Så får vi kvalitet i välfärden!

En solig onsdagsmorgon under Almedalsveckan i Visby arrangerade Uppdrag Välfärd ett seminarium på temat kvalitet i välfärden. Under seminariet diskuterades upphandling och kundval inom just välfärdssektorn.

Hans Winberg, gd Leading Health Care, Andreas Bergström t f vd Fores och Maria Adenfelt, forskningsledare Entreprenörskapsforum, presenterade inledningsvis Uppdrag Välfärd, projektet som de tre organisationerna samarbetar kring på det gemensamma intresseområdet. Genom samarbetet tas olika infallsvinklar upp och kompletterande kompetenser belyser de angelägna välfärdsfrågorna.

Hans Winberg

–          Välfärden är värd en bättre debatt! Därför lyfter vi fram relevant forskning och tar ett ekonomiskt perspektiv på välfärdsfrågorna. På så sätt utgör vi en brygga mellan akademi och praktik, sa Maria Adenfelt.

Maria Adenfelt och Andreas Bergström

Vad är egentligen kvalitet?

Lars Strannegård, professor i företagsekonomi, var först ut av de inbjudna forskarna att tala om kvalitet.

–          Jag har skrivit en bok, Den omätbara kvaliteten, som blir allt mer aktuell. Numera mäts kvalitet uteslutande med hjälp av siffror.

Att mäta kvalitet handlar om att fånga en art, en beskaffenhet, en sort. Inom forskningen talas det om kvalitativa eller kvantitativa studier. Men den uppdelningen används inte alls i dagligt tal, då betyder kvalitet att något upplevs bra, kvalitet innebär braighet, sa Lars Strannegård. Och hur mäter man det?

Han menade att användningen av siffror ger intrycket av att det går att mäta kvaliteten trots att den oftast är föremål för subjektiva bedömningar. Kvalitet bedöms i förhållande till pris, dvs de resurser som läggs in i det. Men Lars Strannegård såg svårigheter i att mäta kvalitet.

–          Det gäller att skapa mätbarhet så att man vet vad man får för pengarna. Universiteten använder sig t ex av rankingsystem och mätivern sprider sig som en löpeld för att det ska bli lättare för yttre bedömare att göra jämförelser.

Lars Strannegård

Enligt Lars Strannegård råder en gigantisk brist på trovärdighet och tillit i samhället idag. Det inte lekmän förstår ska ut i ljuset och omformas till något mindre luddigt. Det ska ögonblickligen gå att bedöma en utbildning, ett sjukhus eller en individ med en siffra. Detta leder till att kraven på uppvisning blir viktig, olika parter måste använda sig av kvalitetsindikatorer för att se bra ut. Kraven på att kommunicera detta ökar också så alla typer av organisationer bygger ut sina organisationer för strategisk kommunikation. Skolor lägger t ex dubbelt så mycket pengar på reklam som för tre år sedan, sa Lars Strannegård. Pengar läggs därmed på kommunikation istället för på det som utgör kvaliteten. Samtidigt sker inte kvalitetsbedömningen i vakuum utan formas i socialt samspel. Vi måste tillåta att kvalitet är något subjektivt. Hur ska annars medmänsklighet eller respekt kunna kvantifieras, frågade Lars Strannegård retoriskt och såg lösningen i referensgrupper och dialogfora.

Upphandling och kundval av välfärdstjänster – för bättre kvalitet i välfärden

Mats Bergman, professor Södertörns högskola, tog därefter vid och hävdade att otroligt mycket av det som är viktigt i välfärdssektorn inte går att mäta på ett bra sätt. Därför är det också svårt att skriva ett bra kontrakt.

Mats Bergman kunde visa att vi sedan 1990 fått tio gånger fler privata utövare som driver gymnasieskolor och äldrevård. De privata utförarna är mer kostnadseffektiva men det finns en risk för sämre kvalitet eftersom privata utförare kan tumma på svårmätbara kvalitetsindikatorer. Bergman frågade därför om kundval kan vara en lösning på hur kvalitet i svårmätbara dimensioner kan upprätthållas. Han presenterade olika modeller och fann att det gäller att sätta ett pris på kvaliteten istället för att försöka göra tvärtom.

–          Vi vet om ett tv-program är bra men hur kan vi definiera det i ett kontrakt så att det går att stämma leverantören om den inte håller sig till avtalet?

