Pionjärforskaren Philippe Aghion prisades

Philippe Aghion, professor Collège de France besökte Stockholm och Grand Hôtel den 10 maj för att motta årets Global Award for Entrepreneurship Research. I samband med prisutdelningen höll han en prisföreläsning om tillväxtgåtor och diskuterade tillväxt och innovation med en namnkunnig panel. 

Se webbutsändningen av prisföreläsningen 

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, inledde prisceremonin genom att berätta om Global Award for Entrepreneurship Research. Priset instiftades 1996 av Entreprenörskapsforum, medgrundare var IFN. Priset har delats ut till 25 forskare genom åren. Vinnaren, som måste ha bidragit med nyskapande och inflytelserika forskning på sitt område, väljs genom en lång, grundlig process.

Christer Villard, Stockholm Köpmansklubb, bjöds upp på scenen för att berätta om Stockholms Köpmansklubb och varför de sponsrar priset. Att stödja forskning är viktigt och uppmuntran till forskare inom affärsområdet är alltid en positiv sak, menade han.

Christer Villard

Med dessa ord inleddes prisceremonin och Charlie Karlsson, ordförande i priskommittén för Global Award for Entrepreneurship Research, läste prismotiveringen:

”Professor Philippe Aghion är sedan två decennier en av världens mest inflytelserika forskare på ekonomiområdet. Han har i sin forskning visat hur makroekonomin fungerar genom att analysera hur enskilda entreprenörer agerar och påverkar samhället. Han har därmed bidragit till att utveckla makroteorins mikroekonomiska fundament, det vill säga visa hur aggregerade samband kan härledas ur enskilda individers och företags agerande.”

Christer Villard, Charlie Karlsson, Johan Eklund och Philippe Aghion

En brasskvintett från Lilla Akademien förgyllde ceremonin 

Efter att Aghion mottagit sitt pris bestående av 100 000 euro och Carl Milles staty ”Guds hand” höll han sin prisföreläsning ”Rethinking Growth Enigmas: A Schumpeterian Perspective”. Inom detta perspektiv har det saknats en förklaringsmodell, något Aghion har försökt att utveckla:

– För det första drivs tillväxt av innovation – ackumulerat kapital kan inte ensam påskynda tillväxten. För det andra innoverar entreprenörer om det ger avkastning och för det tredje tränger nya innovationer undan gammal teknik, d v s  kreativ förstörelse..

En konsekvens av detta bör vara att konkurrens är dåligt för tillväxt – men som Richard Blundell har visat – är det tvärtom. För de bästa företagen är konkurrensen positiv, medan det omvända gäller för de som halkar efter.

Men det finns fortfarande vissa frågetecken som behöver redas ut. En av dem är debatten om ”secular stagnation” –  tillväxten mattas av för varje ny våg av innovationer. Aghion pekade dock på att i USA ligger den totala tillväxten på tre procent trots att tillväxten från kreativ förstörelse är högst en procent.

– Det finns ett positivt samband mellan patentering och tillväxt av arbetsproduktiviteten i sektorer med lägre kreativ förstörelse.

Slutsatsen är att en väl uttänkt policy accelererar tillväxten och Philippe Aghion menar att de flesta länder har utrymme för ytterligare reformer.

Philippe Aghion

Aghion berättade sedan om ojämlikhet och tillväxt. Han menar att innovation skapar temporär avkastning och förbättrar social rörlighet, men det ökar också ojämlikheten. Aghion visade dock att innovation inte ökar ojämlikhet över hela befolkningen, utan endast ökar inkomstskillnaderna bland de som redan har höga inkomster.

– Personer med föräldrar med höga inkomster är mer benägna att bli uppfinnare eller entreprenörer.

