Vinster kontra valfrihet i välfärden

Vinster och valfrihet i välfärden?

Vinsternas omfattning – eller t o m dess vara eller icke vara – inom välfärdssektorerna, skola, vård och omsorg, debatteras häftigt. Idag finns den s k Välfärdsutrednings förslag som i praktiken föreslår ett vinstförbud. Entreprenörskapsforum har sett ett behov av kunskap kring såväl vinsternas omfattning som deras betydelse för entreprenörskap och långsiktig välfärdsutveckling och arrangerade därför ett frukostseminarium på temat den 22 mars 2017.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, hälsade välkomna och satte dagens frågeställning i kontext. Därefter välkomnade han Toivo Sjören, opinionschef SIFO, som presenterade en ny undersökning, genomförd under mars 2017, om svenskarnas inställning till valfrihet och kvalitet inom välfärdsföretagen. Resultaten visar dels att både valfrihet och kvalitet värderas högt, dels att vinstnivåerna överskattas av allmänheten.

Kraftig överskattning av välfärdsföretagens vinster

Vad gäller vinster tror en majoritet, 56 procent, att nivåerna överstiger 0-10 procent. Personer som röstar rödgrönt uppskattar att vinsterna bland privata utförare är högre än bland alliansväljare, sa Toivo Sjörén. När respondenterna informeras om de verkliga vinstnivåerna på 4-6 procent är det en majoritet av befolkningen som anser att dagens vinstnivåer är lagom eller för låga, 46 respektive 7 procent.

Noterbart är att det bland alliansröstare är 16 procent som anser att vinstnivåer på 4-6 procent bör vara förbjudna. Tio procent är ungefär 600 000 personer, det är inte så få. Det är lika många som brukar gå över blockgränsen i en valrörelse, sa Sjörén och tillade att politiskt betyder dessa rätt mycket.

– Det finns en betydande spänning i valmanskåren i hur man ser på vinster i välfärden. Många vill både kunna välja välfärdstjänster och förbjuda vinster.

– Jag tror att rena falsarier påverkar. Bara det faktum att man kan bluffa systemet, t ex vad gäller assistensersättningar och PPM, har en inverkan på synen när det gäller välfärdstjänster, avslutade Toivo Sjörén.

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS och BTH, drog på resultat från en tidigare studie, Swedish Economic Forum Report 2015: Vinster, välfärd och entreprenörskap som har två huvudsakliga slutsatser. Den ena är att det finns unika problem inom välfärdssektorerna vilket kan motivera offentliga insatser och interventioner, med dessa bör bestå i kvalitetskrav och granskning som är likalydande för alla aktörer. Rätt utfört blir vinstens omfattning sekundär eller ointressant, sa Johan Eklund.

Den andra viktiga slutsatsen är att allmänheten åtminstone 2015 föreföll vara ganska oinformerade om vinsternas omfattning. Noterbart är att detta spiller över i hur man ser på regleringar eller vinstbegränsningar. Det är tydligt att välfärden har blivit ett slagträ i den politiska debatten där retoriken är viktigare fakta. En lärdom är att beslutsfattare bör vara försiktiga med att driva politik på enkla opinionsundersökningar, avslutade Johan Eklund.

För att våga krävs det möjlighet till avkastning

Annie Lööf, partiledare Centerpartiet, sade inledningsvis att hon länge saknat en initierad skrift om entreprenörens eller företagarens perspektiv på behov av vinst i en ekonomi, något hon tycker Entreprenörskapsforums policysammanfattning visar på.

Det talas ofta om att dagens ekonomi är entreprenörsdriven och hur viktigt det är att innovationstakten ökar fler med tjänster och snabbväxande företag som skapar jobb. Men ”hur:et” saknas i det offentliga samtalet. Framtidens välfärd handlar om att gå från idé till verkstad och för att våga krävs möjlighet till avkastning, sa Lööf.

Jag ser stor oro inför Ilmar Reepalus förslag som är ett beställningsverk med partipolitiska förtecken, fortsatte Lööf. Valfriheten behövs eftersom minskad konkurrens leder till sämre kvalitet. Det är också de mindre aktörerna som drabbas och de är många till antalet, följs utredningens förslag riskeras ödesdigra konsekvenser:

– Jag är glad att fler sett igenom utredningen och blivit mer nyanserade, vilket SIFO-undersökningen visar.

