Så kan kulturutbudet förbättra ekonomisk tillväxt
Entreprenörskapsforum arrangerade den 8 juni ett lunchseminarium om filantropi, kultursatsningar och ekonomisk tillväxt. Professor Michael Fritsch presenterade en studie som visar att närhet till ett operahus kan öka den regionala tillväxten med så mycket som två procentenheter. Maria Rankka betonade vikten av livability i en region, Chrissie Faniadis lyfte fram positiva exempel och Pontus Braunerhjelm introducerade ett helt nytt forum: Filantropiskt forum.
Det här lunchseminariet utgör startskottet för det treåriga projektet ”Filantropiskt forum” sa Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH, och tillade att en filantrop är en person som älskar människor.
Maria Rankka och Pontus Braunerhjelm
Han menade att Sverige har haft – och har – en filantropisk tradition som ger betydande samhällsekonomiska effekter. Intresset för frågorna har dock varit svagt på senare tid men ett uppvaknande är i sikte. Enligt Braunerhjelm uppmärksammas frågorna allt mer bland förmögna och företagsledare, men den politiska acceptansen är avvaktande även om skattelättnader har diskuterats och utretts.
Forskningen visar att donationer till skolor, forskningsinstitut och universitet liksom till kulturella ändamål har en positiv effekt på tillväxt. I USA uppgår donationsvolymen till två-tre procent av BNP/år men där har man också generösa avdragsmöjligheter. Filantropi är mycket vanligare, accepterat och beforskat i anglosaxiska länder.
– Vi behöver skriva om vårt samhällskontrakt och stimulera till debatt och diskussion om donationer – det kommer vi att göra i vårt nya Filantropiska forum, avslutade Braunerhjelm.
Därefter var det dags för Michael Fritsch, professor German Institute for Economic Research och vid Max-Planck Institute for Economics i Jena, Tyskland, att presentera en studie som visar att närhet till ett operahus kan öka den regionala tillväxten med så mycket som två procentenheter. Fritsch berättade att han och två forskarkollegor studerat indirekta effekter av kulturella livskvalitetsfaktorer på ekonomisk tillväxt.
Michael Fritsch och Chrissie Faniadis
Ett huvudproblem i studien var huruvida ekonomisk tillväxt leder till ett rikt kulturliv eller vice versa. I en empirisk analys finner forskarna att närheten till ett av 29 barockoperahus i Tyskland har en positiv effekt på den regionala andelen av högutbildade anställda, vilka sedan stimulerar regional tillväxt. Dubbelt så många högutbildade bor nära operahus, som byggdes före år 1800, och den regionala BNP:n är betydligt högre än i motsvarande regioner utan operahus.
Studien visar alltså att den högutbildade arbetskraften lockas av närheten till kulturutbudet vilket får särskilt stor effekt på tillväxten. Fritsch drar slutsatsen att beslutsfattare bör vara medvetna om värdet av kulturutbudet när det handlar om att konkurrera om högutbildade individer.
Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare, berättade att engagemanget som partner i Filantropiskt forum har flera bottnar.
– Stockholms Handelskammare stödjer inte bara ett angeläget projekt, vi ser också rent affärsmässiga skäl i partnerskapet. För att attrahera högutbildade talanger till våra medlemsföretag måste vi se till att Stockholm inte bara erbjuder ”lovability” utan även ”livability”. Kulturscenen och kulturlivet i stort är viktigt för det senare.
Maria Rankka efterfrågade också skatteavdrag för att uppmuntra donationer samt en förändring i regelverket för stiftelser som i dag får donera till utbildning men inte till kultur – eftersom det senare inte upplevs som allmännyttigt. Med en regelförändring kan vi också få uppleva de positiva tillväxteffekter som Michael Fritsch studie pekar på, menade Rankka.
Chrissie Faniadis, kommunikatör Kulturbryggan, såg fördelar i att erhålla medel från flera håll, gärna statliga och privata donationer samt sponsring. Hon betonade dock att filantropin inte ska ersätta statligt stöd utan snarare komplettera det.
Chrissie Faniadis och Maria Rankka
Ofta kan en donator som ser ett behov eller en brist på något ha stor inverkan. Ett exempel är the Roundhouse i Camden, London, ett lokstall som omvandlats till en arena för en mängd kulturaktiviteter riktade till unga mellan 11 och 25 år. Verksamheten kom igång med stöd från en huvuddonator och nu genereras intäkter från generösa personer, stiftelser, företagssponsorer och offentliga finansiärer.
Ett antal publikfrågor ställdes till Michael Fritsch som inte kunde ge något exakt svar på hur mycket en region bör spendera på kultur. Han hade heller inget svar på vilken sorts kultur det bör satsas på.
– Det som lockar den kreativa klassen – de högutbildade – som Richard Florida beskriver i boken ”The rise of the creative class” bör också vara viktigast för den regionala tillväxten, avslutade Michael Fritsch. Och då passar det att satsa på KULtur. 😉
–
–