Men den absolut viktigaste faktorn är utbildningen. Att ha en rik poet som pappa kommer inte att göra det mer sannolikt att du blir en innovatör men att ha en rik ingenjör till far kan påverka. I många fall har emellertid välbeställda människor bättre tillgång till bra utbildning vilket gör det lättare att bli innovatörer. Utbildning är den enskilt största nyckeln till innovation, avslutade Aghion.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, ledde den efterföljande diskussionen och följde upp med en fråga om Aghions viktigaste policyrekommendationer. Philippe Aghion tryckte på vikten av utbildning samt flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden.

– Ni ska inte kopiera det danska flexicurity-exemplet utan hitta ett eget sätt att nå målet.

När det gäller att sysselsätta dagens immigranter föreslog Aghion bl a arbetsmarknadsutbildning och ett lärlingssystem likt det tyska.

Anna Breman, chefsekonom Swedbank, var först ut av kommentatorerna och hänvisade till 1990-talets reformer som drivande för produktivitet och tillväxt under nästkommande decennier. Däremot menade hon att produktivitetstillväxten varit närmare noll sedan finanskrisen.

Anna Breman och Magnus Henrekson

– Din forskning lyfter behovet av en ny reformagenda för Sverige. Sverige har varit ett positivt exempel men vi behöver förändringar vad gäller utbildningssystem, arbetsmarknadslagstiftning samt reformer för att stärka innovation och tillväxt även i framtiden.

Göran Marklund, direktör Vinnova, talade om Aghions bidrag till att återskapa den Schumpetarianska tillväxtmodellen med kreativ förstörelse. Han lyfte innovatörernas betydelse och det väsentliga i att hitta incitament att främja dem. Dessa incitament kan följas upp, ofta är det som mäts det som faktiskt genomförs.

– Det är viktigt att kontinuerligt se över lagar och regler för att säkerställa att de faktiskt driver innovation.

Göran Marklund vittnade om att det är svårt att designa regelverk, det gäller att ha rätt glasögon på sig för att verkligen urskilja vilka justeringar som främjar innovationskapaciteten bäst.

Magnus Henrekson, Göran Marklund och Annika Rickne

Magnus Henrekson, vd och professor IFN och medgrundare till Global Award for Entrepreneurship Research, sa i sin kommentar att tillväxtföretag är sådana som fortsätter att innovera medan företag som hamnar på efterkälken inte längre ens försöker. Något som gäller även för andra områden, den svenska poliskåren är exempelvis extremt ineffektiv, sa Henrekson. Han menade att världsklassföretag som Assa Abloy och Securitas ger än lägre incitament för poliskåren att vidta åtgärder då det finns privata tjänster som komplement.

– I USA däremot konkurrerar alla om allt, även för universitetsstudier. Hur skapas egentligen incitament för ett utbildningssystem i världsklass inom ett monopolsystem?

Annika Rickne, professor KTH och ledamot i priskommittén, lyfte att Philippe Aghions forskningsresultat framställs som en process:

– Du pratar om en resa som går mellan mikro och makro och leder till policyrelevanta resultat.

Men det finns fortfarande många olösta gåtor. Hur får vi t ex inkluderande tillväxt? Vad händer när dagens immigration föds in i innovations- och tillväxtdilemman? Vad betyder egentligen innovation? Hur fungerar dina modeller för annan innovation än teknisk? Det var frågor som Annika Rickne tyckte att Philippe Aghion skulle fundera vidare på.

Pontus Braunerhjelm, Anna Breman, Magnus Henrekson, Philippe Aghion, Göran Marklund och Annika Rickne

Philippe Aghion replikerade att han utgår från en aktiv optimism. Den digitala revolutionen kommer att skapa nya jobb om vi agerar. Vi kan inte sitta tillbakalutade och vänta på att allt ska ordna sig till det bästa som Voltaires karaktär Pangloss, sa Philippe Aghion och avslutade med sin hållning: Ett proaktivt förhållningssätt med fokus på de främsta drivkrafterna för innovation: utbildning, marknadskonkurrens och arbetsmarknadsflexibilitet.

Efter prisutdelningen bjöds det på mingel med förfriskningar