Ny rapport: Främja tillväxt genom skatter för innovation och entreprenörskap

Varifrån ska jobben komma i framtiden? Sveriges ekonomi har gått bra de senaste åren men arbetslösheten har ändå bitit sig fast runt sju procent. Nya och existerande företag kan öka antalet anställda och varaktigt minska arbetslösheten. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum, och på DI Debatt, pekar författarna på att Sverige behöver en politik som långsiktigt ökar produktivitet och efterfrågan på arbetskraft. Regeringen borde därför vara mer offensiv t ex när det gäller beskattning av personaloptioner. I en tid präglad av migration, globalisering och teknikutveckling är det dessutom viktigt att svenska skatter står i paritet med omvärldens och att skatterna inte enbart är ett omfördelningsinstrument utan i lika hög grad ses som ett tillväxtverktyg.

I rapporten Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt visas att det svenska entreprenörskapet – med undantag av några välkända företag – placerar sig i mittfåran i jämförelse med andra länder. Dessutom ligger de svenska entreprenörsskatterna relativt högt, de är inte heller utformade för att underlätta tillväxt i företagen.

– Det handlar ytterst om att säkra Sveriges status som en tillväxtorienterad och kunskapsdriven ekonomi. För att kunskap ska resultera i långsiktig tillväxt krävs innovationer och entreprenörskap, vilket dagens skatteklimat inte främjar, säger Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH och författare av rapporten.

I rapporten visas bl a att:

• I en global ekonomi måste entreprenörsskatterna ses i ett omvärldsperspektiv. Skattebaser som på sikt kan leda till ökad tillväxt och välstånd bör inte beskattas högre än i andra länder.
• Föreslagna förändringar i 3:12-utredningen riskerar att försämra skattemiljön ytterligare, förslaget om beskattning av personaloptioner är ofullständigt och otillräckligt och marginalskatten bör inte höjas. Även den bankskatt som diskuteras i den s k Reepalu-utredningen riskerar att slå hårt mot entreprenörskap och innovation.
• Sveriges skatteincitament för FoU-satsningar är mindre än i andra länder.
• Det kan finnas skäl att sänka vissa skatter samtidigt som ett plattare skattesystem eftersträvas. En enhetlig moms skulle bidra med cirka 50 miljarder kronor till statskassan.
• Ett slopat ränteavdrag är en alternativ väg som uppskattas förstärka statsbudgeten med ca 20-30 miljarder kronor. Likaså skulle en återgång till en fastighetsskatt samt en något större grön skatteväxling kunna vara mindre skadlig för ekonomin än ökade skatteuttag på kunskapssatsningar och entreprenörskap.

Ta del av debattartikeln Fyra forskare: Värna jobbskapande företag i Dagens Industri

Ta del av Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt

Rapportens författare är:
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, 072-965 55 69
Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH och JIBS, 070-659 14 06
Magnus Henrekson, professor och vd IFN
Johan Kreicbergs, vd Kreicbergs Utredning & Opinion och tidigare huvudsekreterare Entreprenörskapsutredningen
Arvid Malm, doktorand Entreprenörskapsforum och KTH