Mats Bergman

Utan erfarenhet ser man t ex till varumärke och rykte och ofta finns långa och implicita kontrakt. De senare är dock svåra att använda på upphandlingsmarknader som ställer krav på transparens, förutsägbarhet och likabehandling. För att underlätta kvalitetssökandet framhävde Mats Bergman användningen av indikatorer som kvalitativa bedömningar, expertpaneler, mätningar av kundnöjdhet, standardiserad referensgivning, begränsade förlängningsoptioner (t ex att de sämsta leverantörernas kontrakt inte bör förlängas), kvalitetskänsliga inköpsvolymer, kostnadsdelning, och i vissa fall bonus och viten.

–          Kundval löser många problem men inte alla. Kunden vill inte alltid samma som samhället, t ex en individ vill hellre ha bra betyg än rättvisa betyg.

För t ex en kommun gäller det att framhäva vad kunden ska åstadkomma genom att välja och att kommunen tillhandahåller enkel och informativ information. På så sätt kan en marknadsdynamik där kundval faktiskt har effekt skapas. Här gäller det också att den leverantör som ger dålig kvalitet missgynnas. På så sätt kan kundval vara ett bra komplement som bidrar till att göra kvalitet bättre, avslutade Mats Bergman.

Väggen mellan utförare och beställare måste rivas

Anders Wennerberg, Nordic Market Access & Strategic Affairs Manager, Johnson & Johnson har jobbat på både köp- och säljsidan av upphandling. Han pekade på problemet att företagen lägger mer tid på att svara på upphandlingar än det tar att sätta ihop dem. Detta innebär enligt Anders Wennberg, ett onödigt stort arbete och är ett allvarligt problem på marknaden. Han lyfte även problematiken i att de kvantifierade utvärderingarna är så godtyckliga, där det vinnande alternativet till och med ibland lottas fram.

–          Upphandlingssystemet borde ha mer transparens och bättre dialog.

Lars Strannegård och Anders Wennerberg

Anders Wennberg lyfte också problemet med att kvantifieringssystemet missar många potentiella innovationer i vården eftersom att nya produkter och tjänster alltid är initialt dyrare. Det viktigaste måste vara att titta på vad produkten i slutändan gör för patienten. Det finns enorma samhällsekonomiska vinster att göra om vi kan tänka om kring kvantifieringarna, framhöll Anders Wennberg

Även företagen har en viktig roll att spela i förbättringsarbetet.

–          Vi företag måste hitta nya sätt att kommunicera. Vi måste lära om för att nå fram bättre så att mottagarna lyssnar.

Exakt hur processen för att öka transparens och dialog mellan utförare och beställare ska gå till hade Anders Wennberg inget färdigt svar på men han tryckte på vikten av att en nyansering av bilden av företag som utförare.

–           Är vi företag verkligen bara krämare som försöker sälja så dyrt som möjligt eller har vi ett annat värde?

En djupdykning i kvalitetsfrågan krävs

Anders Wijkman, tidigare utredare, Upphandlingsutredningen, knöt an till tidigare presentationer och berättade att kvalitetsfrågan var en viktig komponent i upphandlingsutredningen. Dessvärre fanns det inte tid att djupdyka i de olika branscherna, något som han rekommenderade ansvarigt departement att verkligen ta sig tid att göra i de sektorer där ett generellt regelverk inte fångar upp problematiken.

–          Vi måste titta vidare på hur kvalitetsregler sätts, hur vi ska utvärdera och följa upp dem.

Lars Strannegård, Anders Wijkman, Anders Wennerberg och Mats Bergman

Anders Wijkman lyfte också fram den idéburna sektorn som en intressant resurs eftersom de står för principer som behövs i samhället och dessutom fångar upp volontärer.

–          Regeringen bör titta närmare på den idéburna sektorns möjlighet att agera inom välfärden.

Vad gäller innovationer så talas det mycket inom området om hållbarhet, klimat såväl som hälsa. Det finns mycket att göra här och vi kanske bör snegla på norrmännen som har kommit något längre, menade Anders Wijkman. Aktiva personer inom fältet måste trycka på det politiska och tydliggöra de utmaningar som finns. Det finns, enligt Anders Wijkman, personer i regeringskansliet som förstår och driver dessa frågor så hans rekommendation är att rikta den kunskap som finns mot politiken. Även på EU-nivå har det gått fram att det måste öppnas upp för dialog. Ytterligare ett problem som Anders Wijkman identifierade är att det också måste finnas kompetens på beställarsidan. Han föreslog en uppvaktning av hälsoministern samt att se till att mer görs inom det nordiska samarbetet så att fler initiativ för innovation startas.

–          Upphandlingsutredningen har tagit bort hindren i regelverket. Nu måste det fyllas på med bra förslag.