Experimentell policy, entreprenöriell kreativitet och innovativa lösningar hamnade under luppen vid lanseringen av 2018 års upplaga av Swedish Economic Forum Report Navigera under osäkerhet – entreprenörskap, innovationer och experimentell policy på Finlandshuset den 22 november.
SE WEBBUTSÄNDNING FRÅN KONFERENSEN HÄR
Entreprenörskapsforums vd Johan Eklund hälsade välkomna och berättade att idén till antologin var sprungen ur en diskussion om flexicurity i Sverige. Är det verkligen en omöjlighet? Dessutom har experiment nyligen lyfts av både OECD och Världsbanken och de finska experimenten med bl.a. basinkomst har blivit mycket uppmärksammade. Vi blev nyfikna på hur detta kan användas i Sverige, sa Eklund. Sedan gick ordet till Martin Andersson, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor BTH och affilierad till IFN, som tillsammans med Eklund har varit redaktör för rapporten.
Vi var intresserade att närmare undersöka vad experimentell policy är, vilka lärdomar det finns det från de försök som har gjorts och om det är relevant att experimentera i ett svenskt sammanhang.
Det vi ser, berättade Andersson, är att experimentell policy kan vara ett viktigt verktyg i de fall vi behöver testa för att lära oss vad som fungerar och vad som inte fungerar. Vi lever i en snabbt föränderlig värld och då hamnar utvecklingen inte sällan i klinch med de etablerade regelverken. Därför måste vi ha ett system för att experimentera oss fram till bättre lösningar.
Dags för policyexperiment
Albert Bravo-Biosca, director of Innovation Policy Lab, Nesta i Storbritannien, har skrivit om hur experiment kan användas för att skapa bättre policy. Han pekade på obalansen i att det satsas stora summor på innovation inom EU men att utvärdering är bristfällig och ofta inte vidare trovärdig. Inte sällan står beslutsfattare inför utmaningar utan tydliga lösningar. Finns det något sätt att utveckla och systematiskt testa nya lösningar? Det traditionella sättet att skapa policy är att starta ett stort program utan föregående test och hoppas att det fungerar medan ett experimentellt förhållningssätt innebär att starta något litet, testa om och hur det fungerar och sedan skala upp, framhöll Bravo-Biosca.Albert Bravo-Biosca
Väldigt små experiment på marginalen kan generera stora resultat och vara en del av lösningen på stora problem.
Intressant är även att det ofta visar sig vara de lösningar som ingen tror på som fungerar bäst. Det är inte ovanligt att vi gör felaktiga antaganden. Därför är ett öppet sinne avgörande i experimenterandet. Bravo-Biosca, delgav publiken att det finns fyra sätt som regeringar kan bli mer experimentella: design-tänk; alfa- och beta-tester; randomiserade försök och experimentfonder.
Ekosystem stimulerar ekonomin
Kunskapsintensiva entreprenöriella ekosystem i Sverige var ämnet för Maureen McKelveys, professor Göteborgs universitet, presentation. Hon betonade att det är särskilt viktigt att främja dessa eftersom de stimulerar jobbtillväxt och välstånd. McKelvey berättade att Sverige gör bra ifrån sig vad gäller en rad faktorer. Men, tillade hon, världen förändras i rask takt och vi behöver lista ut hur vi ska göra bra ifrån oss även fortsättningsvis.Maureen McKlevey
Vi behöver något som driver ekonomisk utveckling och tillväxt. Här är ekosystemen avgörande, inte minst för kunskapsspridning.
För att skapa policy rekommenderar McKelvey att tänka i ekosystem genom att lyfta in kunskap från olika parter och behålla en flexibilitet i designen som passar dagens sammanlänkade samhällsstrukturer.
Experiment för noll utsläpp 2024
Entreprenörskap och innovation är nycklar för att möta klimathotet enligt Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH och BTH. Tyvärr ser vi en ökning vad gäller utsläpp av koldioxid, mycket på grund av de snabbt växande asiatiska länderna. Just nu kräver 1,5–2,0 graders-målet att utsläpp maximeras 2020 för att därefter halveras vart 10:e år (7 procent per år). För att komma till rätta med detta måste vi komma åt de dubbla marknadsmisslyckanden, allt för sällan får förorenare stå för hela kostnaden och företagen behöver inte ta ansvar, menade Braunerhjelm.Pontus Braunerhjelm
Koldioxidskatt, utsläppshandel och FoU-stöd fungerar tyvärr inte tillräckligt bra. Satsa istället på innovation, entreprenörskap, experiment och spridning av ren teknik.
Det som behövs är en effektiv klimatpolitik som ger resultat. Hur den ska se ut vet ingen riktigt, därför måste vi experimentera, sa Braunerhjelm. Vi behöver en experimentell ansats kombinerat med relevanta regleringar, skatter och utsläppshandel.
Börja i liten skala med kvasiexperiment. Politiken kan designa experiment, och följa upp och utvärdera.
En viktig åtgärd är att rikta in sig på de största utsläppsindustrierna/företagen som aluminium, stål, cement, plast, jordbruk. Eventuellt krävs ett moratorium vad gäller fossila bränslen. Lyckligtvis finns det ljusglimtar, den teknologiska utvecklingen går snabbt. Det kan vi behöva om Sverige ska lyckas leverera enligt klimatlagen och ha noll nettoutsläpp 2024, avslutade Braunerhjelm.
Experimentell policy i svensk kontext
För att utveckla policy är det viktig att testa och skapa gemensamma läroprocesser, lyfte Göran Marklund, ställföreträdande generaldirektör externa frågor, direktör och avdelningschef verksamhetsutveckling Vinnova. Men det är genuint svårt att hitta vägen dit och det finns en mångfald av instrument.
Vi har fortfarande för lite lärande mellan olika policyorganisationer och instrument. Vi borde skapa policylab för att förbättra reflexiviteten, synergierna och förutsättningarna för att testa och experimentera.
Dessutom är dagens system för utvärdering av policy inte så bra som det borde vara enligt Marklund. Hur får vi till bättre samskapande mellan företag, organisationer och akademi? Ingen vet hur, utan vi behöver lära oss under resans gång. Osäkerheten är inte kalkylerbar, den är genuin.Lotta Engzell-Larsson, Bettina Kashefi, Göran Marklund
Experiment är ett bra sätt att komma framåt, menade Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv. Lärdomar från andra länder är också väldigt värdefulla; vi kommer säkerligen kunna dra slutsatser av de försök som görs i Finland. En annan värdefull jämförelse är den mellan kommuner, där jämför vi oss inte i tillräcklig utsträckning. Det finns enorma vinster i att skapa ett system som tillåter innovation inom områden som demografi, teknologi och i välfärdssektorerna. Men utvärdering är A och O.
Vi måste skapa en tolerans för att misslyckas och testa. Men, det är viktigt att utvärdera efterhand och inte skapa en bombmatta av reformer.
Politiker är inte främst intresserade av fakta utan av åsikter, framhöll Lotta Engzell-Larsson, ledarskribent Dagens Industri. Inte heller är politiker risktagare och de arbetar ofta med en mycket kortare tidshorisont än t.ex. företag. Det är ett skäl till att policy ser ut som den gör. Kommunerna är den mest pragmatiska delen av policykedjan och bäst lämpade för att experimentera, enligt Engzell-Larsson.
Kommunerna, som är längst ut i policykedjan, är intresserade av att lösa problem, inte av att föra politisk ideologi.
Policyexperiment i den offentliga sektorn
Först ut efter pausen var Mikko Annala, head of governance innovation Demos Helsinki, som har skrivit sitt kapitel om de finska myndighetsexperimenten. Han pekade på att världen står inför utmaningar som vi inte tidigare har mött i och med urbaniseringen, globaliseringen och arbetets förändrade natur.Mikko Annala
Dagens styrsystem är utdaterade, vi behöver andra sätt för att identifiera vad som ger resultat.
Annala berättade om hur Demos Helsinki hade hjälpt den finska regeringen att skapa ett experimentellt regeringsprogram. 2015 lyftes experiment högst på den politiska agendan.
De främsta motiven för experiment är möjligheten att utröna vad som fungerar och vad som inte fungerar, att öka förtroendet mellan medborgare och regeringen, att minimera risk genom att idéer snabbt kan förverkligas samtidigt som det går att se brister på ett tidigt stadium, samt att experiment påskyndar innovationsutvecklingen.
Experiment gör det möjligt att lära snabbt, utvärdera under resans gång, bli av med dåliga idéer och förbättra bra idéer.
Dock är tålamod viktigt, framhöll Annala. Resultat visar sig inte alltid direkt och det är viktigt att utvärdera tillsammans med berörda parter för att skapa delaktighet och dialog i projektet.
Går allt verkligen fortare?
Vilka krav som förändrade villkor på marknaden ställer på staten, behandlade Joakim Wernberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum, i sin presentation. Han pekade på att vi ser olika entreprenörsdrivna trender som utvecklar sig exponentiellt. Dvs. fördubbling sker hela tiden. Så även om utvecklingen inte nödvändigtvis går snabbare så är förändringen större och bredare. För en sådan utveckling fungerar inte ramverken menade Wernberg.
Vi har ett behov av policyprocess på samma tidsskala som dagens digitala entreprenörskap
Givet att vi har en mer och mer decentraliserad teknikdriven förändring och växande komplexitet i ekonomin vilket genererar en större osäkerhet i policyprocessen måste vi arbeta på nya sätt, sa Wernberg. T.ex. kan experiment i form av avreglerade testbäddar och observatorium användas.
Policyprocessen måste präglas av ”learning by using”, utvärdering, iteration och experiment.
Policyprocesser för 2000-talet
I den avslutande panelen lyfte Sonja Daltung, gd Tillväxtanalys, att fokus måste ligga på kunskap snarare än experiment.
Vi måste experimentera i syfte att lära oss och det måste finnas en acceptans för misslyckande.
Kristian Viidas, analyschef Tillväxtverket, framhöll att även om vi i Sverige är bra på utvärdering så kan vi bli bättre.
Pernilla Norlin. Kristian Viidas, Sonja Daltung, Johan Eklund
Utvärdering och samverkan är nycklar till bra policy.
Vi har för lite kunskap om effekterna av våra regleringar, ansåg Johan Eklund. I många fall går det inte att veta i förväg vad som fungerar och då är experiment i kombination med utvärdering ytterst värdefullt.
Experiment ökar transparensen i den politiska processen och stärker således demokratin, sa Eklund.
Daltung pekade på att det vore värdefullt att ge politiker möjligheten till att experimentera och testa vad som fungerar i liten skala. Då behöver inte ansvaret för misslyckanden bli så tungt.
Moderator Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, fick slutordet.
Förhoppningsvis får vi ett experimentkontor i regeringskansliet under den nya regeringen!