Evolutionär ekonom prisades på Grand

Den 20 maj 2015 mottog professor Sidney G. Winter årets Global Award for Entrepreneurship Research vid en prisceremoni på Grand Hôtel i Stockholm. Pristagaren utmanar den traditionella ekonomiska teoribildningen med sitt evolutionära perspektiv och manade till ytterligare diskussion kring entreprenörskapets roll för en dynamisk ekonomi. 

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping, berättade om Global Award for Entrepreneurship Research som har delats ut årligen sedan 1996. Priset uppmärksammar utmärkande forskninggärningar om frågor som rör bl a småföretags betydelse för sysselsättning, entreprenörskapspolitik, regionala tillväxtfaktorer och innovationer. En priskommitté är ansvarig för nomineringsprocessen och det slutgiltiga utnämnandet av pristagare. Förfarandet liknar processen kring nobelpriset. Bakom Global Award står idag Entreprenörskapsforum och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i samarbete med Vinnova. Donator är Melker Schörling.

Efter introduktionen där tidigare pristagare som William Baumol, Maryann Feldman och Zoltan Acs flimrade förbi bjöds eftermiddagens moderator Pernilla Ström, styrelseproffs, företagare och skribent, upp på scen. Hon hälsade prisets donator Melker Schörling välkommen. Han berättade att som entreprenör finns det inget bättre att donera till än forskning om entreprenörskap.

Charlie Karlsson, professor emeritus Internationella Handelshögskolan i Jönköping och ordförande i priskommittén, gav sedan prismotiveringen för årets Global Award-mottagare. Han berättade att Sidney Winter får priset för sin forskning om dynamisk konkurrens; hur företags möjligheter att tillgodogöra sig innovationer skapar olika teknologiska möjligheter och vilka mekanismer som påverkar företagens kompetensuppbyggnad.

Bland annat lyftes att professor Winters forskning har haft stort inflytande på tre områden. För det första för förståelsen av hur teknologisk förändring inom företag påverkar organisatoriska rutiner och förnyelse. För det andra för empirisk och teoretisk analys av hur och varför företag kan tillgodogöra sig innovationer och hur detta skiljer sig mellan branscher. Och för det tredje för hur företag utvecklar dynamiska kompetenser.

– Hans arbete har påverkat vår förståelse av entreprenörskap i stort, inklusive forskning kring entreprenörskap, management, ekonomi samt teknologi och innovation management”, sa professor Charlie Karlsson.

 Melker Schörling, Sidney Winter, Charlie Karlsson och Johan Eklund

Ellinor Bengtson, Sigrid Bengtsson and Hedda Simonsson från Lilla Akademien spelade Sibyllafanfaren och Burglers Holiday

Sidney Winter, årets Global Award-pristagare, professor emeritus på Wharton School, University of Pennsylvania, inledde med en diskussion kring entreprenörskap i förhållande till den klassiska ekonomiska teoribildningen.

– Det är ingen hemlighet att entreprenörskapets plats i den traditionella ekonomiska teorin är en knepig historia, och att den varit det sedan lång tid tillbaka.

Winter berättade att Joseph Schumpeter och hans The Theory of Economic Development (1911) varit en stor inspirationskälla för hans egna forskning inom ekonomisk teori, entreprenörens roll i ekonomin och ekonomins utveckling. Winter menade att sen Schumpeters dagar har ”mainstream economy”-begreppet och dess påverkan på företagande diskuterats i stor utsträckning:

– Entreprenörskapet platsar inte i den traditionella ekonomiska teorin, vilket har ifrågasatts av många, inkluderat några av de tidigare vinnarna av de pris jag stolt mottar idag.

Winter diskuterade huruvida den ekonomiska teorin kan förklara det nu rådande ekonomiska livet och de senaste ekonomiska kriserna. Winter har, tillsammans med kollegan Richard R. Nelson, gjort stora avtryck genom sitt arbete om förståelsen för tekniska förändringar i företag. Winters senaste arbete definierar hur företag utvecklar dynamiska förutsättningar. Arbetet ger även en djupare förståelse för dynamiska förutsättningar i entreprenörskap.

Vidare ansåg han att det huvudsakliga problemet med entreprenörskapets förhållande till den traditionella ekonomiska teorin idag inte är bristande entreprenörskapsforskning utan att ekonomin är undermålig på grund utav dålig assimilering av förståelse för entreprenörskap.

Winter ansåg att även om forskning och resultat inom den traditionella ekonomiska teorin är viktig, krävs det fortfarande en modernisering av begreppet ekonomisk teori.

– Frågeställningar inom traditionell ekonomisk teori måste uppdateras och dynamisk utveckling i företag och entreprenörskap måste prioriteras. Idag ställs fel frågor.

Winter menade att entreprenörskap ses som en avvikelse i samtida ekonomisk teorin eftersom den inte ”ryms” inom konventionella ekonomiska modeller.  Med sitt arbete inom evolutionär ekonomi hoppas Winter provocera fram diskussion för att lyfta viktiga frågor.

