Utvärdera för mer effektiva inkubatorer

De svenska inkubatorerna ska generera fler nya kunskapsintensiva tillväxtföretag. Men utvecklingen går mot färre forskningsidéer, lägre innovationspotential och mindre spridningseffekter. Utifrån en färsk rapport diskuterades inkubatorernas roll, varför idéflödet har minskat och hur en inkubators effektivitet kan mätas vid Entreprenörskapsforums och Innovationskontoret Fyrklöverns seminarium i Almedalen 5 juli.

Ta del av seminariet via webbutsändning 

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, presenterade i korta drag en rapport som Olof Ejermo tar fram med anledning av att det är känt att många nya innnovationer och affärsidéer kommer från näringslivet snarare än från forskningen. Hela främjandesystemet kostar ca 40 miljarder varav 11-12 miljarder går till näringspolitiska insatser. En liten del av detta går till inkubatorer och det finns ett behov av att se var pengarna får störst samhällsekonomisk avkastning.

Johan Eklund

Rapporten är en litteraturstudie som beskriver vad en inkubator kan vara samt olika former av ägande och styre. Grundsyftet med en inkubator är att stödja företagsidéer men huvuduppdraget kan variera. Traditionellt har många innovationer uppstått i en interaktion mellan akademi och industri. Idag uppstår de i gig-ekonomin och lite var som helst. Varje år utvärderas ca 4500 idéer, för att förstå minskningen av antalet idéer till inkubatorerna från akademin skulle vi behöva titta på de idéer som utvärderats inklusive de som sållats bort. Idag finns det andra vägar till näringslivet än inkubatorer för avknoppningsföretag, sa Johan Eklund.

– Sverige ser annorlunda i jämförelse med andra länder. Kommersialiseringsprocesser i Sverige går ofta via storbolag istället för via inkubatorer.

Efter presentationen kommenterade Anna Ragén, avdelningschef och vd Örebro universitet och Örebro universitets Holding AB och Magnus Lundin, vd SISP

Ragén uttryckte oro över det minskande antalet idéer från forskare och doktorander och pekade på att det delvis kan bero på resursfördelning och akademins meriteringsystem.

Anna Ragén

Lundin underströk att Sverige har bland världens bästa inkubatorer. De svenska inkubatorerna jobbar mycket med affärsutveckling medan de utländska framförallt står för lokalerna.

– Ca 30 procent av idéerna till inkubatorerna kommer från fristående innovatörer, 50 procent från walkouts och 20 procent från akademin vara 10 procent från forskare och 10 procent från doktorander, sa Lundin.

Magnus Lundin

Anna Ragén menar att styrningen av inkubatorerna innehåller för mycket new public management. Akademiska, kommunala, regionala och näringslivsdrivna inkubatorer borde arbeta mer tillsammans. Det råder en obalans mellan finansiering till forskning och kommersialisering.

– Akademin har svårare att jobba med bolagisering än med patent. Där kan de lära mer av entreprenörer, sa Anna Ragén.

Ellinor Eineren, vd Agricam AB berättade om hur hennes företag föddes i en inkubator. Forskning om värmekameror utvecklades till Agricam AB som arbetar med mjölkkors hälsa. När de arbetade med utveckling av bolaget var de tvungna att börja om processerna med ansökningar gång på gång till olika instanser och det hejdar innovationsprocessen.

Ellinor Eineren

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation Svenskt Näringsliv, kommenterade seminariets frågeställning om inkubatorerna har spelat ut sin roll.

– Om inkubatorerna spelat ut sin roll är det ju bra, då fungerar ju innovationssystemet utan hjälp. Detta stämmer dock inte utan innovationssystemet behöver trimmas ytterligare.

Eklund menade att  det är viktigt att kontinuerligt leta efter effektivitetsvinster i trimningen av innovationsystemet. Kan vi inte mäta hur saker och ting fungerar får vi ha experimentell policy och utvärdera i efterhand. Det här är viktigt framför allt när det gäller offentliga medel, sa Eklund. Hur utvärderas då inkubatorerna?

–  Först och främst är viktigt att ha tydliga mål redan från början. Vi kan inte anta att det blir något resultat, det måste mätas.

– Utvärdera gärna men slösa inte massor med pengar på det, replikerade Ragén.

Tobias Krantz

Krantz pekade på vikten av att  inte utvärdera för mycket och illustrerade med exemplet med företagstöd där det i vissa fall inte utvärderades hur pengarna använts. OECD och Världsbanken har i generella ordalag bedömt att vi i Sverige är dåliga på att utvärdera, lyfte Eklund. Ragén ansåg dock att vi inte alls utvärderar för lite i Sverige.

– Spendera inte mer pengar på mätning, utan lägg dem på innovation!

Johan Schnürer, rektor Örebro universitet framhöll att vi i Sverige är bra på att utvärdera men dåliga på uppföljning.

Tobias Krantz, Johan Schnürer, Johan Eklund

Avslutningsvis fick panelen ge policyrekommendationer.

– Testa inte bara en inkubatorsmodell, utan experimentera med flera, sa Eklund.

– Inkubatorerna bör fokusera på matchning mellan innovatörer och forskare, enligt Eineren.

– Universitetsvärlden kan bli bättre på att lyfta fram de goda exemplen, menade Schnürer.

– Det måste finna goda ekonomiska incitament att lyckas, för att dynamiken ska bli bättre, betonade Krantz.

– Koppla handelsfrämjandet till inkubatorerna, sa Lundin, och fick med detta seminariets sista ord.