Universiteten som innovationsmotorer
Den 2 december lanserades Näringspolitiskt forum – Entreprenörskapsforums nya mötesplats som fokuserar på förutsättningar för det svenska näringslivets utveckling och en långsiktigt uthållig tillväxt. Vid lanseringen presenterades rapporten Vad är entreprenöriella universitet och ”best practice”? författad av professor Lars Bengtsson, Blekinge Tekniska Högskola.
Entreprenörskapsforums vd Pontus Braunerhjelm och ordföranden i styrgruppen för Näringspolitiskt forum Per Adolfsson, vd för Microsoft Sverige, hälsade välkomna och gav en introduktion till arbetet i Näringspolitiskt forum: Ambitionen är att föra fram policyrelevant forskning till beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig sektor. De rapporter som presenteras och de rekommendationer som förs fram inom ramen för Näringspolitiskt forum ska vara förankrade i vetenskaplig forskning. Rapporterna ska också bidra till diskussion och debatt om de frågor som analyseras. Arbetet leds av en styrgrupp som består av forskare, företagare, organisationsföreträdare och experter.
Per Adolfsson
Per Adolfsson pekade på att välståndet är beroende av företagandet:
– Sveriges framtid beror på hur gott företagsklimat vi har. Vi vill bidra till ett så gott klimat som möjligt!
– Ofta är vi ense på ”att”-nivån men inte om svaren på ”vad” eller ”hur”-frågorna!
Per Adolfsson avslöjade ämnena för några av forumets kommande rapporter, bl.a. IT-molnet ,som är underskattat i debatten enligt Adolfsson; den nya tekniken innebär stora möjligheter för små- och nyföretagare.
Avancerade kunskaper vår främsta konkurrensfördel
Professor Lars Bengtsson tog vid för att presentera rapporten Vad är entreprenöriella universitet och ”best practice”? Rapporten behandlar universitetens och högskolornas roll som innovationsmotorer. Denna roll är relativt ny för universiteten men har länge varit en viktig uppgift för individer i samhället. Vi bör se till att universiteten och högskolorna som nyckelaktörer prioriterar innovationsrollen. Det är av yttersta vikt i vår globaliserade IT-anpassade kunskapsekonomi då avancerade kunskaper är vår främsta konkurrensfördel.
Lars Bengtsson lyfte fram att våra svenska universitet och högskolor har stor potential att vara framgångsrika entreprenöriella institutioner, även utanför life science och IT, två områden där detta redan fungerar relativt väl. Universiteten har även stor potential i arbetet med att stärka den regionala tillväxten. De spelar en viktig roll regionalt genom samverkan med det regionala näringslivet, något som visat sig ha ytterst positiva effekter.
Lars Bengtsson
Lars Bengtsson menade att det krävs ett lite mer strategiskt arbete från universitetsledningarna. Fokus måste ligga på att skapa en entreprenöriell anda på lärosätena . Effektiva samverkansstrukturer måste prioriteras. Lars Bengtsson framhöll autonomins betydelse: stiftelsehögskolor, som Chalmers och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, fungerar bättre när det gäller att skapa entreprenöriell kultur. De har mål och nyckeltal för att mäta även denna del av sin uppgift, och en klar målbild. Orsaken är att de har större flexibilitet vad gäller intäktsmodeller . Den institutionella pluralismen är viktig, tillade Lars Bengtsson.
– Det finns en omfattande litteratur om ”spinnoffs” men inte någon automatik i hur idéer tas om hand. Risken är att vi stoppar undan misslyckade akademiker på innovationskontoren.
Rapporten mynnar ut i en rad policyförslag. Lars Bengtsson argumenterar bl.a. för en ny statlig finansiering för den tredje uppgiften, eller snarare ”den entreprenöriella uppgiften”, ett friare rekryterings- och meriteringssystem för lärare och forskare (från t.ex. näringslivet), avdragsmöjligheter anslag till forskning och ett närmare samarbete mellan högskola och näringsliv.
Pontus Braunerhjelm och Lars Bengtsson
Stapplande, spretig innovationspolitik
Madelene Sandström, vd KK-Stiftelsen, var inbjuden för att kommentera Lars Bengtssons rapport. Hon pekade på att det råder en allmän förvirring kring alla de initiativ som har tagits.
– Plötsligen skulle allt heta något på ”innovation”! Många aktörer har aktiverats för att stimulera innovation och entreprenörskap, men det är ett spretigt lag som arbetar för detta.
Madelene Sandström
Statens utgångspunkt bör vara att skapa strukturer för innovation. Madelene Sandström framhöll att det kanske finns något som kan kallas för ”den svenska modellen” som utgörs just av alla dessa spretiga och stapplande initiativ.
Madelene Sandström höll med Lars Bengtsson om att universiteten och högskolorna behöver stöd för innovationsarbetet, att drivna individer är viktiga och att universiteten och högskolornas roll i utbildning och struktur är avgörande. Madelene Sandström vände sig också mot tanken att ett samarbete mellan universitet och näringslivet innebär en oönskad målkonflikt. Oftast fungerar dessa samarbeten väl, för båda parter. Beställd forskning behöver inte vara sämre än egeninitierad:
– Vulgarisera inte win-win situationerna som vi ändå är rätt bra på, sa Madelene Sandström.
Lars Bengtsson betonade avslutningsvis universitetens roll i att skapa en kreativ och tillåtande mentalitet:
– Universiteten måste förmedla budskapet att entreprenörskap är ett fullgott alternativ till anställning.
Madelene Sandström och Lars Bengtsson