Stockholm – smart stad miljö- och kunskapsmässigt

Dynamik, mångfald, innovation, kompetens och attraktionskraft var några av de buzzwords som nämndes när Entreprenörskapsforum och CESIS bjöd in till ett seminarium på temat smarta städer och hållbar tillväxt.

Hans Lööf, professor på CESIS KTH, inledde seminariet med att presentera slutsatserna från en ny studie, Increasing Returns to Smart Cities, och lyfte fram de två frågorna han menade att allt handlar om: koldioxidhalterna i luften och den ekonomiska tillväxten.

Att allt fler flyttar till städer, vad får det för effekter på miljön och tillväxten? Kan staden lösa våra miljöproblem, frågade Lööf. Han berättade att världen år 2050 har fördubblat sin stadsbefolkning. Problemet med det är att staden är smutsig och att 75 procent av energiförbrukningen och 80 procent av koldioxidutsläppen skapas här. Huvudkällor till utsläppen är transporter, fastigheter och produktion. Men staden är också tillväxtens motor, fortsatte Hans Lööf.

–        Det handlar om närhet och dynamik, en ökad koncentration minskar kostnaderna att flytta varor och människor.

Hans Lööf hävdade också att tillväxten kan vara grönare i staden. C40-gruppen som inbegriper 60 städer med 300 miljoner invånare utgör ett bra exempel. Stockholm ingår i gruppen som står för 18 procent av världens BNP men endast 10 procent av de globala utsläppen. Vad utmärker då dessa städer? Jo, de är smarta både miljömässigt och kunskapsmässigt.

I studien analyseras närmare om alla företag kan dra nytta av stadens kunskapsintensitet eller om det är de kunskapsintensiva företagen som har större nytta av den. Svaret som Hans Lööf gav var att innovativa företag har mest nytta av städernas kunskap.

–          En slutsats är att stark tillväxt och hög produktivitet i staden driver upp kostnaderna vilket leder till utflyttning av vissa typer av verksamheter. Utflyttningen av industriföretagen förbättrar möjligheterna att bygga bostäder och kontor i storstäderna, där markytan är en begränsad tillgång.

–          En annan slutsats är att den externa kunskapen ger företagen hävstång för de egna kunskapsinvesteringarna. Städer blir på så sätt ”barnkammare” för ekonomisk tillväxt baserad på nya idéer.

Staden bör därför också utformas så att närheten både fysiskt och tidsmässigt minskar. Den ekonomiskt värdefulla kunskapen avklingar nämligen snabbt med avståndet. Slutligen menade Hans Lööf att det faktum att allt fler bor i städer kan underlätta insatser att minska den globala uppvärmingen från bostäder, transporter och produktion. Att en allt större andel av befolkningen lever i städer skapar därmed bättre förutsättningar för långsiktig tillväxt.

Därefter var det dags för Ulla Hamilton (m) och Daniel Helldén (mp) att presentera sina respektive partiers perspektiv på Stockholm som en smart miljöstad.

Ulla Hamilton, vice gruppledare (m), företagarborgarråd, trafik- och arbetsmarknadsborgarråd, inledde med att anknyta till diskussionen om C40-städerna och berättade att Stockholm också deltar i Clinton Climate Initiative där olika föredömen för stadsutveckling medverkar. Ett av 16 projekt, varav två finns i Europa, är Norra Djurgårdsstaden.

Ulla Hamilton tyckte att Stockholm har mycket att lära av andra städer i världen även om hon såg Stockholm som en av världens främsta städer vad gäller det innovativa klimatet.

–        Företagen i Stockholm har en hög kunskapsnivå på sina medarbetare. Det finns inget annat än Stockholm i Sverige!

–          Hur ser vi då till att människor och kapital väljer Stockholm istället för New York och Berlin? Det handlar om bostadsbyggande, transporter, kulturutbud, fritid, bra skolor osv.

At Stockholm var tidigt ute med tunnelbana och fjärrvärme och att staden har låga koldioxidutsläpp per invånare, tryckte också Ulla Hamilton på. Staden är på gång att byta bränsle i alla bussar, har låg energiförbrukning i alla bostäder osv. Hon menade att det arbetas effektivt på dessa områden samtidigt som staden växer så det knakar.

