Ny rapport: Så återtar Sverige toppositionen i välståndsligan

Det svenska välståndet är sprunget ur långsiktiga satsningar på kunskap, teknik och utbildning, en politik som förändrade Sverige i grunden på ett och halvt sekel. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum visas att Sveriges relativa styrkeposition som en kunskapsdriven tillväxtnation, i jämförelse med övriga OECD-länder, har minskat under de senaste decennierna. Ett flertal länder uppvisar en betydligt starkare utveckling.

I Sveriges utveckling som en kunskapsdriven tillväxtekonomi visas att Sveriges position i välståndsligan har fallit; BNP per capita har sjunkit från topp fyra inom OECD år 1970 till plats 13 2024. Utbildningssystemet sviktar och hotar den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. På grundskolenivå ligger Sverige runt OECD-genomsnittet men resultaten har försämrats sedan 2018.

– Det krävs ett forskningslyft och en vitaliserad akademi i Sverige. Vi har forskarna, idéern a och traditionen – men vi saknar de långsiktiga förutsättningarna. Forskning är inte en kostnad, utan en framtidsinvestering som skapar möjligheter för nästa stora språng i teknisk och ekonomisk utveckling, säger Pontus Braunerhjelm, en av rapportens författare.

För att uppnå detta föreslås att:

• Öka de offentliga satsningarna på FoU. Idag uppgår den offentliga utgiftsandelen för FoU till 0,77 procent av BNP. Det motsvarar 21 procent av totala FoU-satsningar vilket placerar Sverige på plats 25 av 37 OECD-länder. Sätt som mål att på tio års sikt öka andelen till förslagsvis två procent.
• Höj utbildningens kvalitet och säkra kompetensförsörjningen: Öka kraven på ämneskunskap i matematik och naturvetenskap. Sätt upp ett nationellt ramverk för livslångt lärande med starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv.
• Fokusera forskningspolitiken mot spets och internationell konkurrenskraft: Etablera starka forskningsmiljöer som blir kompetensmagneter. Inför finansieringsmodeller som premierar kvalitet, vetenskaplig genomslagskraft och samverkan.
• Förstärk incitamenten för entreprenörskap, risktagande och ¬karriärbyten. Se över skattelagstiftning, regelverk samt öka investeringar i AI-kompetens, digital infrastruktur och datakapacitet. Genomför effektutvärderingar av offentliga satsningar på entreprenörskaps- och företagsfrämjande.

Rapporten presenteras vid ett seminarium klockan 16:00-17:00 idag.

För intervjuer och kommentarer:
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor BTH, 072-965 55 69