Världsbanken: Det svenska företagsklimatet behöver reformeras

Torsdagen den 1 oktober arrangerade Entreprenörskapsforum ett seminarium med anledning av att Augusto López-Claros, analyschef vid Världsbanken, besökte Sverige. Han presenterade de viktigaste resultaten från två rapporter om det svenska företagsklimatet som den förra regeringen beställde. Även om det går bra för Sverige finns det utrymme för förbättringar, inte minst i utbildningssystemet samt vad gäller skatter och arbetsmarknadsregleringar.

Utrymme för förbättringar

Augusto López-Claros, analyschef vid Världsbanken, förklarade inledningsvis utgångsläget: Sverige levererar ganska bra med en god tillväxt, låga nivåer av ojämlikhet och hållbara offentliga finanser. Men som sagt, det finns utrymme för förbättringar.

-Det finns fortfarande betydande potentiella effektivitetsvinster att göra, t ex från att förbättra bestämmelserna kring att starta företag, betala skatt, anställa och erhålla lån.

Augusto López Claros

När det gäller möjligheterna att starta ett företag rankas Sverige på 32a plats, fyra platser lägre än tidigare eftersom andra ekonomier har förbättrats. Sverige är inte fantastiskt bra, men bra, sa Augusto López-Claros.

Minimikapitalkravet för aktiebolag är relativt högt i Sverige. Fler än 100 av 189 ekonomier i världen och nära hälften av OECD-medlemmarna har tagit bort detta.

-Men det är när det kommer till skatter som siffrorna får mig att reagera, fortsatte López Claros. Sveriges totala skattesats sjönk från 54,1 procent under 2005 till 49,4 procent under 2013, men är fortfarande en av de högsta bland jämförbara OECD-länder.

Skifta skatterna mot fastigheter och konsumtion för ökad tillväxt

Nästan 72 procent av den totala skattesatsen utgörs av skatt på arbete. Eftersom den skatten, som betalas av arbetsgivaren, förknippas med att Sverige har högre arbetslöshet och mindre företagande, bör Sverige skifta skatterna från vinster och arbete mot skatter på fastigheter och konsumtion, sade López-Claros. Det finns studier som visar att både näringslivet och tillväxten skulle gynnas av detta.

-När det gäller arbetsmarknaden är Sverige mycket striktare än andra OECD-länder. Det finns en risk för en tudelad arbetsmarknad. Åtgärder bör därför göras för att minska klyftan mellan fasta och tillfälliga kontrakt.

Reformera bostadspolitiken!

Vad gäller stadsplanering och bostadsbyggande uttryckte Augusto López-Claros förvåning över regelverket kring nybyggnation och de långa rättsprocesser som fastighetsbolag kan hamna i. Han hävdade att han inte sett något liknande i något annat jämförbart land och undrade vad det är i svensk kultur som gjort att vi accepterar den här situationen. De långa processerna ger en avsevärd brist på bostäder i Sverige.

Slutligen uttryckte Augusto López-Claros oro över den anmärkningsvärda nedgången i resultaten från Programme for International Student Assessment, PISA. Han betonade att lärares färdigheter och status betyder mer än den totala utgiftsnivån för utbildningen.

Jennie Nilsson

Viktigt med stabilitet för framtiden

Jennie Nilsson, ordförande Näringsutskottet (S), var först ut av två politiska kommentatorer. Hon inledde sin kommentar med att nämna att svenska politiker är medvetna om problemen i bostadspolitiken. Hon nämnde också att de politiska partierna inte har motstridiga åsikter på detta område.

– När det gäller utbildning är det viktigt att skapa stabilitet för framtiden. Att vända den negativa PISA-trenden är en uttalad prioritering av den svenska regeringen.

Jennie Nilsson sa också att förbättrade utbildningsresultat inte går att åtgärda i handvändning och att det krävs insatser på olika nivåer. Hon betonade också vikten av att Sverige ska vara konkurrenskraftigt när det gäller skatter och regleringar. Utan att nämna vilka skatter som bör justeras, menade hon att vissa är avgörande medan andra inte, åtminstone på kort sikt.

Niklas Wykman

För höga och oförutsägbara skatter

Niklas Wykman, gruppledare Skatteutskottet (M) och tidigare politiskt sakkunnig till finansminister Anders Borg, pekade inledningsvis på den tidigare regeringens åtgärder för att stärka företagsklimatet: en bättre fungerande inre marknad, ett skattesystem för att främja tillväxt, investeringar i infrastruktur, satsningar på utbildning och forskning samt lägre kostnader för företag och företagare.

-Vi har misslyckats föra en bra och nyanserad debatt om utbildning. Vi pratar nästan alltid om storleken på klasserna, medan det verkliga problemet är kvaliteten på undervisningen.