–          Vi är 871 000 personer i dag, sex år före beräknad befolkningsutveckling. Det sätter hög press på systemet men vi jobbar ändå på att bygga ut staden på ett hållbart sätt. Det är därför vi får vara med och leka med de stora städerna, avslutade Ulla Hamilton i en hänvisning till C40-samarbetet.

Daniel Helldén, oppositionsborgarråd Stockholms Stad (mp) inledde med att beskriva staden som ett hot om man inte agerar på rätt sätt.

–        Fyrtio procent av landets befolkning bor i Stockholmsregionen som också står för en stor del av koldioxidutsläppen. Dessutom växer Stockholm med 40 000 personer per år. Det är en utmaning att se till att Stockholm är och förblir en attraktiv och miljövänlig stad.

Att luften är dålig i Stockholm och att vi därför riskerar både EU-böter och folk som dör, framhävde Daniel Helldén. Detta samtidigt som antalet bilar ökar kraftigt, 50 procent fler förutspås till 2030, fortsatte han.

–          Vi måste både rusta upp och bygga ut kollektivtrafiken för att klara ekonomisk tillväxt och miljö. Förseningarna i kollektivtrafiken kostar sex miljarder om året. Det påverkar både bostadsmarknaden och tillväxten.

Enligt Helldén riskerar Stockholm att inte attrahera kompetenta människor eftersom det är svårt att få tag i en bostad. Det gäller därför att bygga bra och mycket utifrån en stadspanering som garanterar en miljövänlig stad. Gång, cykel och kollektivtrafik bör vara i fokus, bilar bör komma i sista hand.

–          Det gäller att ta tillbaka stadens ytor till människorna. Det är ett bra sätt att nå klimatmålen. På Bromma flygplats kan t ex 15 000 arbetsplatser och bostäder skapas.

Utöver detta framhävde Daniel Helldén behovet av studentbostäder, att utöka samarbetet mellan högskola näringsliv och offentlig sektor samt skapa företagskluster av kreativa näringar.

–        Genom att dra nytta av den stora stadens fördelar och den samlade kunskapen och innovativa lösningar tror jag att vi kan lösa problemen med den globala uppvärmningen, och vi som politiker har ett ansvar att så sker, avslutade Daniel Helldén.

Därefter var det Britt Almqvist, Ahlqvist och Almqvist arkitekter, att ge en inblick i hur Ahlqvist och Almqvist arbetar med att bygga hållbara och klimatsmarta bostäder. Britt Almqvist berättade att hon med tio kontor i tio städer och mycket internationellt arbete märkt att hållbarhetsfrågorna blivit allt viktigare med åren. Har hon arbetat utifrån ett miljöklassningssystem sedan 90-talet men vittnade om att det är svårt eftersom det går för långsamt och görs för lite.

–          Det är tekniskt möjligt att göra mycket för att minska miljöbelastningen men allt för ofta finns det ekonomiska begränsningar.

–          Norra Djurgårdsstaden är ett gott initiativ men med ett högt kvadratmeterpris så kostar en lägenhet på 100 kvadrat tre miljoner redan innan den är byggd.

–          Det bör vara möjligt att bidra med politiska och ekonomiska incitament för att gynna gröna industrival. Svenska lösningar säljs till Tyskland som redan har uppmuntrar detta.

Den efterföljande diskussionen handlade bl a om stadens dragningskraft, markanvisningar, om att bygga tätt eller högt, kollektivtrafiken, buller, sopsortering och cykling.

Avslutningsvis bad moderatorn Ulrika Stuart Hamilton, vice vd Entreprenörskapsforum, om några slutord från respektive talare. Hans Lööf framhävde vikten av dynamik för hållbar tillväxt i staden medan Britt Almqvist vurmade för mångfald för hållbar utveckling och samverkan för en identitet och själ till staden. Ulla Hamilton tryckte på behovet av att attrahera med utbud av restauranger, kultur, grönområden för att attrahera människor till staden medan Daniel Helldén framhävde vikten av spänning och variationer för att skapa bra sociala miljöer, människor behöver mötas och kunna förflytta sig kors och tvärs genom staden.