Pengar kan köpa lycka – i alla fall när du ger!

Nina Hoas, filantropirådgivare på banken UBS i Zurich, pratade filantropifrågor på Entreprenörskapsforums frukostmöte den 1 februari. Mötet väckte stort intresse och många frågor ställdes om motiv, trender och strategi på donationsområdet.

Varför filantropi?
Varför ger människor bort pengar? Nina Hoas menade att filantroper drivs av en vilja att ge något tillbaka till samhället.  En del ger av pliktkänsla, andra av religiösa skäl, men många ger också på grund av att något hänt i familjen, t ex en sjukdom. I Sverige har det inte varit så vanligt att ge, men det finns ett ökande intresse. I USA finns det enkulturell tradition av att ge, menade Nina Hoas.

Till UBS kommer filantroper som undrar hur de ska donera. Ska de sätta upp en stiftelse? Hur mycket ska de ge? Vilka ska de ge till? Ska de samarbeta med andra? Banken hjälper sina kunder att utarbeta en vision som de kan jobba efter.

Även om UBS är en bank och det alltid ligger i bankens intresse att få avkastning på kapital blir det ändå en gynnsam situation för både filantropen och banken. Det handlar ytterst om att skapa en god kundrelation och att erbjuda kunden holistisk service.

– Man säger att pengar inte kan köpa lycka, men när man kan ge pengar till något som gör andra lyckliga, då kan pengar faktiskt köpa lycka, säger Nina Hoas.

Nina Hoas eget intresse för filantropifrågor väcktes i tidig ålder när hennes familj tidvis bodde i Afrika, där hon kom i kontakt med utpräglad fattigdom.

Trender inom filantropi
Enligt Nina Hoas tog filantroper tidigare bara fram sitt checkhäfte för att donera eller grundade en stiftelse när någon dött. Så är det inte längre. Nu ger filantroper redan under sin levnadstid och följer upp hur det går. Filantroperna blir dessutom allt yngre. Och det är inte nödvändigtvis de som ärver pengar som ger bort dem. Många entreprenörer donerar och är innovativa i sin filantropi. Ett exempel finns i Tanzania där en filantrop utvecklade en teknik för att få råttor att indikera om en patient har tuberkulos.

Filantropi istället för arv
Många filantroper väljer att skänka pengar för att inte lägga över för stor ”börda” på sina barn, särskilt när det gäller många miljarder. Enligt Nina Hoas vill filantroperna ge så mycket till barnen att de kan göra precis vad de vill, men samtidigt inte så mycket att pengarna skymmer barnens egna visioner.

UBS har cirka 20 000 kunder med konton över flera miljoner kronor. Detta möjliggör att bankens filantropienhet har 35 anställda. Banken jobbar t ex med att introducera filantroper för varandra för att möjliggöra samverkan.

Därför ordnar UBS ett stort forum varje år med olika teman, där de samlar 150 filantroper på ett och samma ställe och sammanför dem med varandra genom olika workshops.

Strategi och mätbarhet
I dag är filantropin mycket mer strategisk och mätbar. Filantropistiftelserna blir mer professionaliserade och har en struktur som efterliknar den privata sektorn med marknadsföringsavdelningar och bonussystem för personalen.

Nina Hoas nämner bland annat Venture Philanthropy, smarta pengar och att unga filantroper i högre utsträckning är sociala entreprenörer. Som exempel lyfte Nina Hoas fram en person med en autistisk son som likt många autistiska personer har perfekt bildminne. Han skapade ett rekryteringsföretag som hyr ut autistisk personal som med sina speciella förutsättningar passar väl för vissa typer av arbetsuppgifter. På så sätt minskar arbetslösheten bland autistiska personer samtidigt som både företag och samhälle får tillgång till tidigare outnyttjade resurser.