Entreprenöriell kultur – onödig satsning eller valuta för pengarna?

Den 29 oktober arrangerade Entreprenörskapsforum ett seminarium kring lanseringen av en ny policysammanfattning Entreprenörskapets kultur. Det blev en intressant diskussion om det som tas för givet, det som sitter i väggarna, men som går att utveckla genom dialog och delaktighet: en entrepenöriell kultur.

Alla är del av flera kulturer som påverkar oss

Caroline Wigren-Kristoferson, docent Lunds universitet och Malmö högskola, inledde med att berätta att genom att förstå vilka normer och värderingar som är viktiga kan vi också förstå en rådande kultur.

–        Jag jobbar både i Lund och Malmö, i Lund är det viktigt med forskning, inte bara undervisning. I Malmö finns en mer undervisande kultur, det gäller att leverera bra kurser till studenterna. Utöver dessa kulturer påverkas jag också av att vara både svensk och skåning. Jag, precis som alla andra, är del av många kulturer som har inverkan på mig och som jag förhåller mig till medvetet eller omedvetet.

Kultur en strategisk resurs

På organisationsnivå är kultur en strategisk resurs, fortsatte Wigren-Kristoferson. Hur man socialiseras in på en ny arbetsplats är viktigt, du sätts direkt in i organisationens berättelse. Hon illustrerade med exempel från professor Saras Sarasvathys forskning av bl a två företag på Fortune 500-listan. I den ena organisationen var företagsledaren en gammal militär som älskade att jogga och på det andra företaget älskade företagsledaren att fika, vilket avspeglade sig i joggingturer på lunchen respektive daglig eftermiddagsfika. Företagsledarna hade på så sätt skapat miljöer utifrån vad som var viktigt för dem själva. Sannolikt söker sig personer till det företag där de känner att de passar in bäst kulturmässigt. Detta leder till att organisationens kultur institutionaliseras och de strukturer som råder blir än starkare. Samtidigt är risken att för många likatänkande hamnar i en och samma organisation, sa Caroline Wigren-Kristoferson.

Svårt kopiera Gnosjöandan

Hon påpekade att den lokala kulturen också påverkar strategiska beslut i företagen och att varje region har sina förutsättningar, t ex sticker Gnosjö i Småland ut bland svenska regioner. Men dessa regionala aspekter är omöjliga att kopiera. Kulturen handlar om det vi mest tar för givet och på så sätt är det svårt att prata om.

Beslut tas med utgångspunkt i en rädsla att misslyckas

Karl Wennberg, docent Handelshögskolan i Stockholm, tyckte att temat för dagen var särskilt viktigt eftersom det täcker allt vi gör.

–        Kulturen är på samma gång allt och ingenting i ett företag.

Han berättade att samhällsnormerna påverkar oss om vad som är lämpligt beteende. Därför tycker jag att det är intressant att studera de som har självförtroende att starta något eget, sa Karl Wennberg. Eftersom vi jämför oss med varandra påverkar det vilka av oss som startar företag. Men hur påverkas entreprenörer av interaktionen med omvärlden?

Vårt kulturella sammanhang har en direkt inverkan på individers entreprenöriella beteende.  Men eftersom entreprenörskap är ett socialt fenomen är det svårt att påverka med policyåtgärder, sa Karl Wennberg.  Japan och Sverige är de länder som ligger sämst till vad gäller synen på att misslyckas. Enskilda individer tar sina beslut grundade i en rädsla att misslyckas. Men eftersom det tar lång tid att förändra en kultur kan i bästa fall rådande kultur påverkas om två generationer.

Minimera risker och främja förebilder

Vad kan man då göra? Jo, försöka bygga mekanismer som minskar riskerna med att investera resurser i tillväxtföretag, t ex med skatter, insolvensregler osv. Det är också viktigt att lyfta fram förebilder. Dagens bild av entreprenörer fås bl a genom TV-programmet Draknästet.

–        Entreprenörskap har blivit populärt när det visas i TV på bästa sändningstid. Och det är angeläget att sprida signaler om att entreprenörskap är något fint och viktigt, särskilt i miljöer där få har kontakter med entreprenörer i sin vardag, avslutade Wennberg.

Kultur som ledstång att nå mål och visioner

Elahe Tavakoli, managementkonsult Implement, tog därefter vid för att berätta om sina erfarenheter från att stötta företag i förändring. Hon menade att kulturen kan växa fram evolutionärt, av sig själv, eller arkitektoniskt, genom att bygga den mer medvetet.

–          Det går att jobba aktivt för att skapa en kultur, en ledstång för att uppnå företagets mål och vision.

