Swedish Philanthropy Summit 2015

Måndagen den 27 april 2015 arrangerade Entreprenörskapsforum en eftermiddagskonferens om filantropi som en viktig faktor för entreprenörskap, mångfald och utveckling av både den svenska och den internationella ekonomin. Framstående forskare inom området samt välkända filantroper, politiker och praktiker presenterade ny forskning och deltog i diskussionerna och i det efterföljande minglet.

Filantropi bidrar till en bättre Sverige

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, öppnade konferensen med att presentera Entreprenörskapsforum, Filantropiskt forum och programmet för dagen. Han bjöd även upp Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare och medgrundare av Filantropiskt forum, på scenen. Maria Rankka betonade vikten av att nära den svenska debatten med en diskussion om filantropi och hur det kan bidra till tillväxtperspektiv.

– Jag tror att vi har fått upp frågan på dagordningen efter våra fyra år av arbete inom Filantropiskt forum. Filantropi kan bidra till att göra såväl Stockholm som Sverige till en ännu bättre plats!

Två sidor av myntet

Konferensen inleddes ur ett akademiskt perspektiv och Pontus Braunerhjelm, forskningsledare, professor och moderator hälsade Zoltan Acs, professor London School of Economics, välkommen upp på scenen. Han hade valt temat Moral capital in the 21st century. Han inledde med att berätta för publiken hur han hamnade i forskningen om filantropi.

– Jag blev ombedd att göra en småföretagspolitik för entreprenörskap i USA. Jag sa att det inte kan göras eftersom jag inte kan skapa en politik som gör rika vita män ännu rikare. Då förstod jag att entreprenörskap och innovation är ena sidan av myntet, medan moraliskt kapital och filantropi är andra.

Därefter sa Zoltan Acs att han hatar Piketty (eftersom han har skrivit den mest köpta fackboken i ekonomi). Enligt Zoltan Acs drar Piketty, efter 600 sidor, slutsatsen att kapitalismens nuvarande modell inte är hållbar och att den kommer att resultera i revolution, kollaps eller genom beskattning av de rika.

– Min twist i boken Why philanthropy matters? är att filantropi är en nödvändig del av ett kapitalistiskt samhälle. Moraliskt kapital innebär att rika människor behåller sina pengar och använder dem till något gott. Ta Leland Stanford till exempel, han gav upp 10 miljoner dollar och några hektar mark och skapade det mest framgångsrika universitet i världen.

Kapitalism, filantropi och demokrati

Zoltan Acs diskuterade sedan ”entreprenörskapets fader” Joseph Schumpeter samt kapitalism, socialism och demokrati. Han underströk att Schumpeter såg entreprenörer som ett begåvat fåtal individer som driver ekonomin framåt. Zoltan Acs menade att det handlar om att investera i de smartaste.

Schumpeter trodde att socialismen, där staten beslutar allt, skulle kunna fungera. Varför hade Schumpeter fel, frågade Acs retoriskt. Jo, för att två saker hände, socialismen var inte demokratisk och omfördelningen av rikedomar fungerade inte, men filantropin överlevde.

– Jag skulle säga att vi numera har kapitalismen, filantropin och demokratin. Filantropi är ett kulturellt fenomen som du lär dig. Det handlar om den mänskliga naturen och är något som vi utvecklat sedan vi tog hand om varandra på grottstadiet.

Uppfinna svenska modellen!

Piketty säger att avkastningen på kapital är större än tillväxten i ekonomin. Moralisk kapital korrigerar denna olikhet, fortsatte Zoltan Acs. När de bästa och smartaste skapar miljontals dollar i företag produceras produktivitet och välstånd. Det leder till rikedom som kan investeras i möjlighet som ger ännu mer tillväxt i ett samhälle.

Sverige har en stark historia av moralisk kapital med bland andra Alfred Nobel. Det är dags att återuppfinna den svenska modellen och gå tillbaka till ursprunget. Vi måste förstå alternativen, antingen går vi den här vägen eller riskerar man bli ett Egypten eller Argentina, avslutade Zoltan Acs.

Upprätta en European Journal of Philanthropy!

Charles Keidan, Philanthropy Practice Research Fellow vid City University London, var nästa talare under rubriken Does philanthropy merit scholarly attention? Han utgick ifrån att filantropi innebär att privata resurser används för allmänna ändamål i det civila samhället och bygger på kärlek till mänskligheten.

