Swedish Economic Forum 2017: Konkurrenskraft och ekonomisk förnyelseförmåga
Politiker, forskare, entreprenörer och andra beslutsfattare var på plats för att diskutera och kommentera årets upplaga, den nionde i ordningen, av Swedish Economic Forum Report. I år fokuserar den på svensk konkurrenskraft och den övergripande frågeställningen löd: Har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan?
Johan Eklund
Vad menas med konkurrenskraftsmål?
En analys av konkurrenskraft bör utgå från produktion och produktivitetstillväxt. I rapporten definierar vi därför konkurrenskraft som förmågan att långsiktigt upprätthålla och generera tillväxt i förädlingsvärden, inledde Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och en av rapporternas två redaktörer, lanseringsseminariet. Han lämnade sedan över till Christian Ketels, forskare Harvard Business School och Handelshögskolan i Stockholm, för att presentera ett unikt framtaget konkurrenskrafts-scorecard för Sverige.
-Ett scorecard utgör ett lättbegripligt sätt att hantera komplexiteten av konkurrenskraft som innehåller en mängd fundamentala faktorer.
Sverige ligger inte i topp
Scorecardet förklarar hur Sverige förhåller sig till andra länder och hur produktivitet återspeglas i form av välfärd i samhället. Hur ser det då ut för svensk ekonomi? Vi står oss ganska bra och håller oss på en god levnadsstandard, men vi ligger inte i topp, sa Ketels.
Vad gäller tillgång till kapital, infrastruktur, innovationskapacitet, en öppen marknad samt kvalitet på företagsledningar och institutioner levererar Sverige väl. Men när det gäller utbildning, incitament att arbeta och investera, arbetsmarknadslagstiftning och kostnadskrävande regleringar får vi ett sämre resultat än många andra länder. 
Christian Ketels
Ketels lyfte sedan de policyområden han ansåg borde stå i fokus för politisk diskussion och åtgärd: utbildning, på ett sätt så att den blir relevant för vad som behövs i den globala ekonomin, arbetsmarknaden, så att ingångstörsklarna inte skapar en tudelad arbetsmarknad, innovation, så att innovationssystemet genererar tillräckligt ekonomiskt utfall och levererar vad näringslivet efterfrågar samt globalisering, strukturförändringar för att vi framöver också kommer att kunna vara en öppen ekonomi.
Fallande produktivitet
Pontus Braunerhjelms kapitel i rapporten, som han skrivit tillsammans med Emma Lappi, doktorand JIBS, visar att många europeiska länder haft fallande produktivitet.
– Orsaken är oklar men en hypotes är att det har att göra med bristande entreprenörskap, mindre omvälvande innovationer och en haltande konkurrens, sa Braunerhjelm.
Det brukar talas om GAFA-företagen, d v s Google, Amazon, Facebook och Apple, gemensamt för dessa är att de ofta haft rejäla initiala investeringskostnader men också enorma nätverkseffekter och mycket låga marginalkostnader. De har alla en högt uppdriven värdering, köper upp många företag och är dominerande inom sina respektive marknader. På grund av bristande konkurrens har de väldigt höga vinster och en hög lönebetalningsförmåga. Detta leder till ett konkurrensproblem vilket i sin tur påverkar tillväxten. 
Pontus Braunerhjelm
I Sverige har vi de senaste åren haft en hög tillväxttakt men en svag utveckling av tillväxt per capita. Hög kvalitet på institutioner som främjar konkurrens, innovationer, kreativa förstörelseprocesser och exits är mycket viktig och driver tillväxten.
-Tyvärr har vi problem i svensk lagstiftning både när det gäller exits och att ge företagaren en andra chans. Ett problem är företrädaransvaret, avlutade Braunerhjelm.
Konkurrenskraft och konjunkturen
Anders Grufman kunde tyvärr inte medverka så Johan Eklund gjorde en kort presentation av slutsatserna i hans kapitel om de svenska aktiebolagens konkurrenskraft mellan 2005 och 2015. Kapitlet handlar om konkurrenskraft och de faktiska förädlingsvärdena i näringslivet och hur de fördelar sig mellan kapitalkostnader, arbetskraftskostnader och vinster. 
Johan Eklund
En av Grufmans övergripande slutsatser är att konkurrensen på faktor och produktmarknaderna fungerar väl i Sveriges öppna ekonomi. Den senaste tidens räntesänkningar har lett till stärkt konkurrenskraft vilken kan förmodas försvinna på sikt. P g a lägre lönenivåer i glesbygden har företagen där lyckats behålla sin konkurrenskraft. Konkurrenskraft på makronivå är knuten till konjunkturen men konjunkturpolitiken kan inte ensamt bidra till att höja konkurrenskraften i näringslivet i det långa loppet.