Winter lyfte betydelsen av att bygga vidare på redan existerande kunskap.

– Låt oss beakta ett ikoniskt exempel, den nutida ”smartphonen”. Har vi inte Benjamin Franklin att tacka för dess existens? Inte direkt, men någon var tvungen att initiera den moderna förståelsen för elektricitet, och Franklin var avgörande i den processen.

Franklin och liknande innovatörers arbete har föranlett och breddat vägen för entreprenörer som t ex Steve Jobs.  Även om en ny kunskap eller innovation inte direkt leder till en världsomfattande förändring kan den kunskapen eller innovationen användas som en plattform att bygga vidare på, och på så sätt vara otroligt viktigt.

Winter liknade entreprenörer med upptäcktsresande. Människor värdesätter upptäckter av alla slag. Likt geografiska upptäcktsresande ger sig entreprenörer in i outforskat territorium. Ibland kan det resultera i förödande konsekvenser, ibland resulterar det i helt nya möjligheter och därmed framsteg. Det kumulativa orsakssambandet inom entreprenörskap handlar om att en handling har multipla effekter. Vikten av innovationer ökar när kumulativa orsakssamband räknas in och får ett logiskt samband med ett cirkulärt ekonomiskt tänkande.

Avslutningsvis adresserade Winter  ”ekonomin som kunde ha varit”. Han medgav att det är en pessimistisk titel på en prisföreläsning men han pekade på att hans senaste bok egentligen är ett reformprogram. Winter är inte övertygad om att hans reformprogram är tillräckligt för att förändra det ekonomiska tänkandet men han anser att det är viktigt att belysa ekonomins fundamentala problem. Entreprenörskapets plats i den ekonomiska teoribildningen måste accepteras brett för att skapa en bättre förståelse av de ekonomiska realiteterna i dagens samhälle.

I en efterföljande panel medverkade Magnus Henrekson, vd och professor IFN, Göran Marklund, direktör VINNOVA och Maureen McKelvey, professor Göteborgs universitet.

Magnus Henrekson  lyfte institutionell förändring till diskussion. Han förordade tålamod inför förändring av institutioner och initiativ då det krävs fem till åtta år för politiska justeringar att slå igenom. Då går det inte att hela tiden göra förändringar som t ex i de svenska ROT- och RUT-reglerna, sa Henrekson.

– Winter pekar på att politikerna måste vara mer tålmodiga när de gör reformer. Just nu är entreprenörer mer skeptiska till verksamhet inom RUT-området pga risken för plötsliga regelförändringar.

Även Henrekson ansåg att den traditionell ekonomiska teorin är i behov av en uppdatering. Forskare som är för specialiserade och traditionellt inriktade missar ofta nya ekonomier. Det är viktigt för Sverige att utveckla och fånga in nya möjligheter för att förhindra den svenska paradoxen (vilken innebär stora investeringar i R&D-forskning, utan tillräcklig utdelning i form av vinst/tillväxt). Ett exempel på den svenska paradoxen är misslyckandet med de stora satsningarna i läkemedelsbranschen. Henrekson underströk att det är viktigt för Sverige att behålla nystartade och små företag och inte sälja under de tidiga stadierna till Google eller någon annan jätte. Det är viktigt att bygga vidare där du befinner dig. Utveckling leder oftast till framgång, avslutade han.

Göran Marklund, direktör VINNOVA, berättade att Winter och Nelsons bok An Evolutionary Theory of Economic Change ändrat hans sätt att tänka. Alla som representerar en myndighet bör läsa den, tyckte han. Marklund höll med Henrekson om vikten av stabila spelregler.  I vilket fall är framtiden osäker och entreprenörer krävs som förändringsaktörer för att föra samhället framåt och komma på innovativa lösningar.

– Det är viktigt att bibehålla ett öppet sinne för förändringar på i stort sett alla marknader, från skattesystemet till entreprenörskap.

Han avslutade med att framhäva att det tidiga stadiet för företag är viktigt, men att det är i de senare som utveckling och tillväxt verkligen sker. De största utmaningarna finns i det tidiga stadiet och det är där statliga myndigheter har en roll att hjälpa företagen vidare för att säkra innovation i senare stadium.

Maureen McKelvey, professor vid Göteborgs universitet, använde svensk bioteknik för att illustrera den svenska paradoxen ur ett evolutionärt ekonomiskt perspektiv.

– Sveriges exportandel jämfört med andra länder är på nedåtgående. Vi måste titta på hur det har blivit så för att veta hur vi ska agera i framtiden.

McKelvey underströk att det är viktigt att ta ett steg tillbaka för att förstå vart kunskapen kommer ifrån för att sedan kunna ta ett steg fram. Hon menade att management, innovation och entreprenörskap förändras i rask takt och att det därför är viktigt för ekonomin att hänga med i utvecklingen. Avslutningsvis tackade  McKelvey Winter för sitt engagemang och tillade att hans passion för forskning är ett föredöme för alla.

Pernilla Ström (moderator), Göran Marklund, Maureen McKelvey och Magnus Henrekson