Folk inser att det är min vårdenhet eller skola det handlar om. Fokus för diskussionen bör inte ligga på driftsform utan på kvalitet och det oavsett om det är offentlig eller privat sektor som står bakom välfärdstjänsterna.

– Alla ska ju inte ha det så dåligt som möjligt utan så bra som möjligt. Vi behöver nationella kvalitetskrav och skarpare tillsyn. Även offentliga aktörer ska behöva stänga om de inte klarar sitt uppdrag.

Vinster på bekostnad av kvaliteten

Ulrika Lorentzi, utredare LO, inledde med att berätta att hennes arbetsgivare är en av de aktörer som tycker att det behövs vinstbegränsningar i välfärden. LO har även ställt sig bakom Reepalus förslag som är det mest utarbetade som finns. Lorentzi menade att kreativ förstörelse som leder till omställning stämmer i privat verksamhet och att konkurrens driver kvalitet, dock inte när det gäller vård, skola och omsorg.

– Det är två saker som inte stämmer. För det första är det inte den som köper som betalar. För det andra så håller inte det svenska folket med om att vinsterna behövs.

Det är skattemedel som ska användas, då ska alla kunna vara med och påverka. Sedan handlar det om att vi ska kunna påverka våra livschanser i ett jämlikt samhälle, sa Ulrika Lorentzi.

– Att vi får välfärdstjänster av hög kvalitet som ges efter behov är väldigt viktigt för LO och arbetarrörelsen.

Att företag kan göra vinst på kvalitetens bekostnad blir också ett problem, t ex att dra ned på personalkostnader och skapar fler del- och visstidsanställningar. Människor stödjer den generella välfärden, det är den som byggt det svenska systemet.

– Det tycker jag ni ska fundera på om ni kanske ska få finnas kvar i välfärden, avslutade Lorentzi.

Ställ högre krav på samtliga aktörer

Rune Andersson, Mellby Gård, beskrev debatten om vinster i välfärd som full av ”alternativ fakta”. Han menade att verkligheten idag kräver att företag i skolbranschen måste vara effektiva och innovativa för att kunna driva skolorna med den rabatterade skolpengen som ges till privata aktörer. Argument som att kvalitén skulle brista hos privata aktörer håller inte, levereras bristande kvalité försvinner kunderna och därmed även verksamheten.

– Diskussionen om vinster i välfärden skulle inte ens finnas om kommun och landsting varit bättre på att bedriva sin verksamhet.

Andersson menade att välfärden bör finansieras solidariskt men att det är positivt att alla kan välja mellan privata och kommunala skolor. Han ansåg att Ilmar Reepalus utredning är ett rent nedläggningsförslag fyllt med dolda agendor. Förslaget om vinstförbud slår fel, ställ hellre högre krav på privata aktörer.

Optimering leder till vinst

Som f d chef för Sveriges enda privata akutsjukhus, Capio St Göran, kunde Britta Wallgren, landschef Capio i Sverige, berätta att arbetet med transparens är enormt viktigt. Genom att synliggöra kostnader kan ineffektiviteter upptäckas. Att satsa pengar och erbjuda vård av hög kvalité kan för sjukvården minska kostnaderna i framtiden i form av färre uppföljningsbesök. Wallgren förklarar också att den s k välfärdsutredningen endast fokuserar på den privata sektorn inom vården, en sektor som endast upptar 15 procent av den totala sjukvård.

– Vi måste våga prata om förlust i statlig välfärd och även den kvalité som levereras.

För att lösa problemen anser Wallgren att all sjukvård, oavsett huvudman, bör följas upp samt effektiviseras. Alla sjukhus har mycket att utveckla och förbättra, det är inte en fråga om privata mot offentliga alternativ, utan fokus måste ligga på att all sjukvård ska effektiviseras.

– Förändring sker inte genom detaljreglering, det är genom optimering av kvalité som effektivisering kan ske.