Filantropi på frammarsch

Dagens Industri 13-02-04

Kerstin och Rune Jonassons rekordgåva till Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm är en del av KTH:s satsning på privata donationer, så kallad fundraising, till forskningens fromma. ”Filantropi är på frammarsch i Sverige”, säger Philip von Segebaden, fundraisingansvarig på KTH.

Svenskarna har blivit mer positiva till filantropiska gärningar, både som givare, mottagare och publik, enligt flera bedömare. Attitydförändringen öppnar för fler filantropiska inslag inom delvis nya samhällsområden. ”Det centrala i fundraising är inte gåvorna i sig utan att långsiktigt integrera relationsvårdandet och ett hälsosamt in-och-ut-perspektiv hos mottagaren. Med privata intressenter i traditionellt offentlig verksamhet ställs andra, affärsmässiga krav på kommunikation, paketering och samarbetsformer”, säger Philip von Segebaden och tillägger halvt på skämt, halvt på allvar: ”Fundraising handlar egentligen om allting utom att be om pengar.”

Från 0 till 1 miljard
Han var med och byggde upp avdelningen på Karolinska institutet i Solna. Kampanjen ”Genombrott för livet” fick KI att på fem år gå från 0 till 1 miljard kronor i privata donationer till medicinsk forskning, och nu har turen kommit till KTH. ”En större andel fria medel, utanför statens anslagskrav, bäddar för djärvare hypoteser med förhoppningsvis stora svenska forskningsgenombrott som följd. Det typiska för fundraisingdonatorer är att de vill ha en hög verkningsgrad, men alla är olika och måste kunna tas om hand därefter”, säger Philip von Segebaden.

Generellt vill donatorer oftast lösa ett specifikt problem. Det kan gälla klimatfrågan, en viss sjukdom eller en specifik samhällsinsats, som megafilantropen Andrew Carnegies uppbyggnad av nästan 1 700 allmänna bibliotek i USA i början av 1900-talet, Sigrids Rausings engagemang i mänskliga rättigheter eller Percy Barneviks Hand in Hand-lån till kvinnliga småföretagare.

Långsiktigt välgörenhet
I dag står inte bara Sverige utan hela världen inför ett filantropiskt uppsving, enligt Pontus Braunerhjelm , ekonom, forskare, grundare av Filantropisk  Forum och vd för nätverksorganisationen Entreprenörsforum. ”Frankrike har börjat införa olika incitament, i Norge finns ett spirande intresse och nu dyker det upp i Kina, Indien och Afrika”, säger han. Pontus Braunerhjelm ser organiserad filantropi via fonder och stiftelser som långsiktig välgörenhet och folkhemsinriktade gåvor via 90-konton och insamlingsbössor som mer kortsiktiga, ofta akuta, hjälpinsatser. ”Syftena varierar men båda behövs.

Varför växer filantropin just nu – har svenskarna generellt blivit rikare och mer givmilda eller drivs utvecklingen snarare av brister, misslyckanden om man så vill, i den offentliga välfärden? ”Både och. Demografin – att allt färre ska försörja allt fler – ökar behoven samtidigt som svenskarnas attityd har förändrats och sänkta skatter gjort fler rikare.” Viljan att göra en insats styrs inte av skatter, men i dagens globala pengavärld påverkar skattereglerna var i världen som filantropen verkar, enligt Pontus Brauerhjelm.

”Dagens förmögna entreprenörer och filantroper vill sällan bara fylla ett hål, som ett slags ersättare. De vill förmera.” Sedan ett år tillåts givare till 90-konton göra skatteavdrag för gåvor på minst 2000 och högst 6000 kronor, men det krångliga regelverket gör att många 90-organisationer inte ens har ansökt om tillstånd för avdrag. Alltfler aktieägare ger bort utdelningen skattefritt till välgörenhet, men det är få som utnyttjar möjligheten sedan den infördes 2006.

Frivilligorganisationernas insamlingsråd uppskattar den skänkta summan för 2012 till 18 miljoner kronor, mot börsbolagens utdelning på över 140 miljarder. I boken ”Sista fracken inga fickor har” från 2004 visar Pontus Braunerhjelm och Göran Skogh hur donationer skapar nya kunskaper och driver på ett samhälles tillväxt. ”Donationer ska inte ses som konkurrent till staten utan bör införlivas som en kompletterande del i samhällskontraktet”, säger Pontus Braunerhjelm.

Kärlek till människan
Eller som den skotsk-amerikanske mångmiljardären Andrew Carnegie proklamerade redan 1889: En industriman ska ägna första fasen av sitt liv till att skapa sin rikedom, för att i den andra fördela sin förmögenhet till olika välgörande ändamål. Med allt handlar inte om pengar, påpekar Pontus Braunerhjelm: ”Ta Missing People. Där ställer hundratals frivilliga upp med sin tid. Det är också donation. Filantropi betyder ungefär kärlek till människan.”

JOHANNA SALDERT

 

Följ oss på: