Entreprenörerna – ekonomins förändringsagenter

Entreprenörerna är viktiga, de är en ekonomis förändringsagenter, inledde Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, professor KTH och konferensens moderator. Han lyfte inledningsvis flera exempel alltifrån Jeff Besos Amazon till Ingvar Kamprads IKEA. Förutsättningarna för dessa entreprenörer är avhängigt det innovationspolitiska ramverket, fortsatte Braunerhjelm, och visade på sambandet mellan entreprenörers sysselsättningsambitioner och ekonomisk tillväxt.

I årets Swedish Economic Forum Report, som bygger på ett samarbetsprojekt mellan Entreprenörskapsforum och IFN, tas utgångspunkten i innovativa entreprenörer som har en ambition att växa och skapa nya jobb.

Sverige är ett helt annat land än det var 1985

Magnus Henrekson, vd och professor IFN, gav en övergripande bild av rapporten och dess resultat. Han menade att entreprenörskap är en egen produktionsfaktor.

– Bakom riktigt stora fina företag förr och nu finns oftast en entreprenör. Men kan säga mycket om Sam Walton men med Walmart har han ökat produktiviteten i detaljhandeln till den grad att det gett en produktivitetsökning i hela den amerikanska ekonomin.

Rapportens resultat visar att det inte bara är högskoleutbildning som räknas, en av de bästa utbildningarna är att jobba på ett bra storföretag.

– Går det bra för företaget kommer detta delvis tillspillas dig, sa Magnus Henrekson.

Han betonade dock att det inte bara är entreprenörer som bygger företag, det behövs ett helt knippe olika kompetenser, bl a kompetenta kunder och finansiärer samt industrialister som kan ta vid för att kommersialisera produkter.

Magnus Henrekson och Joacim Tåg

I en jämförelse mellan Sverige och USA noteras att Sverige gjort en enorm återhämtning på 20 år. Tidigare skapades inga jobb i Sverige, nu skapas inga jobb i Amerika. Samtidigt jobbar svenskarna lika mycket som amerikanerna gjorde förr.

– Sverige är ett helt annat land än det var 1985, ramverket är förändrat i grunden, fortsatte Magnus Henrekson.

Men han ansåg det inte vara färdigt, det måste reformeras med tiden. Därför måste politiken utgå från två ben, det räcker inte bara med att ha världens bästa universitet. Det gäller att det satsas ordentligt på nästa länk, att produkter och tjänster kommersialiseras och når ut i samhället. Och satsningarna ska ske på en entreprenörskapspolitik inte en småföretagardito. Jobben kommer i företag som växer sig medelstora, avslutade Henrekson.

Så främjas riskkapital till entreprenörer

Joacim Tåg, ekon dr IFN, berättade om sitt kapitel på temat riskkapital. Vilka institutioner och ramverk verkar spela roll för att främja riskkapital till entreprenörer? Svaret ligger i finansmarknads- och arbetsmarknadsregleringar och skattepolitiken, sa Joacim Tåg.

Varför är då en lokal riskkapitalmarknad viktig? Jo, för att innovationer är centrala för tillväxt. Mindre företag kan ha finansieringsproblem och riskkapital är väl lämpat för just små innovativa företag.

Riskkapital till entreprenörer kan främjas bland annat genom att främja aktiemarknader som skapar avyttringsmöjligheter och underlättar börsnotering, en flexiblare arbetsmarknad som gynnar små entreprenörer att hitta den modell/det team som passar bäst för att de ska kunna växa samt lägre skatter. Skatterna bör t ex erbjuda samma villkor oavsett om ägaren är en privatperson, en pensionsfond eller ett utköpsbolag, menade Tåg.

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden ger fler snabbväxande företag

Därefter var det dags för Martin Andersson, professor Lunds universitet och Blekinge Tekniska Högskola, att berätta varifrån de nya tillväxtföretagen kommer. Han kunde visa att ursprung spelar roll. Avknoppningsföretag, ofta från ett större etablerat bolag, ärver egenskaper från ursprungsföretaget som inte enkelt låter sig fångas av traditionella förklaringsfaktorer. Etablerade bolag blir på så sätt plantskolor för nya entreprenörer. Andersson påtalade att det finns skillnader i drivkrafter att lämna anställning för att bli företagare mellan länder. Anställningstid har t ex en starkare negativ effekt i Sverige än i Danmark vilket har att göra med arbetsmarknadslagstiftningen.

– Att underlätta för rörlighet på arbetsmarknaden är en förutsättning för nya snabbväxande företag.

Pontus Braunerhjelm och Martin Andersson

Det är tydligt att anställda på stora företag sällan lämnar sin anställning, men när det väl händer blir det ofta väldigt bra och det företag de startar växer mycket. Därför måste det bli attraktivare att lämna tryggheten i en fast anställning, avslutade Andersson.

Forskningskommersialisering bör ske av surrogatentreprenörer

Anders Broström, tekn dr KTH, hade tittat närmare på hur många universitetsanställda forskare som blir företagare? Av drygt 19 000 forskare i naturvetenskap, teknik eller medicin på svenska universitet och högskolor valde 478 personer att prova lyckan som entreprenör under åren 2000-2008. 60 procent av företagen var försvunna redan efter två år och endast fyra företag nådde nämnvärd storlek och blev ekonomiskt framgångsrika.

