Thulins tabeller – Februari 2011

Det ”entreprenöriella filtret” extra tätt i Sverige – gott om affärsmöjligheter, men låg entreprenöriell aktivitet

Konsortiet Global Entrepreneurship Monitor (GEM) presenterade nyligen sin årliga rapport över entreprenörskapet inom medlemsländerna. Rapporten baseras 2010 på statistik från 59 länder världen över och ger en inblick i hur entreprenöriell aktivitet och attityder varierar mellan länder och mellan olika stadier i den entreprenöriella processen.

Av rapporten framgår att svenskarna i mycket hög utsträckning anser sig ha goda affärsmöjligheter, något som rimligen också borde avspegla sig i ett motsvarande faktiskt nyföretagande. 

Det entreprenöriella filtret 2010

Thulins_Figur_Feb11

Källa: Global Entrepreneurship Monitor 2010 Global Report.

Anm.: Goda entreprenöriella möjligheter visar andelen respondenter som svarat ”Ja” på frågan: Under det närmaste halvåret, kommer det att finnas goda möjligheter att starta företag i det område där du bor? Företag i vardande visar andelen i befolkningen 18-64 år som för närvarande håller på att starta ett företag.

  

Figuren ovan visar sambandet mellan entreprenöriella möjligheter och företag i vardande (definierat som andelen i befolkningen 18-64 år som för närvarande håller på att starta ett företag) för samtliga så kallade innovationsdrivna länder i GEM-rapporten. Den heldragna linjen visar förväntat nyföretagande givet nivån på de upplevda entreprenöriella möjligheterna. Sverige står i en särklass för sig när det gäller entreprenöriella möjligheter – närmare två tredjedelar av den vuxna befolkningen anser det vara lätt att starta ett företag inom en snar framtid. Däremot är företag i vardande relativt sett lågt i Sverige och långt under vad man kan förvänta sig givet affärsmöjligheterna. Det verkar med andra ord finnas ett entreprenöriellt filter som gör att upplevda affärsmöjligheter inte generar ett motsvarande nyföretagande.

En uppgift för forskningen är att identifiera och analysera filtrets komponenter och deras relativa styrkor i syfte att utarbeta relevanta policyrekommendationer.[1] Det gäller att undanröja hinder för individers vilja och förmåga att agera på upplevda affärsmöjligheter för att därigenom skapa bättre förutsättningar för nyföretagande. Slutligen kan noteras den potential som ligger i att reducera det entreprenöriella filtret i Sverige. Drygt 66 procent av den vuxna befolkningen ser goda möjligheter att starta ett företag – små förbättringar skulle således kunna generera stora effekter på nyföretagandet i landet.

 


[1] Kunskapsfiltrets betydelse för entreprenörskap och tillväxt har studerats i forskningsprojektet Entreprenörskap och Samhälle, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs forskningsstiftelse. Se t ex Braunerhjelm, P., Acs, Z., Audretsch, D. och Carlsson,B., 2009, ”The Missing Link: Knowledge Diffusion and Entrepreneurship in Endogenous Growth”, Small Business Economics, 34(2), 105-125; Carlsson, B., Acs, Z., Audretsch, D. och Braunerhjelm, P., 2009 ”Knowledge Creation, Entrepreneurship, and Economic Growth: A Historical Review”, Industrial and Corporate Change, 18(6), 1193-1229; Acs, Z., Braunerhjelm, P., Audretsch, D. och Carlsson,B., 2009 ”The Knowledge Spillover Theory of Entrepreneurship”, Small Business Economics, 32(1), 15-30.