Hur mäts egentligen produktivitetstillväxt?

Ett ökat välstånd bygger på ökad produktivitet. I samarbete med Blekinge tekniska högskola (BTH) har en ny databas byggts upp med syftet att jämföra och förklara produktivitetsskillnader mellan länder Sverige konkurrerar med. I en första studie, Att mäta produktivitetstillväxt, tekniska framsteg och effektivitetsförändringar i industriländer, redogörs för hur produktivitet bäst ska mätas för att fungera som ett tillförlitligt beslutsunderlag för näringspolitiken.

I ett nyligen publicerat working paper från Entreprenörskapsforum visar författarna Anupama Unnikrishnan och Jonas Månsson vid BTH på brister med olika produktivitetsmått och att det även finns stora skillnader i resultat beroende på vilka databaser som används. I skriften presenteras en modell för att mäta produktivitet där teknologisk utveckling och effektivitetsförändringar kan identifieras och mätas separat.

– Den här studien är den första av tre delstudier i ett projekt vid Entreprenörskapsforum som ämnar synliggöra vilka reformer som krävs för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Under första halvan av 2024 kommer två nya delstudier att tas fram där Sveriges och svenskt näringsliv jämförs med utvecklingen i andra länder och vad som förklarar skillnaderna, säger Enrico Deiaco, forskningsledare Entreprenörskapsforum.

– Produktivitet används bland annat som ett mått för att studera konkurrenskraft och ekonomiskt välstånd i en ekonomi och som underlag för att fördela resurser. Således finns all anledning att analysera och mäta produktivitet på ett så korrekt sätt som möjligt, säger Jonas Månsson, professor Blekinge tekniska högskola och en av författarna.

I studien visas på möjligheterna att mäta totalfaktorproduktivitet med moderna metoder, författarna gör en genomgång av definitioner, användande av datakällor samt vilket produktivitetsindex som bör användas.