Charles Keidan menade att funnits ett motstånd mot studier om filantropi. I sin egen kartläggning där han samlat in data från 20 länder och 40 akademiska kontakter kunde han notera ett landskap av utbildning i filantropi. Bland fynden noterades det faktum att omfattningen och räckvidden håller på att förändras. Filantropi håller att få en distinkt roll i samhället; 11 av 20 universitet erbjuder nu universitetsbaserade filantropiutbildningar.

– Utbildningarna erbjuder ett tvärvetenskapligt engagemang, personligen tycker jag det är rätt väg att gå. Dessutom finns det ett behov att upprätta en European Journal of Philanthropy och även fler kurser i filantropi, gärna i stil med de utbildningar som finns i USA som involverar att studenterna erbjuds medel att satsa i filantropiska projekt.

Utbildning är en nyckel

Efter Zoltan Acs och Charles Keidan var det dags för Cristina Ljungberg, grundare av Giving Wings, att vara en del av en paneldiskussion. Hon fick frågan om hur hon blev filantrop.

– Det är inte en fantastisk historia, det är en del av vem jag är. Som amerikan engageras du tidigt i frivilligarbete. Jag inspirerades på Institute of Philanthropy och tycker snarare att det bör finnas många fler av mig här!

Förhållningssättet kring filantropi har förändrats, stora insamlingar har till exempel varit mer synliga i Storbritannien under de senaste 10 åren.

– Utbildning är en nyckel. De flesta av oss som deltar i Skoll Network är aktiva efteråt. Jag tror också att filantropi är tilltalande för alla i nästa generation, avslutade Cristina Ljungberg.

Zoltan Acs bekräftade att filantropi är stort i USA och nu blir större i Storbritannien, men fortfarande saknas det i de skandinaviska länderna. Det finns ett behov av en offentlig debatt, filantropi bör vara en del av den skandinaviska kulturen, sa han.

Välgörenhet – inte ett svar på marknadsmisslyckande

Maria Rankka nämnde också att Sverige har en lång historia av filantropi.

– Vi hade en stolt historia, sedan kom 70-talet. I stället för att kopiera den amerikanska versionen bör vi återskapa filantropin i linje med vårt eget förflutna.

Hon trodde att en ny generation av entreprenörer kan bygga en bred kultur runt filantropi. Det gäller dock att vi blir av med tanken om filantropi som ett svar på ett marknadsmisslyckande. Filantropi har ett värde i sig.

Zoltan Acs trodde att Sverige behöver bli av med skattedebatten. Skatterna är fel fråga. Det behövs en engagerad diskussion ur ett vidare perspektiv, det räcker inte med bara skatter.

Har du några favoritreformer på det rättsliga området, frågade Pontus Braunerhjelm slutligen panelisterna. De visade sig vara eniga, begränsa stiftelsernas livslängd till förmån för större utbetalningar. Du vill inte att pengarna bara ska ackumuleras, de behöver användas, avslutade Charles Keidan.

Social impact investing för entreprenörskap och innovation

Karen E Wilson, senior fellow Breugel och science, technology and innovation directorate OECD delade resultat från en OECD-studie om social impact investment (SII) vilket innebär förväntningar av både finansiell och social avkastning. Nya finansieringsmodeller håller på att utvecklas parallellt med traditionella marknader och användandet ökar. Finansieringsmodellerna sträcker sig från att vara uteslutande fokuserade på finansiell avkastning till enbart fokuserade på att göra samhällsnytta och allt däremellan. Vilka strategier som fungerar är beroende av var någonstans på det finansiella spektrumet som företaget befinner sig. Just nu experimenteras det vilket gör att marknaden utvecklas från båda håll.

– Social impact investing kan inte ersätta den offentliga sektorn men det är ett sätt att injicera nytt kapital och nya lösningar. Det skapar innovation.

Vidare berättade Wilson att en SII taskforce skapades vid G8-mötet 2013 i vilken hon är engagerad för att ta fram en global rapport på ämnet. Rapporten undersöker hur privata medel bäst används för att möta samhällsutmaningar och kartlägger hur SII ser ut och fungerar. Karen Wilson pekade också på vikten av att motverka ”social washing” genom att tydligt etablera vad SII är. Modellen har framtiden för sig tror Wilson.

-Vi behöver inte längre välja mellan finansiell och social avkastning men vi behöver mer evidens för att kunna skapa sund policy kring social impact investment.

