Melker Schörling Symposium – stadens triumf och landsbygdens återtåg!

Den 2 juni arrangerade Entreprenörskapsforum Melker Schörling Symposium som satte fokus på städer vs landsbygd. Frågor som stad och lands ömsesidiga beroende, kluster, digitaliseringens betydelse och mångfald diskuterades av en lång rad namnkunniga personer. Även om stadens position är fortsatt stark kan landsbygden mycket väl vara på återtåg!

Symposiets huvudperson Melker Schörling

Moderator Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, introducerade idén som låg till grund för symposiet. Melker Schörling har inte bara varit ordförande för Entreprenörskapsforums styrelse utan även givit generösa bidrag till det stora ekonomiforskningspriset Global Award for Entrepreneurship Research. Braunerhjelm berättade att temat för konferensen hade arbetats fram tillsammans med Schörling som har ett starkt intresse av regionala frågor om tillväxt och förutsättningar i både större och mindre städer. Frågorna är högaktuella och detta är vårt sätt att tacka Melker, avslutade Braunerhjelm.

Pontus Braunerhjelm

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, delgav publiken att Entreprenörskapsforum har fått pengar från Kampradstiftelsen för ett nystartat nätverk med fokus på just dessa frågor – Regionalpolitiskt forum.

Jan Westberg, kommunikatör IVA, berättade om projektet Attraktionskraft för hållbar tillväxt. Projektet har kartlagt olika orters attraktionskraft (t ex vad gäller boende, näringsliv, kulturliv) utifrån individers val. Detta har genererat ett regionalt index som tagits fram tillsammans med Boston Consulting Group.

Jan Westberg

– Stockholm är mest attraktivt, men det finns regioner i alla storlekar som ligger över genomsnittet och många mindre regioner är mer attraktiva om vi tittar på t ex miljö, hälsa eller boende.

Robin Teigland, professor Handelshögskolan i Stockholm, talade om digital konkurrens i världsklass. Hon utmanade publikens föreställningar genom en film som visade en drönarambulans som kan korta svarstiden på ett nödrop avsevärt och rädda liv. Filmen visade även på hur olika nya tekniker kan användas tillsammans.

Robin Teigland

– Det är konvergensen av ny teknik som skapar helt nya värden, berättade hon.

Digitaliseringen underlättar skapandet av nya värden men ger också människor möjlighet att förverkliga sina idéer. Den nya tekniken innebär att det finns nya sätt att leva och arbeta utanför städerna.

– Framtiden är redan här men den är inte särskilt jämnt fördelad, avslutade hon.

Åse Angland Lindvall, grundare Wide Ideas, berättade sin historia om att starta företag i Norrland. Hon flyttade med sin man till Åre för att starta företag och visa att det går att bygga ett hightech-bolag från det norrländska inlandet. Nyligen har hon även inlett ett forskningsprojekt med KTH. Angland Lindvall har visat att det går, men det finns mycket att göra för att förbättra för företagare på mindre orter.

Åse Angland Lindvall

– Infrastruktur och kompetensförsörjning är avgörande. Dessutom måste kapitalet ut i landet för att möta entreprenörerna. Jag efterfrågar större mod från näringslivet att satsa på nya entreprenörer!

Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna, inledde med en referens från filmen Tillbaka till framtiden, ”the future is upon us”. Bland medlemmarna ser vi en stor ökning av företag där datakraft förenas med frilansande och egenföretagande, bland dessa är förtroende en avgörande faktor i affärsmodellen, berättade han.

Daniel Wiberg pekade även på de utmaningar som nya arbetssätt för med sig. Bl a lyfte han att den svenska modellen och synen på lön, inkomst och anställning utmanas och i många fall innebär det minskad trygghet.

Daniel Wiberg

– De nya affärsmodellerna lägger ett större ansvar på individen då risken flyttas från företag till individ.

Örjan Sölvell, professor Handelshögskolan i Stockholm, har länge studerat innovationskraftiga kluster. Han menade att även om globaliseringen har inneburit fler globala företag och globala marknader så finns det ändå många lokala kluster, s k ”hot spots”. Sölvell berättade att starka kluster finns lite överallt, inte bara i och runt de större städerna. Runt om i Sverige hittar vi 20 stycken Europaledande kluster. Företag är inte lika varandra och färgas inte minst av den miljö de verkar inom. En rad faktorer behövs för framgång.

– I starka kluster finns företag, utbildningsmöjligheter, forskning och tillgång till kapital. Du blir aldrig bättre än din omgivning, sa Sölvell.

Örjan Sölvell

Martin Andersson, professor Circle Lunds universitet och BTH, lyfte vikten av större företag som ”ankare” och regional utveckling. Det är större utmaning att etablera sig i regionerna.

– Entreprenörer på landet måste vara mycket smartare än entreprenörer i staden.

Andersson pekade på att definitionen av stad och landsbygd är föråldrad. Dagens samhälle erbjuder en väldigt stor mobilitet och många marknader är idag globala. Det betyder att du inte längre nödvändigtvis behöver bo på din arbetsmarknad. Det finns nya möjligheter till tillväxt och dynamik på landsbygden, menade Andersson.

– Vi ser en interdependens mellan stad och land, en ”new rurality”.

Martin Andersson

Vid lokaliseringsval gäller: företag vill ha arbetskraft och arbetskraft vill ha en diversifierad arbetsmarknad. Detta fungerar som en självförstärkande process. Människor, i synnerhet välutbildade sådana, söker en bred arbetsmarknad där ofta två parter i ett förhållande ska kunna göra karriär. Dessutom efterfrågas utbud av kultur, natur, sport, etc.

