Entreprenörskap – internationalisering, GEM och riskkapitalförsörjning

Lars Boman, ansvarig för Almis coachingprogram samt affärsrådgivare, hälsade alla välkomna till Örebro och seminariet, som denna förmiddag behandlade entreprenörskap utifrån årets GEM-undersökning, internationalisering av små- och medelstora företag samt nyligen genomförd forskning inom riskkapitalförsörjning utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv.

 

Mikael Jorstig, projektledare på Entreprenörskapsforum i Örebro och moderator för dagen, började med att introducera Entreprenörskapsforum med fokus på arrangerandet av mötesplatser samt initierande och spridande av policyrelevant forskning. Han beskrev hur företagens och företagares villkor ses utifrån Entreprenörskapsforums tre plattformar: Globaliseringsforum, Näringspolitiskt forum och Filantropiskt forum.

Nätverksstöd behövs för internationalisering

Maria Adenfelt, forskningsledare och docent på Entreprenörskapsforum, inledde första delen av seminariet under ämnet “ internationalisering, små- och medelstora företag och kunskap” med en beskrivning av den gängse synen på internationalisering inom forskningen.

Kunskapsutveckling ses som centralt för ett företags framåtskridande. Processen kan sägas vara långsam, eftersom upplevd risk och osäkerhet samt befintlig kunskap inverkar på beslut att nå utanför nationella gränser. Enligt den stegvisa Uppsalamodellen kan dock företag generera marknadskunskap genom att på egen hand stegvis utforska andra marknader. Maria Adenfelt nämnde tre typer av kunskap som viktiga parametrar i ett internationaliseringsperspektiv: marknadskunskap är kopplat till lokal marknadskännedom och kan främst ses som erfarenhetsbaserad. Dess betydelse ifrågasätts dock av forskare idag som framhåller att institutionell kunskap, dvs regelverk, kultur osv kan sägas ha en större del i en internationalisering. Internationell kunskap, på individnivå, ska dock inte glömmas bort, utan kan vara avgörande för en internationalisering.

Individers ökade roll, som en kritisk resurs för företag, entreprenörer och grundare är av största vikt för ett företags utveckling. Nätverk är i det avseendet grundläggande. Affärsnätverkens betydelse är också betydelsefulla utifrån kunskapsutvecklingsperspektivet, eftersom de kan ses som grunden till långsiktiga relationer mellan aktörer. Landsgränser suddas ut inom affärsnätverk. Exempel gavs från fallstudier från den medicinska sektorn där en avgörande faktor vid internationalisering var ‘key-opinon leaders‘, som förmedlade tjänster och produkter och skapade legitimitet.

Enligt Maria Adenfelt är en policyslutsats att nätverksstöd samt förbättrade möjligheter att erhålla kapital önskvärt. Internationaliseringsstödet skulle med fördel integreras med nyföretagarstödet. Detta skulle möjliggöra för företag att frångå traditionella stegvisa processer och snabba på internationaliseringen generellt. I den efterföljande diskussionen framfördes att många företagare ser internationaliseringsprocessen som komplicerad och ekonomiskt kärv. Maria Adenfelt kunde bekräfta att internationaliseringsprocessen inte är enkel utan kan snarare sägas vara icke-linjär, dvs framgång i ett land är inte någon garanti för framgång i ett annat. Just därför är kunskapsutvecklingen så viktig.

bildrad_Almi Frän vänster: Per Thulin, Maria Adenfelt och Johanna Palmberg

Svenskar ser fler affärsmöjligheter men anser sig sakna kompetens att driva företag

Per Thulin, ekon dr och forskare Entreprenörskapsforum, tog sedan över för en genomgång av Global Entrepreneurship Monitor, GEM-rapporten för 2013, världens största entreprenörskapsundersökning, där Sverige ingår med undantag för åren 08/09.

GEM har resultat från entreprenörskapets olika faser och attityder, samt ambitioner gällande företagande i 69 medverkande olika länder. Per Thulin hade gjort en sammanställning på länsnivå som uppskattades av närvarande representanter från fem olika län. Här fördes exempelvis engagerande diskussioner gällande entreprenörers attityder. Generellt uppvisar Sverige ett intressant motsatsförhållande gällande upplevda affärsmöjligheter i förhållande till upplevda kunskapsbrister. Svenskar säger sig kunna identifiera fler affärsmöjligheter än andra jämförbara länder men anser sig också i hög grad sakna kompetens för att driva företag.

Intressanta noteringar gällde bl a det informella riskkapitalet, där statistiken visar på en kraftig minskning av antalet informella investerare i Sverige, till skillnad från exempelvis Europa som har en relativt jämn utveckling över tid. Det går dock att se en mycket lovande tillväxt i Sverige gällande företag i vardande, en fördubbling sedan 2010. Total Entreprenöriell Aktivitet (TEA) visar dock på en mycket svag ökning.

Mikael Jorstig undrade i en avslutande replik att Sveriges till synes tydliga mönster av att kunna se möjligheter men att ha en stor rädsla för misslyckanden liksom en svag tro på den egna förmågan, möjligtvis kunde ha att göra med jantelagen.

Småföretagare behåller hellre kontrollen än tar in externt kapital

Som sista talare tog Johanna Palmberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum, vid för att tala på temat “riskkapitalförsörjning utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv”.

Hon talade bland annat om att kapitalbrist kan ses som ett tillväxthinder för mindre företag och diskuterade kring statistik gällande den avvägning mellan riskkapital och oberoende som många företagare gör.

En intressant frågeställning gällde huruvida det finns ett pris på kontroll. Hon menade att det i bör finnas både en vilja att ta in kapital för att dela på kontrollen och att ta in kapital med avsikten att växa. Utifrån hennes forskning visade sig kontroll vara viktigt för nio av tio företag. Internfinansiering stod dock, under de senaste tre åren, som främsta kapitalkälla. För småföretags expansionsplaner kommer kapitalkällan främst från företagsvinster (80%), men därefter från banklån (40%), personligt sparande (34%), nya externa delägare (13%), nya delägare bland familj, vänner och bekanta (8%) och sist från riskkapitalbolag (5%).

Johanna Palmberg berättade att trots en möjlighet att dubbla marknadsvärdet var 30 procent av småföretagarna i undersökningen direkt ovilliga att sälja en kontrollpost. Attityden anses stå i relation till kompetents, kunskap och nätverk samt utifrån ett förhållande till investerare och/eller nya ägare, inte till kapitalet som sådant. De flesta ser främst nackdelarna med kapitalförsörjning av extern part med kontrollposttrots fördelar med kapitalinströmning. Resultatet beror på att de flesta sätter ett högst pris på just det egna oberoendet.

Slutsatsen blir att kapitalutbudet inte ses som hinder, snarare bristen på efterfrågan från entreprenörer. Det kan finnas en intern kapitalbrist för småföretagare, men inte nödvändigtvis en extern kapitalbrist, avslutade Johanna Palmberg.