Företag kontaktar oss för att arbeta med sin kultur för att bli mer framgångsrika genom gemensamma värderingar, för att kunna leva upp till sitt varumärke eller för att komma på fötter efter en sammanslagning eller dyl. Oavsett vilket skäl man har så sker arbetet i tre steg. Det börjar alltid i högsta ledningen, vilket är en förutsättning för att arbetet ska lyckas. Sedan gäller det att utforska och analysera hur man internt uppfattar företagskulturen men också hur den kommer till uttryck och uppfattas av viktiga externa intressenter. Steg tre är att jobba för att befästa den önskvärda målbilden.

Elahe Tavakoli beskrev även CTT, ett webbaserat frågeformulär för att mäta och utveckla kulturen genom att synliggöra den. Sammanfattningsvis betonade hon behovet av att tidigt involvera alla anställda, att skapa möjlighet till dialog, att vara uthållig – det tar tid att ändra vanor – samt att följa upp sina framsteg.

Mod att agera på passion

Därefter var det dags för Lisa Renander att berätta om Hus 24, Sveriges första start-up-kollektiv som är en entreprenöriell miljö för globala start-ups där entreprenörerna både bor och arbetar. Där finns nio företag, 20 entreprenörer som sedan starten har dragit in elva miljoner i riskkapital samt anställt 22 personer.

–        Idén grundar sig i mitt eget behov av en frizon. Det ska vara okej att både lyckas och misslyckas och ha roligt oavsett.

Inspiration är viktigt för mitt entreprenörskap och miljön påverkar hur inspirerad jag blir. Skolan kvävde t ex mitt entreprenöriella sinne medan en tid som gästentreprenör vid Stanford University och i Silicon Valley gav mig känslan att inget kan stoppa mig, fortsatte Lisa Renander.

Att vara tillbaka i en svensk miljö ställde önskemål på en miljö där misslyckanden accepteras, där mångfald stimuleras, där det är inspirerande och högt i tak, där det finns möjlighet att utmana varandra och dela med sig av nätverk samt att ha mod att agera på passion. Innan Lisa Renander åkte hem från USA fick hon en amerikansk investerare att haka på idén om en frizon för entreprenörer med globala visioner. Femvåningshuset i Gamla stan blev också den inspirationskick Lisa Renander hoppats på, faktiskt i den utsträckningen att huset nu avvecklas eftersom företagen växer ur det och det har spelat ut sin roll.

Kulturen sitter i väggarna

Erik Olsson, på fastighetsförmedlarfirman med samma namn, berättade därefter om sin entreprenöriella resa som startade under gymnasiet med att han, tillsammans med en klasskamrat, startade ett städbolag.

–        Vi märkte att det gick bra och blev kontrakterade för flytt- och företagsstäd. Snart började självförtroendet komma till och jag förstod att det var företagande jag skulle syssla med. Nu har det gått 27 år sedan dess och 25 av dessa har jag varit företagare.

Erik Olsson berättade att han under åren reflekterat över att kulturen sitter i väggarna. Man kan fundera på vad som finns i väggarna och om det är så man vill ha det. De misstag jag gjort har varit då jag gått emot väggen, då de anställda inte känt igen sig, fortsatte han och tillade att det kan finnas ett glapp mellan var man vill vara och var man faktiskt befinner sig. Då gäller det att undersöka om det går att göra något riktigt bra av det som finns i väggarna, dvs hur befintliga värderingar kan baxa oss mot målet. Några ”quick fixes” är inte aktuella, det är en process och ska kännas äkta av var och en i företaget, menade Erik Olsson.

Företagskulturen blir en kompass för att styra företaget

Företagskultur är otroligt viktigt, vi har funderat på hur vi vill sticka ut och hur vi kan göra som alla andra fast tvärt om. Företagskulturen blir en kompass för att styra företaget. I dag har Erik Olsson 160 anställda i tre städer och har blivit bra på att prioritera vilka projekt som är riktigt viktiga att lägga kraft på. Han tipsar andra entreprenörer om att i förväg analysera vad som är det värsta som kan hända av ett projekt. Är det okej att leva med är det bara att köra. Det gäller också att vara lösningsorienterad – vill du vara Ior? – och prestigelös, men det kan också vara bra att budgetera för problem och misstag. En dålig dag kan du i alla fall konstatera att du uppfyllt budgeten på den utgiftsposten, avslutande Erik Olsson med glimten i ögat.

Lyssna på magen, väck rebellen och utveckla genom dialog och delaktighet

Avslutningsvis fick panelen av medverkande lämna ett sista visdomsord till publiken. Erik Olsson tryckte på att lyssna på magen och att vara lite naiv. Lisa Renander betonade att testa att göra på ett nytt sätt, väck rebellen! Elahe Tavakoli lyfte fram att det går utveckla kulturen genom dialog och delaktighet. Karl Wennberg sa att det inte går att reglera fram mer entreprenörskap, snarare kan borttagande av regler främja detsamma, våga vara tillåtande! Caroline Wigren-Kristoferson fick avsluta med att kulturen – det du tar för givet kan vara både ett hinder men också en källa till möjligheter!