Ankarföretag fungerar som en motor för att skapa en attraktiv lokal arbetsmarknad. Det sker bl a genom avknoppningar, inkubatorsverksamhet, transaktionslänkar, FoU och en global arbetsmarknad inom företaget. Dessutom måste det gå att enkelt resa till och från orten.

– Infrastruktur är avgörande för att skapa en bredd på arbetsmarknaden och ett attraktivt lokalt näringsliv.

Ylva Grauers Berggren, vd Oxford Research och Hjalmar Eriksson, analytiker Oxford Research, har studerat smart specialisering framför allt utanför storstadsregionerna.

– Smart specialisering är ett krav från EU kopplat till vissa bidrag men fungerar också som en drivkraft för ambitiösa regioner, berättade Hjalmar Eriksson.

Hjalmar Eriksson

Smart specialisering betonar den entreprenöriella upptäckarprocessen och en diversifiering av det lokala näringslivet utifrån de förutsättningar och den specialisering som redan finns. Eriksson menade att smart specialisering kan se ut på olika sätt beroende på regionens behov och att förutsättningar ser väldigt olika ut över regioner. T ex spelar förekomsten av ett universitet stor roll för etablering av nya kunskapsområden och kompetensförsörjning till det lokala näringslivet. En ort utan universitet saknar en naturlig mötesplats för kunskapsutveckling och glesbygd med naturresursindustrier och universitet på avstånd kan inte fungera med en enhetlig politik. Alla regioner har olika förutsättningar och behöver olika strategier.

Johan P Larsson, forskningsledare Entreprenörskapsforum berättade om hur täthet, dvs städer, gör människor mer effektiva. Människor i städer kan lättare utnyttja varandras kompetens.

– Ett företag har en begränsad skalavkastning men för städer är den i princip oändlig.

Johan P Larsson

I städerna finns mer delning, matchning och lärande mellan människor än på landsbygden där den produktiva massan, dvs antalet människor som kan dela, är färre. Larsson lyfte även det viktiga samspelet mellan stad och land.

– Eftersom städer och landsbygd är beroende av varandra måste vi fråga oss hur symbiosen mellan stad och landsbygd bör se ut.

Martin Korpi, ekon dr Ratio, har studerat hur löner och matchning på arbetsmarknaden fungerar olika på olika orter. Han pekade på att städer har en större branschdifferentiering vilket underlättar byte mellan olika jobb. Unga inflyttare byter oftare jobb i större städer för att se var de kommer till sin rätt.

– Rätt person på rätt jobb ger högre produktivitet och även högre lönetillväxt.

Martin Korpi

Dessutom är det mest lönsamt för unga högutbildade att skaffa sitt första jobb i storstäderna menade Korpi. Därför behöver bostadsbyggandet öka och regionförstoringen fortsätta. Det skulle underlätta matchning på arbetsmarknaden och öka attraktiviteten utanför storstäderna.

Özge Öner, ekon dr IFN, har forskat om geografisk placering av flyktingar i svenska kommuner. Hon berättade att nettokostnaden för flyktingmottagandet är ca 1,35 procent av BNP och fördelningen har varit väldigt ojämn över kommuner, vilket har lett till lägre fördelningsvilja, sjunkande skolresultat och minskad tillit till offentliga myndigheter. Ytterst ligger detta till grund för arbetsmarknadsgapet mellan inhemska och utlandsfödda men även mellan män och kvinnor, menade Öner.

– Det är de små kommunerna med hög arbetslöshet som har tagit emot flest flyktingar.

Özge Öner

Öner pekade på att de små städerna har svårt att hantera inflödet, de har höga inträdeströsklar till arbetsmarknaden och högre sociala barriärer. Större städer har en delad infrastruktur och en mer diversifierad arbetsmarknad vilket leder till bättre matchning. Troligtvis är detta orsaken till att många flyktingar väljer att flytta från landsbygden till större städer. I större städer finns dock andra hinder såsom dåligt fungerande bostadsmarknader vilket medför problem med segregation och etniska enklaver.

Åsa Kalée, projektchef Good Malmö, berättade om projektet Uppstart Malmö. Det startades som en motreaktion mot våldsamheter i Malmö 2011. Kalée berättade att etableringsåldern i Sverige för närvarande är 29 år och att 7 av 10 jobb förmedlas via nätverk. Både de uttryckliga och de informella kraven för anställning ter sig ofta oöverstigliga för ung, oprövad arbetskraft menade Kalée.

Åsa Kalée

– Vårt initiativ syftar till att övertyga företag att släppa in personer som inte tidigare har prövats på arbetsmarknaden. Det finns stor potential och vilja att lära bland unga arbetssugna.

Anders Johnson, skriftställare, kåserade kring ämnet ”varför finns vissa orter?”. I hans efterforskning har det visat sig att det finns några orter som det alltid har gått bra för medan det för några har gått stadigt utför. Johnson menade att det finns exempel på likartade miljöer med helt olika företagskultur. Han har kartlagt framgångsfaktorerna:

– För att skapa ett gott företagsklimat utanför städerna krävs goda livsmiljöer, att arbetsmarknaden utvidgas, att entreprenörer uppskattas, att tjänster upphandlas av entreprenörer, att migration inom och utom regioner uppmuntras och att genusordningen utmanas dvs att det finns arbete och livsmiljöer som attraherar kvinnor – männen stannar ändå!

Anders Johnson