Wykman lyfte också de svenska skatterna: de är för höga och, särskilt för företagare, alltför oförutsägbara. Det är i stort sett slumpmässigt vilken skattesats du måste betala.

Ett annat problem som Niklas Wykman lyfte var svårigheten att komma in på arbetsmarknaden i kombination med svårigheten för växande företag att anställa. Han noterade också att kvinnor i synnerhet har låg avkastning på sin utbildning. Slutligen ansåg han, liksom Augusto López Claros, att Sverige bör återgå till ett system med fastighetsskatter. Han tillade också att det går att sänka de mest skadliga skatterna utan att behöva höja andra.

I den följande diskussionen noterade Augusto López-Claros att kvinnors starka deltagande på arbetsmarknaden inte varit tillräckligt för att minska löneskillnaderna mellan könen. Lönegapet har varit i stort sett stabilt de senaste 15 åren. Gapet är också större än i de övriga nordiska länderna.

– Du betalar en kostnad för att ha könsskillnader. Om fler kvinnor skulle sitta i bolagsstyrelser skulle vi se färre skandaler, mutor och bedrägerier.

Skattenivåer – en balansgång

I den efterföljande expertpanelen medverkade Världsbankens seniorekonom Hulya Ulku. Hon belyste några av de områden där Sverige kan göra förbättringar. På arbetsmarknaden pekade hon på bristande kompetens hos arbetskraften och restriktiva arbetsmarknadslagar som det mest akuta. Andra områden, som hon ansåg att Sverige bör ta tag i, var höga skatter, höga kostnader för arbetskraften och oflexibla arbetstider.

Hulya Ulku

Ytterligare ett orosmoment för Hulya Ulku är det faktum att svenska arbetstagare arbetar färre timmar per vecka än genomsnittet i jämförbara ekonomier. Detta, i kombination med höga kostnader för arbetskraft och höga skatter, kan skapa problem för Sveriges konkurrenskraft och ge svenska företag incitament att flytta verksamheten utomlands.

– Sverige har de högsta kostnaderna för arbetskraft i kombination med de högsta skatterna. Det är problematiskt för Sverige när landet konkurrerar med andra ekonomier.

Christer Ågren

Insider/outsider-problematik på arbetsmarknaden

Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv, lyfte sitt främsta bekymmer: hotet om att Sverige får en insider/outsider-arbetsmarknad. De unga, outbildade och Sveriges växande invandrade befolkning har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

-En allt större del av arbetskraften kan inte komma in på arbetsmarknaden. Vi har en usel integrationsprocess, dålig matchning och det lägsta antalet okvalificerade arbeten i hela EU. Detta sammanfaller med en hög tillströmning av invandrare av vilka hälften har högst nio års utbildning.

Enligt Christer Ågren är den höga minimilönen, en komprimerad lönestruktur, höga skatter och höga kostnader för arbetskraft åtminstone delvis att skylla för detta. Lösningen såg han i att lära från andra länder. Sverige kan inte bara luta sig tillbaka efter att ha lämnat krisen i en relativt stark ställning. Vi är alldeles för avslappnade!

– Om vi vill behålla vår position måste vi köra fort hela tiden, det gäller att ta tag i våra svagheter.

Bostadsmarknaden är ett av de områden som Världsbanken lyft fram som extra problematiskt. Christer Ågren ansåg att Sverige måste hitta ett sätt att skapa en fungerande vit hyresmarknad för bostäder, något som idag omöjliggörs genom hyresregleringen.

Elisabeth Thand-Ringqvist 

Svensk lagstiftning släpar efter

Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande SVCA, påpekade att den svenska lagstiftningen släpar efter nuvarande ekonomisk utveckling. T ex har start-ups svårigheter att anställa eftersom det är svårt att hitta personer med rätt kompetens samtidigt som kostnaderna för arbetskraft är höga. Utöver detta har bolagen svårt med tillgången till finansiering. Det är också problematiskt att hälften av riskkapitalet i Sverige kommer från utlandet och därmed inte utgör lojalt kapital. Det faktum att det inte är lönsamt för långivare att arbeta med nystartade företag är ett annat bekymmer.

– Hur kan företagarna säga att det är svårt att hitta kapital i Sverige? Vi har gott om kapital! Det är bara det att få är villiga att låna ut till entreprenörer.

Thand Ringqvist underströk också behovet av en kontinuerlig diskussion kring konkurrenskraftsfrågor samt vikten av att hålla sig à jour för att inte hamna på efterkälken i den digitaliserade ekonomin.

Augusto López-Claros påpekade slutligen att alltför höga skatter kan skapa snedvridande incitament. Vad som behövs är en balansgång där nivåerna måste vara tillräckligt höga för staten att fungera väl, men tillräckligt låga för att inte omöjliggöra företagsamheten.