Samhällsvinster från investeringar i barn

Professor Lars Hultkrantz, Örebro universitet beskrev forskning om samhällsvinster från investeringar i barn och sådana studiers potential för att göra långsiktiga samhällsprognoser. De flesta studier på ämnet är amerikanska, ett fåtal europeiska och inga svenska. Underligt tyckte Hultkrantz

– Konstigt att vi inte har studerat detta i Sverige då vi skryter om att gå i bräschen vad gäller vård av barn.

Hultkrantz underströk användbarheten av att studera investeringar i barn.

-T ex skolresultat har samband med framtida lön, risk att hamna i utanförskap, missbruk mm.

Det finns ett unikt dataunderlag i Sverige för att studera investeringar i barn och några svenska studier har äntligen påbörjats, avslutade Hultkrantz.

Sund policy baseras på social kontext

Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson (M) pekade på vikten av att spendera offentliga medel på rätt sätt.

– Politiken är full av människor som vill spendera andras pengar, men hur spenderar vi våra offentliga medel på bästa sätt?

Kristersson menade att offentliga medel bör generera mätbara resultat, någon som inte har varit en del av den svenska modellen hittills. Vi har generella program och extremt selektiva punktinsatser och inget däremellan. Om mätbarhet byggs in i modellen kommer professionalismen att öka genom att den garanteras av forskning snarare än lokala politiker. Det är även nyttigt att titta utanför Sveriges gränser tror Kristersson.

– Välfärdspolicy skapas och påverkas av inhemska traditioner men vi bör inte låta detta hindra oss från att lösa problem och inspireras av lösningar som har fungerat väl i andra länder.

I den avslutande panelen var deltagarna  överens om att lösningar på samhällsutmaningar inte kan kopieras från andra länder. Samhällskontexten måste inkluderas för att de ska ha positiv verkan. Karen Wilson underströk vikten av filantropi för att få till sociala investeringar och Ulf Kristersson menade att det är positivt att intresset för filantropi i Sverige ökar.

– Vi tror ofta att vi bara behöver agera när lokala institutioner misslyckas. Detta är ingen väg framåt.

Innovationer för civilsamhället

Först ut i dagens sista pass var Torbjörn Enström, adminstrativ chef Fryshuset, som beskrev sin resa från vinst- till icke-vinstdriven sektor och det perspektivskifte det fört med sig. Enligt Enström startade Fryshuset som en innovation. Han pekade på att skolor, bibliotek, förskolor och andra institutioner vi tar för givna från början var innovationer. Vi får inte glömma det och vi måste göra det möjligt att fortsätta innovera samhället.

– Civilsamhället bör skapa innovationer medan offentlig sektor bör underlätta och skapa långsiktiga förutsättningar.

Enström menade även att offentlig sektor borde kräva bättre kvalité vid upphandling och vara beredda att betala för framgång i högre utsträckning. Urvalet bör göras genom att titta på resultat. Men, varnade Enström, låt inte utvärdering och mätning döda innovationen!

Mät resultat snarare än kostnad

Filantropen Mikael Ahlström, ordförande och grundare Procuritas, delade med sig av sina tankar kring filantropi. Ahlström har investerat i ett stort antal företag, etiska byggprojekt, start-ups och ett antal svenska filmer. Dessutom har han grundat två organisationer.

Ahlström engagerade sig filantropiskt for att han ville ge tillbaka till samhället genom att använda sin kunskap och erfarenhet från arbete inom private equity. Dessutom är det kul, tillade han. Sedan han började har den svenska filantropisektorn blivit mer sofistikerad och intresset har ökat. Men, perspektivet bör ändras.

– Det nuvarande kostnadsfokuset håller det svenska civilsamhället tillbaka. I takt med att svensk filantropi blir mer professionell kommer insikten om fördelarna med att fokusera på resultat snarare än kostnader att landa.

Framtiden för svensk filantropi

Amelie Silfverstolpe, program director Axfoundation, berättade om organisationens nya initiativ “öppna dörren” vilket adresserar den stora utmaningen med integration i Sverige.

– Vi måste bredda nätverka och inkludera ”nya” svenskar.

Silfverstolpe ser en stark trend i svensk filantropi – ett ökat intresse för investeringar som hjälper samhället och fokus på grundproblemen snarare än att rikta insatser mot symptomen.

Avslutningsvis enades passets deltagare kring att förebilder är avgörande för att öka det filantropiska intresset. Niklas Zennström, Daniel Ek och Antonia Ax:on Johnsson m fl fungerar som positiva exempel. Svensk filantropi är på uppgång trodde panelen, den kommer att fortsätta att växa och bli en mer sofistikerad och integrerad del av samhället.