Innovation och kompetensförsörjning för ekonomisk tillväxt

Den 9-10 oktober arrangerade Entreprenörskapsforum och Statistiska Centralbyrån, SCB, den årligen återkommande gemensamma höstkonferensen, denna gång på Barkarby gård, Stockholm. Årets tema var innovation och kompetensförsörjning för ekonomisk tillväxt. Först ut av de många talarna var Lennart Schön, professor i historia vid Lunds universitet, som fick ge ett historiskt perspektiv på dagens kris och morgondagens innovativa möjligheter.

Dagens kris i ett långsiktigt perspektiv
Lennart Schön utgick från ett historiskt perspektiv genom att beskriva tre industriella revolutioner och ett mönster som följt över två sekler: en basinnovation/teknisk omvälvning medför ny infrastruktur och även en samhällsförändring. T ex medförde motorer, bilism och mikroelektronik internet. En global kris har alltså utgjort en vändpunkt och inledningen till ny tillväxt.

Enligt Lennart Schön bör nuvarande kris på samma sätt bli en vändpunkt och föra med sig nya villkor i efterfrågan/utbud som kan styra tillväxt och innovationer i nästa våg. Lennart Schön såg svenskt näringslivs möjligheter i ny teknik, tung industri och tjänster men såg också ett behov av dynamiska centra – en utmaning för Sverige och för en ny infrastruktur! Världen står inför en strukturomvandling där Nordeuropa har en stark position inför framtiden, avslutade han.

Johan Eklund och Lennart Schön

Industri vs tjänster – Myten om avindustrialiseringen
Därefter var det dags för Daniel Lind, chefsekonom Unionen, som tittat närmare på hur viktig svensk industri är för svensk ekonomi. Han presenterade tre möjliga förklaringar till avindustrialiseringen: att efterfrågan på industriprodukter minskar i takt med att länder blir rikare, att det finns skillnader i produktivitet mellan industrin och tjänstesektorn samt industrins fokus på kärnverksamheten och fler tjänster i en industriprodukt.

Hans svar på frågan om Sverige avindustrialiseras blev både ja och nej. Daniel Lind noterade både industrialisering och tjänstefiering samt att en återindustrialisering antagligen skett sedan mitten av 1990-talet. Svaret är i alla fall både och, inte antingen eller, avslutade han.

Yrkenas geografi
Bo Wictorin, analytiker Eskilstuna kommun, inledde sitt anförande med en lägesbeskrivning där han såg tillväxtpolitiska utmaningar i att ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden leder till en mer specialiserad dito, vilket i sin tur försvårar matchningen. Parallellt med detta anser företagen, enligt olika undersökningar, att tillgången till rätt kompetens anses vara det enskilt största tillväxthindret.

Bo Wictorin pekade också på behovet av att stimulera rörlighet på arbetsmarknaden, anpassa utbildningssystemets utbud efter densamma samt förbättra introduktionen för nyanlända på arbetsmarknaden.

Slutligen efterfrågade han statistik över pensionsavgångar för olika yrken. Idag finns de bara på länsnivå, vilket är ett problem. Statistiken bör även finnas på kommunnivå, för skillnaderna mellan kommuner är större än mellan länen, sa Wiktorin.

Regleringar, avregleringar och ekonomisk dynamik
Johan Eklund, ekon dr och forskningsledare Entreprenörskapsforum och Internationella handelshögskolan i Jönköping, talade om den statliga regelbördan, dvs den totala samhällsekonomiska kostnad som olika regler ger upphov till. Han menade att den största skadan av regleringar inte består av ökade administrativa kostnader utan i andra direkta och indirekta, mera svårfångade, samhällsekonomiska effekter, t.ex. minskat konkurrenstryck, försämrad resurshushållning och lägre ekonomisk tillväxt. Ett sätt att begränsa kostnaderna såg Eklund i konsekvensanalyser inklusive utförliga kostnads-nyttokalkyler samt kostnads-effektivitetsanalyser.

Johan Eklund tryckte också på behovet av att utveckla kompentens och kunskap kring hur regleringar ska utvärderas, allt från analys av myndighetsföreskrifter till mera omfattande regleringar i form av lagstiftning. För att lyckas med ett sådant ambitiöst mål är det nödvändigt med fördjupade insikter i hur och varför regelbördan påverkar företagandets och näringslivets förutsättningar och för det behövs vidare forskning, avslutade han.

