Generationsskifte i näringslivet

Just nu sker en av de viktigaste strukturomvandlingarna i svenskt näringsliv. En stor del av företagen inom Sveriges vanligaste företagsform – familjeföretaget – genomgår ett generationsskifte. Hur hanteras den utmaning som generationsskiftet innebär för både företag och samhälle givet att de små företagen är avgörande för jobbtillväxten i landet? Det diskuterades på CeFEOs och Entreprenörskapsforums seminarium den 29 maj 2013.

Ägarskiften – utmaning för företag och samhälle

Mattias Nordqvist, professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping och föreståndare CeFEO, Centre for Family Enterprise and Ownership, inledde seminariet med att berätta att ett fyraårigt forskningsprojekt på temat generationsskifte i näringslivet precis avslutats men att frågorna fortfarande utgör ett näringslivspraktiskt problem eftersom brist på kunskap och konsekvenser råder på flera nivåer.

– Sverige står inför en betydande strukturomvandling eftersom en stor del av företagarna är mellan 55 och 70 år gamla. Samtidigt karaktäriseras ägarskiften av stora utmaningar för både människor och företag.

Mattias Nordqvist

Stora regionala skillnader

Mattias Nordqvist lämnade över åt Karl Wennberg, docent Handelshögskolan i Stockholm och Ratio, att presentera delar av resultaten från det genomförda projektet. Karl Wennberg berättade att medelåldern bland svenska egenföretagare var 40 år 1990. Idag är den över 50 år trots att nya företag hela tiden tillkommer. Han kunde visa på stora skillnader mellan branscher och regioner. I Stockholm har egenföretagarna en genomsnittsålder på 50 år medan över hälften av egenföretagarna i Norrbotten är över 60 år. I hotell- och restaurangbranschen är egenföretagarna yngre medan i jord- och skogsbruksdito är man betydligt äldre. Familjeföretagandet är också lägst i Stockholms län och högst i Jönköpings län.

Studierna visade även på resultat över familjeföretagens utveckling i olika kommuner. Flest interna skiften, då en familjemedlem övertagit en firma, noterades i Klippan, medan flest externa skiften gjorts i Övertorneå. Flest nedlagda företag hade Surahammar. Karl Wennberg noterade att resultaten kan korreleras till regioners befolkningstäthet och tillgång till kapital.

Karl Wennberg

Internt eller extern skifte?

Karin Hellerstedt, ekon dr Internationella Handelshögskolan i Jönköping, tog vid och lyfte frågan om exitstrategier i fåmansbolag med 10 eller fler anställda: 58 procent skiftar externt, 28 internt och 14 procent lägger ned. I fåmansägda familjeföretag skiftar fler internt, 33 procent. Vad är det då som påverkar sannolikheten till interna skiften i familjeföretag? Jo, positiv effekt har ägarspridning och förekomsten av en intern VD och barn involverade i företaget samt yngre arvingar. Vad händer då efter skiftet? Externa skiften utvecklas först negativt men vänder sedan till ett mer positivt resultat vad gäller vinst och försäljning. Externa skiften överlever dock mer sällan, berättade Hellerstedt.

Lyckade generationsskiften karaktäriseras av att efterträdaren förbereds och utbildas i god tid, att efterträdare faktiskt tillåts ta över, att det finns en fungerande konflikthantering och att man lyckas föra vidare kunskap och socialt kapital. När ett företag skiftas externt är det dessutom viktigt att företagets dokumentation är i ordning och att den nye ägaren accepterar kulturen i företaget och undviker kvartalskapitalism och rationaliseringsiver, sa Karin Hellerstedt.

Hon avslutade med att ta upp tre viktiga områden att fundera vidare kring vad gäller ägarskiften: vad är rättvisa? Hur kan matchningsprocesserna för att hitta köpare förbättras? Och måste ägande och ledarskap gå hand i hand?

Karin Hellerstedt

Polarbröd – ingen fet sparv intressant för stora hökar

Därefter gick vi från teori till praktik och det blev dags för Elisabet Nilsson Singh, vice vd Polarrenen och en av företagarna i andra generationen bakom Polarbröd. Hon berättade hur hennes farfars far 1879 arbetade som bagargesäll för att senare starta eget bageri i Älvsbyn i Norrbotten. 1912 tog Elisabets farfar över bageriet och alla hans fem söner blev också bagare. Polarkakan och renklämman blev under tid kända produkter och 1971 startades så Polarbröd med visionen ”Made in Älvsbyn Sweden”. En expansion blev nödvändig och Elisabeth Nilsson Singhs pappa satsade på ett modernt storbageri med distribution runt hela landet med hjälp av fristående leverantörer:

– Under åttiotalet kom uppköpsförfrågningar. Skulle vi ha tillåtit det hade vårt bageri i Älvsbyn snart lagts ned. Istället för att vara en fet sparv intressant för stora hökar satsade vi själva på samma strategi och köpte upp bagerier i Höga kusten.

