Max Nathan, vice vd och forskare vid What Works Centre for Local Economic Growth, berättade om lärdomar och erfarenheter från WWGs arbete med policyutvärdering i Storbritannien. Han pekade på två huvudsakliga problem. För det första, det finns ett glapp mellan idé och verklighet i policyarbetet. Ofta ser varken kronologi, genomförande eller utfall ut precis som planerat. För det andra, utvärderingar är inte heltäckande. Det finns olika metoder för att mäta effekt, process och utvärdering. Enligt Nathan så behövs alla tre aspekter men många metoder missar just att mäta effekt, alltså den eventuella vinsten av en policy. Därför skapade What Works en minimumstandard för utvärdering. Max Nathan

– Vår minimumstandard för effektutvärdering mäter förändring i resultat för de som omfattas av en policy och de som inte omfattas.

What Works process går ut på att först uppskatta problemen, göra efterforskningar, utvärdera resultaten och producera en rapport. De använder sig gärna av grafiska illustrationer för att tydliggöra resultaten och erbjuder även ”tool kits”, ”how to”-guider, workshops och verksamhetsstöd. Idén är att erbjuda hjälp med att använda evidens.

Vad är då några lärdomar från What Works-projektet hittills? Vad vi kan se, sade Nathan, är att policy lyckas till cirka 50 procent och att resultaten varierar beroende på nyckelfaktorer. Han menar att det behövs en ökad tydlighet om målsättningen, och hur den ska nås. T.ex. skapas ofta policy med det uttalade målet att ge en ekonomisk vinst när vinsten i själva verket är huvudsakligen social. Per Tryding (moderator)

Han pekade också på behovet av att förstå utvärderingars begränsningar – institutionerna är olika, bevis är ofullständiga, och inte minst finns det en politisk ekonomi att ta hänsyn till.

– De som utvärderar och de som skapar policy har inte alltid samma intressen. Långt ifrån alla vill veta om en policy fungerar.

Övergripande handlar What Works-konceptet om en kulturell och institutionell förändring, från traditionella tillvägagångssätt till att öppna upp för att testa – lära – anpassa, avslutade Nathan.

Det här är en diskussion vi verkligen behöver i Sverige, säger Marita Ljung, fd statssekreterare Näringsdepartementet med ansvar för regional tillväxt fd ordförande Arena för tillväxt. Vi tenderar att gynna ”hårda fakta” och försumma dynamiska effekter, som är minst lika viktiga. Jag skulle ha behövt ha WWGs erfarenheter som underlag för mina diskussioner med andra departement när jag arbetade i regeringen. Vi behöver ett bredare perspektiv på regional policy i Sverige.Marita Ljung

– Tillväxt- och regionalpolitik bör vara angeläget för fler departement inom regeringen. Då skulle vi överbrygga stuprören och kunna adressera de viktiga dynamiska effekterna.

Anders Wagner, public affairs Västsvenska Handelskammaren, ifrågasatte tendensen att alltid titta på vad som inte fungerar istället för vad som fungerar när man planerar ett projekt. Det kanske är svårare men ställer in rätt kurs.

– Det är inte särskilt givande att vända och vrida på allt som gick fel med Hallandsåsen när man bygger ny infrastruktur. Max Nathan, Anders Wagner och Marita Ljung

Pontus Braunerhjelm, professor och forskningsledare Entreprenörskapsforum, inflikade från publiken att beslutsfattare inte sällan ser policyutvärderingar som ett hot och därför ofta ifrågasätter val av metod och process.

Som en grand finale bad moderatorn Per Tryding, vice vd Sydsvenska Industri- och handelskammaren, Max Nathan om en liten Brexit-bonus:

– I Brexit-projektet tittade vi på möjliga effekter av mjuk och hård Brexit. Vår analys visade att vissa områden i södra London förmodligen skulle drabbas hårdast. Dock har andra analyser förutspått att vissa av ”leave”-regionerna skulle påverkas mest. Vi får vänta och se vad de exakta effekterna blir men helt klart är att Brexit för med sig utmaningar för arbetsmarknad såväl som för sektorer med värdekedjor över nationsgränsen.