, medan andra varnade för att göra entreprenörskap till ett formellt skolämne i stället för att stärka grundläggande kunskaper.

Även arbetsgivaravgifter, regler och trygghetssystem diskuterades som faktorer som påverkar viljan att anställa och starta företag, men deltagarna var oeniga om hur balansen mellan flexibilitet och trygghet bör se ut.

En möjlig nordisk vår

Seminariet avslutades med frågan om det finns en ny nordisk samarbetsvåg. Flera deltagare menade att ökat geopolitiskt tryck, klimatutmaningar och teknologisk konkurrens gör att länderna i regionen har mer att vinna på samarbete än tidigare.

Norden har små ekonomier var för sig, men tillsammans en betydande kompetensbas inom teknik, innovation och utbildning. Om kapital, företag och forskning i högre grad rörde sig över gränserna skulle regionen kunna spela en större roll internationellt.

Samtidigt framhölls att entreprenörskap sällan kan planeras fram politiskt. Det uppstår ofta där regler är tydliga, risker möjliga att ta och där människor har kompetens och frihet att pröva nya idéer. Den viktigaste lärdomen från grannländerna kan därför vara att undanröja hinder snarare än att försöka styra fram utvecklingen.

——

*Observera: Detta referat har sammanställts med hjälp av en AI-modell och ska ses som en indikativ sammanfattning av vad som sades under seminariet. Det kan innehålla feltolkningar eller sakfel och bör inte betraktas som ett ordagrant eller auktoritativt referat. För fullständig och korrekt information hänvisas till originalkällor eller videoinspelningen.

——