Det fria skolvalet
Karin Edmark, Institutet för Näringslivsforskning, IFN, talade om effekterna av det fria skolvalet, dvs de reformer som infördes för ungefär 20 år sedan. I dag går drygt 20 procent av gymnasieeleverna och drygt tio procent av grundskoleeleverna i friskolor. Andelen som byter kommunal skola har också ökat, men statistiken över detta är osäker.

Edmark gick igenom dels reformens innehåll, samt de utvärderingar som gjorts hittills inklusive en egen utvärdering som inkluderat både friskolor och rätten att byta kommunal skola. Sammantaget visar utvärderingarna att reformen haft en positiv effekt på resultaten i skolan.

– Effekterna är likartade för elever med olika bakgrund; vissa vinner lite mer, men ingen verkar förlora, avslutade Karin Edmark.

Enrico Deiaco, Helena Fredin, Göran Marklund och Hans Lööf

Bolagsstyrelser 2004-2010
För att kunna studera företagande i ett bredare perspektiv tillhandahåller SCB numera statistik över operativa företagsledare för alla företag inom näringslivet, sa Fredrik W. Andersson, analytiker SCB. SCB förfogar även över data om Bolagsstyrelserna för aktiebolag åren 2004-2010. Andersson visade statistik över styrelsemedlemmar och noterade en viss ökning av kvinnor i styrelserna. Han lade även fram hypotesen att desto högre intern ojämlikhet i styrelsen (kön och utbildningsnivå) ju högre sannolikhet för att VD ska avgå.

Fredrik W. Andersson visade också att andelen kvinnor i styrelserna hade en negativ påverkan på arbetsproduktiviteten. Samtidigt visade det sig att kvinnliga styrelserepresentanter, med uppdrag i andra styrelser, har en något starkare effekt på företagens arbetsproduktivitet jämfört med de manliga kollegorna, främst bland tillverkningsföretagen.

Hur mäts innovation?
Onsdagen den 10 oktober inleddes med ett innovationspass.  Göran Marklund, avdelningschef Vinnova, gjorde en snabb genomgång av hur man mäter innovation. Mätmetoderna påminner om de som mäter konkurrenskraft men det finns behov av att se över dem och det uppdrag som SCB har fått från Näringsdepartementet är bra, sa Marklund.

Sverige anses vara ett innovativt land men har under de senaste åren halkat efter. Detta kan utläsas av innovationstillväxt kontra faktiskt utfall på innovationsområdet, sa Marklund och tillade att Sverige ligger bra till på ett annat innovationsmått: investeringar i forskning och utveckling, FoU. Dock har investeringarna minskat när man jämför FoU-andel av BNP 2000-2009.

Tjänster, innovation och produktivitet
Därefter tog Hans Lööf, KTH, vid och presenterade resultaten från en studie gällande tjänster, innovation och produktivitet. En av slutsatserna var att avstånd spelar roll för företagens ekonomiska utveckling. Lööf hävdade också att det är viktigt att uppmärksamma att företag är heterogena vilket avseglar sig i produktiviteten.

Orsaker till produktivitetsgap mellan företag kan hänga ihop med lokalisering, i befolkningstäta områden förväntas ett högre förädlingsvärde.  Hans Lööf pekade på att innovativa företag har kontinuerlig tillgång på extern kunskap vilket bidrar till högre produktivitet.  Uthållig innovationsverksamhet har också företag som befinner sig i starka kunskapsmiljöer – företagen blir då också mer produktiva.

Ett annat intressant fynd i undersökningen var att få företag flyttar, 98 procent ligger kvar på samma ort. Det finns också studier som visar på svårigheter med att föra ut kunskap utanför större bolagskoncerner, avslutade Lööf.

Forsknings- och innovationspolitiska trender
Enrico Deiaco, avdelningschef Tillväxtanalys, kompletterade det innovativa passet med att presentera några forsknings- och innovationspolitiska trender i BRIC-länderna. Trots att Deiaco menar att sambandet mellan innovation och produktivitet inte är så linjärt som vi vill tro kunde han visa att BRIC-ländernas andel av världens samlade produktion ökat exponentiellt sedan 2000. Ländernas innovationsverksamhet bedrivs genom att man sätter upp nya spelregler genom att pressa kostnaderna.

