Uppdrag Välfärd: På väg mot en bättre välfärdsdebatt

Hur ska Sverige lösa välfärdsfrågorna? På Uppdrag Välfärds startseminarium 10 maj inventerades problemställningarna. I debatten saknas ofta kunskap om både välfärden och dess utmaningar.

– Det började med Pysslingen 1984. I dag är Sverige näst intill ett pionjärland för privata lösningar kring välfärdstjänster. Men debatten om välfärdssamhället och dess finansiering har kört in i väggen, fastslog Martin Ådahl, chef för tankesmedjan Fores, i sin inledning.

Pontus Braunerhjelm, VD på Entreprenörskapsforum, pekade på konkurrensen som en faktor för att höja kvaliteten i välfärdstjänsterna.

– Konkurrensen har vuxit, men vi måste komma ihåg att det här är kvasimarknader, där skattebetalarna står för notan. Dessutom bygger trovärdighetstjänster på att kunden har stor kunskap om de tjänster man ska välja mellan, och så är det inte, menade Pontus Braunerhjelm.

Bakom Uppdrag Välfärd står de tre tankesmedjorna, Entreprenörskapsforum, Fores och Leading Health Care som tillsammans vill bidra till en mer kunskapsbaserad diskussion om välfärdens utmaningar. I det offentliga samtalet präglas debatten alltför ofta av ”antingen-eller”. Istället för att diskutera om vi ska ha privata utförare i välfärdssektorn bör vi fokusera på frågor som har med hur att göra.

Seminariet var startskottet på ett tvåårigt forskningsprogram där Entreprenörskapsforum, Fores och Leading Health Care vill bidra till en diskussion som i högre grad kan utgå från forskning.

Hans Winberg, generalsekreterare på stiftelsen Leading Health Care, betonade styrnings- och ledningsfrågor inom välfärdstjänsterna, framför allt när de ska utföras över flera olika organisationsgränser.

– Därför är det särskilt viktigt att undersöka vad som händer när vi korsar gränserna. I analysen tycker vi inte alltid samma sak, och vi kommer inte heller att tycka samma framöver. Men när vi såg bristerna i debatten bestämde vi oss. Kort sagt – välfärden är värd en bättre debatt, avslutade Hans Winberg.

Förhoppningen från de tre tankesmedjorna är att de ska dra nytta av olika infallsvinklar och att de och deras forskare snarast har kompletterande kompetenser.

Vill veta mer om kvaliteten

I diskussionen mellan fyra aktörer från välfärdssektorn och skolan, Thomas Berglund, VD för Capio AB, Hans Bergström, Internationella Engelska skolan, Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund och andra vice ordförande i Sacos styrelse, samt Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv, ventilerades själva kvalitetsbegreppet, som många menade att det skulle behövas mera forskning kring

Thomas Berglund exemplifierade med några av Capios kvalitetsparametrar:

– Vi ska använda oss av moderna metoder och mediciner. Våra anställda ska bemöta patienten vänligt och ge god information. Vi ska använda oss av ändamålsenlig utrustning.

Debattören, publicisten, med mera Hans Bergström menade att i skolan är det resultaten som är den viktigaste måttstocken:

– Gå på resultaten i skolan och acceptera skillnader – det viktiga är att systemet utvecklas åt rätt håll. Låt några gå före.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund tog upp ett annat kvalitetsbegrepp:

– Det är viktigt att varje elev kan nå sin fulla potential.

– Och att eleverna får en likvärdig utbildning – vilket inte betyder att skolan är densamma överallt.

För att upprätthålla och utveckla kvaliteten måste man mäta:

– Vi vill mäta men det kan bli för mycket också.

Vi kan hitta nya mått

Anders Morin, som är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt näringsliv, hade flera förslag till hur kvalitetsmåtten kan förnyas:

– Kvalitet skulle kunna mätas på andra sätt än i dag. Till exempel skulle vi kunna mäta hur det går för eleverna när de slutat skolan. Hur många av dem får jobb?

– Man skulle kunna mäta förbättringen hos eleverna. I vården skulle vi ha större fokus på hårda data för outcome.

När det lokala ledarskapet nämndes som orsak till mycket av dagens problem verkade alla fyra överens.

Ett annat frågekomplex var ledarskapet i verksamheterna.

Enligt Thomas Berglund finns ingen tradition att satsa på ledarskapet i de offentliga verksamheterna. Han framhöll att de lokala ledarna måste vara föredömen, kunna utmana organisationen och vara närvarande.

I diskussionen saknades inte uppslag till nya forskningsuppgifter.

Det krävs mer forskning kring varför man lyckas – och varför man misslyckas, men också om vilka verksamheter staten ska reglera och vilka den inte ska reglera. Har juristerna tagit över från dem som kan verksamheterna? Det tycker i alla fall Hans Bergström.

Anders Morin ville ha fler studier kring ersättningssystem, kundval och kvalitetssäkringssystem. Kanske reglerar vi för mycket när vi upphandlar enligt Lagen om offentlig upphandling. Metta Fjelkner ville att forskare mer systematiskt skulle analysera vad decentraliseringen av skolan inneburit.

När det blev politikernas tur att önska sig ny kunskap av forskarna nämndes särskilt kvalitet, innovation och kostnader i välfärdssystemen.

Anna Kinberg Batra, riksdagsledamot (M), gruppledare och ordförande i finansutskottet och

Mikael Damberg, riksdagsledamot (S), tillika gruppledare, var ganska överens om vilka områden som behöver belysas av forskare. Bruttolistan för forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd såg ungefär ut så här efter diskussionen:

Hur kan vi skapa system som ger stark makt för den enskilda och samtidigt en offentlig kontroll?
Hur ska vi utforma system som ger kontroll av både pengar och kvalitet?
Hur kan vi få både kvalitet och valfrihet utan att kostnaderna skenar?
Vad kan vi lära av historien och hur kan vi bättre följa effekterna av förändringar?
Hur får vi sjukvården att mäta behandlingsresultaten?
Hur skapar vi system som både garanterar kvaliteten och skapar möjligheter för utveckling och innovation?
Hur ska sjukvården ta till vara moderna metoder?
Granska ledarskapets betydelse för välfärdstjänsterna.
Vad betyder karriärmöjligheter för rekryteringen till läraryrket?

Anna Kinberg Batra betonade att valfrihet ger innovation hur vi ska få både kvalitet och valfrihet utan att kostnaderna skenar. Mikael Damberg ville bl a att sjukvården i högre utsträckning ska mäta behandlingsresultaten och bidra till ett system som garanterar kvaliteten samtidigt som vi skapar möjligheter för utveckling och innovation.

För mer information om forskningsprogrammet, se www.uppdragvalfard.se