Viktigt med långsiktighet
Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden, deltog tillsammans med Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret och Pär Svärdson, vd Apotea i en paneldiskussion i anslutning till den första delen av Swedish Economic Forum 2017. Sellgren menade att rapporten tydligt visar att konkurrenskraft inte går att mäta med ett enda mått utan att man måste se till både företagen, entreprenörerna och samhället.
Bo-Erik Pers, Pär Svärdsson, Lena Sellgren
– Historiskt har vi fokuserat mycket på export, men för att säkra jobb, sysselsättning och välfärd i Sverige måste vi få tillgång till en större marknad och sälja mer på hemmaplan, sa Sellgren.
Bo-Erik Pers menade att det är skillnad på ett lands och ett företags konkurrenskraft. Företagen måste känna en tilltro till systemet. Det måste finnas långsiktighet, goda förutsättningar och bra kompetensförsörjning.
– Ibland får jag dock uppfattningen att det finns en rädsla hos politiker att mäta utfallet och om de beslut som fattats leder i rätt riktning.
Slutligen lyfte Pers FNs 17 hållbarhetsmål och vikten av att enskilda företag men också hela nationer arbetar med dessa.
Bo-Eriks Pers, Pär Svärdson, Lena Sellgren
Svärdson menade att de små företagen inte ges samma konkurrensmöjligheter som de stora. Han har själv erfarenhet från ett antal mindre svenska företag som har blivit utsatta för olovlig konkurrens. Stora återförsäljare pressar mindre leverantörer som i sin tur pressar ännu mindre kunder.
– Det är viktigt att de små företagen har samma förutsättningar som de stora. Då kan de gå ut på världsmarknaden och kanske till och med lyckas bättre än de stora. Från politiskt håll har man dock sen lång tid tillbaka ofta gynnat stora företag, sa Svärdson.
Han framhöll slutligen en lyckad reform, nämligen hem-PC-reformen. Detta har, enligt honom, lagt grunden för framgångsrika företag som exempelvis Spotify. Politiker borde se till att införa stödåtgärder för gröna innovativa lösningar. Då kan en hemmamarknad byggas upp som vi sedan kan exportera från, avslutade han.
Panelens medskick till politikerna
Sellgren tycker att det viktigaste är att vi på lång sikt har en positiv produktivitetsutveckling med investeringar i kunskap, innovation och entreprenörskap. Vi måste också ha en god infrastruktur, bostäder och skola, både för att underlätta för befintliga företag att växa och för utländska företag att etablera sig i Sverige. Hon vill också se att alla propositioner som läggs i riksdagen innehåller ett avsnitt som talar om hur regeländringarna påverkar konkurrenskraften.
Svärdson tyckte att kompetensförsörjningen är viktig och att vi måste bli mycket bättre på att ta tillvara nyanländas kompetens och arbetsförmåga. Att de nyanlända inte får jobba medan de väntar på uppehållstillstånd är både inhumant mot människorna men också ett enormt resursslöseri för samhället.
Pers vill fråga politikerna på vilket sätt de kan kvalitetssäkra det politiska reformarbetet för att möta upp de 17 globala hållbarhetsmålen.
Dags för en ny Lindbäckkommission
Efter pausen kommenterade Jennie Nilsson (S), ordförande för Näringsutskottet och Emil Källström, ekonomisk politisk talesperson (C).
Nilsson inledde med att betona hur väl Sveriges konkurrenskraft står sig i internationella jämförelser.
– Dock är verkligheten mer komplex än så och kompetensförsörjningen med svårigheter att få tag på nyckelpersoner till företagen har blivit påtaglig. Det må vara hänt att det ser så ut under högkonjunkturen men det var så redan under den senaste lågkonjukturen.
Vidare måste ingångarna till arbetsmarknaden förbättras och nyckeln till det är utbildning. De som har det svårast är de som saknar gymnasieutbildning.
Jennie Nilsson
Grunden för Sveriges konkurrenskraft lades av de stora strukturreformer som genomfördes under 1990-talet, menade Källström. Det finns redan ett antal förslag för både arbets- och bostadsmarknaden och en ny skattereform behöver genomföras då skattebaserna blir mer rörliga. Det är dags att införa en ny Lindbäckkommission och vi borde göra det före nästa kris istället för efter, menade han.
– För att stärka innovationskraften behöver vi en kulturrevolution inom svensk forskning. Nya incitament behövs så att det är mer intressant att vara både professor och konsult..
Det behövs en bra politik för att få huvudkontoren att stanna i Sverige, nuvarande politik innebär att de flyttar och exempelvis Spotify expanderar hellre utomlands än i Sverige.
