Svensk produktivitet tappar fart

Figuren nedan visar hur den svenska produktivitetstillväxten bromsat in kraftigt från i genomsnitt 2,6 procent per år 1995–2000, till 1,1 procent per år fram till 2023 och bara 0,2 procent per år under 2020-talet. Sammantaget har Sveriges relativa position fallit med omkring 15 procent på tre decennier.

Inbromsningen kan kopplas till strukturella problem på arbetsmarknaden, framför allt en svag matchning mellan kompetens och de behov som finns i kombination med en minskad reformkraft i svensk ekonomi sedan 2010-talet.

Förbättras matchningen och tar reformtakten fart igen finns det goda skäl att tro att produktiviteten kan återhämta sig. Ett förslag är att införa ett nationellt ramverk för livslångt lärande med starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv, vilket skulle stärka kompetensförsörjningen.

Läs mer i ”Sveriges utveckling som en kunskapsdriven tillväxtekonomi” av Pontus Braunerhjelm och Per Thulin, Entreprenörskapsforum.