– Det akademiska företagandet är i regel kortvarigt, inte påfallande lönsamt och förknippat med en påtaglig risk för inkomstbortfall.

Endast fyra individer gjorde sig en hacka på sitt företagande. En slutsats av detta är att det är viktigt att jobba med verktyg för högskolor och universitet där forskaren förblir forskare till förmån för kommersialisering av surrogatentreprenörer, menade Broström.

En politik för att främja tillväxt och fler jobb bör fokusera på innovativt entreprenörskap

Magnus Henrekson presenterade Tino Sanandajis, ekon dr IFN, kapitel i rapporten som tar upp miljardärentreprenörer som ett alternativt empiriskt mått på företagande. De flesta företagare har få eller inga anställda, expanderar inte och ägnar sig inte åt innovation. För att fånga ett företagande som främjar tillväxt och fler jobb har Sanandaji identifierarat 996 dollarmiljardärer i 53 länder som blivit rika på entreprenörskap. 

Vad är det då som hämmar innovativt entreprenörskap? Bl a hög skatt, högskatteländer har ofta fler företagare men färre miljardärentreprenörer. Portugal, Spanien och Grekland ligger i topp vad gäller regelbörda, något som inte heller främjar det innovativa entreprenörskapet.

– Det gäller att vara medveten vilka följdeffekter höjda skatter och ökade regelverk ger, sa Henrekson.

Han tillade att naprapater och korvkiosker också är viktiga, men det är inget mål i sig att ha fler av dessa.

Attrahera högteknologiska företag som anställer högutbildade för fler regionala jobb

Per Thulin, ekon dr Entreprenörskapsforum och KTH, beskrev vilken typ av företagande som ger den största sysselsättningseffekten och utgick från att företagen i en region kan delas upp i en lokal och en global sektor. Den lokala sektorn är också beroende av den globala. I rapporten framkommer att i Sverige leder etablering av varje nytt industrijobb till ytterligare 0,4-0,8 jobb. Det är mindre än i exempelvis USA där motsvarande siffra är 1,6 nya jobb. Störst är effekten när ett högteknologiskt företag lokaliseras i en region. Anställer exempelvis Ericsson en ingenjör, en person med hög produktivitet och hög lön och därmed hög köpkraft, skapas tre jobb inom tjänstesektorn (i USA är motsvarande siffra fem).

Anders Broström och Per Thulin

– Vill man öka en regions sysselsättning är det alltså bra att attrahera företag som sysselsätter högutbildade, gärna i en högteknologisk bransch. Men det är också viktigt med god tillgång till bostäder. De som ska flytta in i regionen måste ha någonstans att bo, avslutade Thulin.

One size does not fit all

Gunilla Nordlöf, gd Tillväxtverket, var först ut att kommentera rapporten och tackade för intressant läsning, så pass intressant att hon inte slumrade till en endaste gång på flyget hem från Paris!

– Jag kommer att plocka fram rapporten när jag tillsammans med medarbetarna på Tillväxtverket ska lägga upp vårt arbete.

Hon menade att rapporten ger ett intressant perspektiv och sätter entreprenörskapet i centrum samtidigt som fokus riktas till institutionernas betydelse för ett lands utveckling och tillväxt.

– Det bekräftas att one size does not fit all. Varje land har en egen kombination av formella och informella institutioner som vuxit fram över tid.

– Det är viktigt att vidga handlingsutrymmet för entreprenörskap och se över institutionerna i ekonomin, både informella som formella. Tillväxtverket mäter regelbördan och har ett ansvar för regelförenkling. Med detta ska vi arbeta än närmare andra myndigheter, sa Gunilla Nordlöf.

Caroline Krensler, Gunilla Nordlöf, Mikael Damberg och Jessica Polfjärd.

Apropå multiplikatoreffekten så är den regionala ambitionen att locka till sig företag för att skapa tillväxt. Det handlar mycket om ett attraktivt företagsklimat, menade Nordlöf. Det gäller att framhäva och utveckla regionala styrkor – här har industrin seglat upp.

– Det är viktigt att se näringslivet som en helhet, inte bara SMEs och storföretag, allt hänger ihop precis som visas i rapporten, avslutade Nordlöf.

Swedish Economic Forum 2013 – Kommentar av Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

Sverige bör bli bäst på entreprenörskap för hållbar tillväxt

Därefter var det dags för praktiken att tala. Och det i form av Caroline Krensler, vvd Vinngroup, och enligt henne själv ett levande bevis på att rapportens analys är rätt. Hon berättade hur hon tidigare byggt upp konsultbolaget Semcon och med det gjort en fantastisk tillväxtresa. Efter denna erfarenhet ville hon göra något nytt och bygger nu extremt nischade bolag där konsulterna är delägare tillsammans med grundarna. Sedan 2008 har Vinngroup vuxit med 60 procent per år, har elva bolag inom R&D, management consulting, IT & kommunikation och finansierar alla start-ups via banklån.