Deiaco menade att det finns globala värdekedjor där näringslivet delar upp verksamheten i flera steg – offshoring och outsourcing – och BRIC-länderna kopierar och innoverar. Och i t ex Kina finns en stark tilltro till forskning, sedan mitten av 70-talet. Vad betyder då detta för ett litet land som Sverige? Jo, att efterfrågan på utbildad arbetskraft fortsätter vara hög. Det visar en studie gjord på uppdrag av Tillväxtanalys.

Översyn av innovationsindikatorer
Därefter var det dags för Emma Luukka, projektledare SCB, att tala om SCBs uppdrag att se över innovationsindikatorer för perioden december 2011 till februari 2016. Uppgiften består i att utveckla existerande och eventuellt ta fram nya indikatorer för innovation. Detta för att öka förståelsen för drivkrafter och förutsättningar för innovation.

Just nu pågår ett arbete där SCB samarbetar med intressenter och användare för att se över existerande indikatorer. Den definition som väljs kommer framgent att utgöra grunden för hur vi sedan kan mäta innovation, sa Luukka.

I den efterföljande diskussionen betonade Enrico Deiaco vikten av att förstå tolkningen av de indikatorer som SCB använder sig av. En central tes för panelen var att det är bättre att ändra inom befintliga sätt att ställa frågor och att mäta istället för att skapa nya.

Matchningen på arbetsmarknaden; tillgång och efterfrågan på utbildad arbetskraft åren 1974-2010
Michael Tåhlin professor vid SOFI Stockholms universitet, har studerat levnadsnivåundersökningarna (LNU), som pågått sedan 1970-talet och diskuterade utbildning och utbildningskrav på arbetsmarknaden.

Han visade att andelen överutbildade har ökat kraftigt och kontinuerligt under perioden 1974 fram till i dag. Detta samtidigt som arbetsgivarnas krav på utbildning inte ökat inte i samma takt. På 70-talet krävde 60% av jobben folkskoleutbildning. I dag kräver fler arbetsgivare formell utbildning samtidigt som det inte finns garantier för högskoleutbildade att få ett kvalificerat jobb. I dag är 40% akademiker medan andelen akademikerjobb är 29%.

– En av orsakerna till att situationen ser ut som den gör är att politiken ligger före marknaden, politiken är mer lättstyrd och ekonomiska nedgångar täcks av utbildningsinsatser, vilket resulterar i att överutbildning eldas på, sa Tåhlin.

Mikael Tåhlin hävdade också att felmatchningen på arbetsmarknaden delvis beror på en underskattad yrkesutbildning. Teoretiska utbildningar kostar mindre, men samtidigt kostar överutbildning väldigt mycket samhällsekonomiskt.

Mikael Tåhlin, Karl Wennberg och Martin Andersson

Företagets negativa sidor
Karl Wennberg, docent Handelshögskolan i Stockholm, talade om entreprenörskapsmyten men menade att antalet småföretag inte är ett bra mått på entreprenörskap. Han visade att antalet företag drivna av kvinnor har ökat mellan 2006 och 2010 liksom antalet sysselsatta i kvinnors företag. Däremot stagnerar lönerna för både anställda och grundare. Entreprenörer är fattiga, medellönen hos anställda/grundare 2010 var 275 389 för män och 205 962 för kvinnor, visade Wennberg. Finanskrisen har fört med sig en minskning i löner betalda till anställda i tre län. Men entreprenörerna hänger i och startar sina företag med ambitionen att växa. Kanske är det forskarna och politikerna som behöver sporras – inte företagarna? För visst går det att vara entreprenör!

Nyföretagande och spinoffprocesser i Sverige
På konferensens sista pass talade Martin Andersson, professor Lunds universitet. Han berättade att entreprenörers ackumulerade kunskaper ofta kommer från företag de tidigare jobbat på. I en artikel med den amerikanske professorn Steven Klepper, Carnegie Mellon University, presenterar de åtta olika typer av nya företag, bland dessa finns bl a nyföretag som startas av anställda och företag som läggs ned varpå anställda startar företag.

Studien visar att kunskap från den bransch ett företag startas i är viktig samt att denna typ av avknoppningar har högre överlevnadsgrad. Möjlighetsbaserade avknoppningar liksom desamma från multinationella företag eller större firmor lyckas allra bäst. Dessutom består deras företag över tid.

Jan Andersson, SCB, och Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum

–

–

–