Emil Källström
Stockholm och Göteborg är draglok för svensk konkurrenskraft
Regionala dimensioner i syns inte i riksstatistiken för konkurrenskraften, inledde Pernilla Johansson, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren. Tydligt är att det är de större städerna och närliggande orter som driver den svenska konkurrenskraften. Flaskhalsar i de större städerna är framförallt bostäder som hindrar den kvalificerade arbetskraften att flytta dit.
-För att stärka regional konkurrenskraft bör politiken satsa på infrastruktur för att knyta samman regioner.
Pernilla Johansson
Den svenska modellen för universiteten har inte hängt med
När svenska högskolor och universitet reformerades under 1970-talet inriktades de för att framförallt tillfredsställa kompetensbehovet för offentlig sektor, förklarade Dan Brändström, professor och ordförande Linnéuniversitetet. 1993 års högskolereform innebar sedan att studenternas efterfrågan fick styra allt mer. Utbildning blev därmed inte en investering utan mer en form av konsumtion, något som innebär att anknytningen till arbetsmarknaden försvagats ytterligare. Det har uppstått en kraftig mismatch på arbetsmarknaden, detta är bekymmersamt för Sveriges framtida konkurrenskraft, avslutade Brändström.
Dan Brändström
Vad kan vi lära oss av Singapore?
Landet har sedan före självständigheten haft varit en nod för frihandel där hamnen och de närliggande sjöfarlederna är kärnan.
Intresset för utbildning och även rekrytering av kompetens är stort. Enligt en av landets tongivande politiker, Lee Kwan Yew, är det lärarna som byggt och bygger nationen. Singapore har även varit öppna för att importera både kompetens och företag. Reglerna för detta har stramats åt något men är fortfarande öppna för start ups, berättade Göran Reitberger, tidigare adjungerad professor KTH och konsult.
Göran Reitberger
Landet har genomfört en kraftfull mobilisering kring samtidutmaningar och experimenterar mycket med olika testbäddar. I detta finns också en kreativ samexistens mellan forskningsinstitut och universitet. Problem som landet möter är dock en åldrande befolkning och en befolkningen som behöver bli mer kunnig inom teknisk utveckling.
Reformer för högre utbildning
Hela dagen avslutades med en slutpanel bestående av Agneta Bladh, särskild utredare Internationaliseringsutredningen, Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH, Saeid Esmailzadeh, medgrundare Serendipity Group och Pia Sandvik, vd RISE Research Institutes of Sweden.
Angeta Bladh inledde med att konstatera att svenskt utbildningsväsen fungerar tämligen väl och lärosätena idag är mer medvetna om att de måste ha hög kvalitet. Arbetsmarknadsanknytningen kan bli bättre men samtidigt är inte hundraprocentig matchning möjligt. Ett problem med masterutbildningar som Bladh framförde var att de bara blev en förlängning av grundutbildningen. Så ser det inte ut i andra länder och det svenska resursfördelningssystemet främjar inte experimenterande.
Agneta Bladh, Pia Sandvik
Johan Eklund kommenterade att det svårt att veta vilka kunskapssatsningar som ska göras eftersom vi inte vet vad framtidens arbetsmarknadsbehov är.
På detta svarade Pia Sandvik att kunskapen från universiteten åldras snabbt och nuvarande struktur med utbildningsprogram låser in studenterna. Därför är det viktigt med livslångt lärande, speciellt för de som inte har en akademisk utbildning. Jämfört med Singapore finns ingen mobilitet hos svenska universitet, de har redan bestämt sig för vilka ämnen som är viktiga.
Johan Eklund, Agneta Bladh, Saeid Esmailzadeh, Pia Sandvik
Saeid Esmailzadeh berörde den tekniska utvecklingen som går allt snabbare och hur livscykeln för nya produkter är allt kortare. Ett exempel är hur yellow-cabs, som varit den dominerande taxitjänsten i alla år, nu pressas av Uber och liknande tjänster. Jobb kommer att försvinna och det är inte säkert att en taxichaufför kan gå direkt till att börja koda appar, där nya jobb kan komma att skapas.
-Universiteten har misslyckats med sin näringslivskoppling, de borde satsa mer på att samarbeta med näringslivet istället för att sätta upp holdingbolag. Jämför med Stanford som är integrerat med de kringliggande bolagen.
När det gäller utvecklingen av universiteten är det tydligt att alla högskolor och universitet inte kan ha alla fakulteter, mer specialisering behövs, kommenterade Pontus Braunerhjelm från publiken. De regioner som saknar grundutbildningar inom vissa områden kommer att få det svårt. Det är även uppenbart att generiska kunskaper har underskattats på universiteten och att ämneskunskap har prioriterats.