Och vad säger Caroline Krensler om rapportens analys?

– Lagar och regler måste förenklas. Samtidigt tänker vi inte så mycket på regler, snarare funderar vi över ledarskap och motivation, det som driver människor.

Hon efterfrågade även tätare samarbete mellan forskning och entreprenörer.

– Vi måste svara på vad vi anser att Sverige ska vara bäst på i världen, dvs det innovationsstrategin ska landa i. Jag ser att svaret är entreprenörskap för hållbar tillväxt.

Krensler efterfrågade också en entreprenörskarta som svarar på vem som kan stötta företagen med vad på olika nivåer: global, regional, lokal. Vilka ska man ha till vad och när: EU, Vinnova, regionala handelskammare och lokala science parks? På Krenslers önskelista fanns också stöd till storföretagen att knoppa av, hjälp till open innovation och sist men inte minst aktiemarknaden – hur kan vi underlätta att den förnyas?

Swedish Economic Forum 2013 – Kommentar av CarolineKrensler, Vinngroup from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

(S) sätter fokus på innovation

Sedan var det dags för politiken att ge sina kommentarer på årets SEF-rapport. Först ut var Mikael Damberg, gruppledare (S), som ”köpte rapportens analys” samt lade fram funderingar över hur Sverige kan klara sig bättre på en exportmarknad. Han betonade att det är de små- och medelstora företagen som står för mycket av den svenska tillväxten, har förmåga att anställa och komma med nya varor och tjänster. Han menade också att när anställda som vill innovera, men inte passar in i ett företags affärsmodell, startar eget så får det en väldig effekt på ekonomin.

– Ett förslag för hur vi kan stimulera dessa är att erbjuda möjligheten att vara tjänstledig en längre tid. Vi tittar också på personaloptioner för att få igång den angelägna rörligheten på arbetsmarknaden.

Mikael Damberg menade att riskkapital är det första en företagare efterfrågar, snarare är det en bankkontakt. Samtidigt märker vi att företagare har svårare att finansiera sina bolag, därför föreslår vi nyföretagargarantier och förenklade generationsskiften, sa Damberg. Hur ska då framtidens nya varor och tjänster skapas?

– Min partiledare vill leda ett innovationspolitiskt råd. Förstamajtågen gjorde inte vågen över detta men det säger något om Stefan Löfvens mentala fokus på innovation.

Bland annat vill (S) lägga krut på förstagångsexportörer. Många nyföretagare vi träffar hoppar över den gamla svenska logiken och blir globala på en gång. Då gäller det att regelverken hänger med och att bolagen lätt kan få hjälp. Utöver detta bör våra ambassader lägga större fokus på export och näringslivskopplingar, ansåg Damberg.

Swedish Economic Forum 2013 – Paneldiskussion del 1 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

Drivkraften ligger hos den enskilda individen

Jessica Polfjärd, ordförande arbetsmarknadsutskottet (M), tog vid och undrade inledningsvis hur en entreprenör skulle klara sig i akademin och konstaterade att vi gör saker på olika sätt.

– Politiken kan göra mycket men drivkraften ligger hos den enskilda människan.

– Jag är uppväxt i Västerås under en tid då alla pappor jobbade på ASEA. Då var företaget den största arbetsgivaren, sa Polfjärd.

Idag är ABB inte lika stort men det ASEA bidragit till att utveckla har gett än fler jobb i branschen, något som skett genom avknoppningar. Att höginkomsttagare anställts har också drivit på lönenivån, efterfrågan och tjänstenivån genom hela kedjan i regionen. Ett exempel på det som skrivs i rapporten, menade Polfjärd.

Mikael Damberg och Jessica Polfjärd

Hon menade att hon och Mikael Damberg i det stora delar analysen av vad som behöver göras, det gäller breda innovations- och exportsatsningar. Men att vi inte får glömma den inhemska marknaden. På områden som utbildning och förskola behövs en fungerande hemmamarknad innan företagen kan gå på export, menade Polfjärd.

– Jag noterar också att skattesänkningar, men inte höjda skatter, är önskvärda i rapporten. Det är något som ligger i linje med regeringens politik. Vårt jobbskatteavdrag har också ökat utbudet av arbetskraft, avslutade Jessica Polfjärd.

I den efterföljande panelen diskuterades det faktum att dagens jobbsökande inte har de kvalifikationer som efterfrågas. Mikael Damberg ställde sig därför frågande till att dra ned antalet högskoleplatser medan Jessica Polfjärd tryckte på vikten av att investera i sin egen attraktivitet på arbetsmarknaden. Magnus Henrekson betonade avslutningsvis vikten av att göra arbetstryggheten portabel och att ett optionsinstrument är en rättvisesak.

– Det är osannolikt att personen med den rika pappan startar ett tillväxtbolag. En grundare måste kunna rekrytera ett relevant och kompetent team. Folk vågar inte säga upp sig från sin anställning för att de förlorar sin ITP. Genom att erbjuda optioner kan denna osäkerhet överkommas.

Swedish Economic Forum 2013 – Paneldiskussion del 2 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

–

–

–