– Viljan att skapa arbetstillfällen i Norrland ingår i familjetraditionen.

Elisabet Nilsson Singh

I december 2005 övertog den femte bagargenerationen huvudägandet i familjeföretaget Polarbröd. Då såldes Polarbröd över till den nya generationen till bokfört värde. Nytt moderbolag är Polinova AB. Elisabet Nilsson Singh är numera verksam i Polarrenen, ett fristående finans- och affärsutvecklingsbolag som bl a investerar i mindre, i huvudsak norrländska, företag med god tillväxtpotential.

– Polarbröd är det största svenska familjeföretaget som skattar i Sverige och har funnits i 133 år. Nu planerar vi för att hantera utmaningarna för att finnas lika länge till, avslutade Elisabet Nilsson Singh.

Behov av förståelse för ägarskiften och dess effekter

Erik Fahlbeck, analyschef Näringsdepartementet, tog vid och inledde med att upplysa om att den borttagna arvs- och gåvoskatten har haft en viktig roll för ägarskiften. De dagsaktuella diskussionerna om förändringar i 3:12-reglerna berör också generationsskiften, sa Fahlbeck. Han berättade vidare att Näringsdepartementet är inne i en fas där det gäller att skapa sig en bättre förståelse för hur generationsskiften i näringslivet ser ut:

– Kärnfrågan för oss är att bättre förstå ägarskiften i företag och dess effekter. Har det hänt något som gör att det ringer en varningsklocka?

Erik Fahlbeck sa att det aldrig tidigare funnits så många gamla lantbrukare som nu. Samtidigt vet vi att marken används trots att lantbruksföretag läggs ned. Här finns det ingen anledning till att politiken lägger sig i. Är det dock så att uteblivna generationsskiften leder till att resurser inte längre används och utvecklar samhället? I så fall kan det vara aktuellt att agera med politiska beslut, menade han.

Erik Fahlbeck

Näringsdepartementet har gett ALMI i uppdrag att ta fram ett program för att erbjuda bättre information och skapa nätverksträffar kring arvsskiften. Tillväxtanalys ska ta fram mer kunskap kring ägarskiften, bl a med hjälp av i seminariet medverkande forskare.

– Med hjälp av aktuell empiri och juridik byggs en bra grund för förståelse och eventuella behov av praktiska politiska förslag.

Sist ut av kommentatorerna var Hans Peter Larsson, skattejurist och partner PwC. Han berättade att alltfler generationsskiften sker externt genom försäljning utanför familjen. Förklaringarna är flera:

Barnen har en annan utbildning än föräldrarna.
Familjen ser möjligheten att få betalt för framtida vinster.
Köpare erbjuder allt oftare delägarskap för säljarfamiljen, vilket gör att säljaren i viss mån både kan ”ha kakan och äta den”. Härigenom kan de även vara med och utveckla sitt företag vidare.

Hans Peter Larsson

– De senaste årens förändringar inom skatterätten har underlättat generationsskiften, både inom familjen och externt, sa Hans Peter Larsson.

Fortfarande finns dock problem. Interna generationsskiften diskrimineras alltjämt i betydande avseenden. Ett nytt problem riskerar att bli de nya fåmansföretagsregler, de s k 3:12-reglerna, som ger passiva ägare i en familj högre skatt på aktieutdelning, vilket lätt leder till konflikter och krav på utköp, avslutade Hans Peter Larsson.

I den efterföljande diskussionen efterfrågades erfarenheter från andra länders arbete med arvsskiftesfrågor, företagares pensionsålder diskuterades liksom om arvsskiften i över huvud taget kan klassas som problem. Klart stod att frågorna behöver studeras vidare och passande nog kunde Mattias Nordqvist flagga upp för att det behövs investeringar i de nya forskningsprojekt som 25 CeFEO-forskare startar på ägar- och familjeföretagsfrågor.

Johanna Palmberg (moderator), Hans Peter Larsson, Mattias Nordqvist, Erik Fahlbeck, Elisabet Nilsson Singh, Karl Wennberg och Karin Hellerstedt

Mattias Nordqvist, Erik Fahlbeck, Elisabet Nilsson Singh, Karl Wennberg och Karin Hellerstedt