Dags att diskutera hur vinst i välfärden ska hanteras

Frågan är inte om det ska vara olika alternativ inom välfärden, utan hur systemem för upphandling och valfrihet utformas. Vi startar nu ett forskningsprogram för en konstruktiv debatt. Det skriver Pontus Braunerhjelm, Hans Winberg och Martin Ådahl idag i en gemensam artikel på Newsmill.

Nästan ingen ekonom ifrågasätter att marknadsekonomi med privat ägande är bättre på att generera produktivitetstillväxt och välfärd än en planekonomi med statligt ägda företag. Samtidigt har det senaste årets debatt om välfärdssektorn präglats av frågan om privata intressen i alltför stor omfattning har lockats att sänka kostnaderna på bekostnad av kvaliteten.

I stället för att erbjuda lösningar talar politikerna alltmer defensivt om vad man vill begränsa, förbjuda och reglera. Socialdemokraternas Stefan Löfven har sagt att skattepengar inte får hamna i privata fickor (Helsingborgs Dagblad 14 april). Folkpartiets Jan Björklund vill att företag som äger friskolor ska förbinda sig att driva dem i minst tio år (Rapport 19 februari).

Vi ser en påtaglig risk att beslut inte baseras på fakta utan styrs av tillfälliga opinionsyttringar. I dag lanserar vi därför det gemensamma forskningsprogrammet ”Uppdrag Välfärd”. Genom våra respektive forskningsinstitut och tankesmedjor vill vi erbjuda en kunskapsbaserad grund för en konstruktiv debatt om framtidens välfärd.

Två saker står redan från början klart:

Å ena sidan kommer Sverige aldrig återgå till en helt igenom offentligt producerad välfärd. Många svenskar vill kunna välja skola eller vårdcentral. Och utan flera sinsemellan olika aktörer och alternativ är det svårt att se hur välfärdssektorn kan erbjuda de förbättringar och innovationer framtiden kräver.

Å andra sidan måste dagens modeller för upphandling och kvalitetskontroll förändras för att bättre tjäna de enskilda medborgarna. Det har funnits en antingen-eller-debatt där ena sidan varit för privata alternativ utan att fördjupa sig i problem med utformningen och den andra varit helt emot.

Den stora frågan nu är inte om det ska vara olika alternativ inom välfärden, utan hur system för upphandling och valfrihet bäst ska utformas.

Vi måste fråga oss vad det är för värden vi vill försöka maximera för medborgarna när vi vill förbättra systemen. Att själv kunna påverka sin vardag är till exempel en rätt som inte behöver upphöra för att man blir gammal. Men om alla behandlas individuellt kan det också innebära att vi behandlas olika. Kan det inneboende värdet av valmöjligheter mätas i relation till värdet av rättvisa och likvärdighet?

I nästa steg måste alla de mekanismer som styr kundval, upphandling och kvalitetssäkring granskas så att vi kan lära av lyckade och misslyckade system.  Vilka system kan leverera kostnadseffektivitet utan att kvaliteten urholkas? Bör brukaren få ett större utrymme i valet av såväl försäkrare som utförare?

Information till den som väljer eller handlar upp är naturligtvis A och O. De flesta experter är exempelvis ense om att betygsystemet i gymnasiet fungerar dåligt: Skolorna konkurrerar om elever, som i sin tur konkurrerar om attraktiva högskoleplatser med sina betyg. Men betygen sätts av skolans egna lärare. Resultatet är betygsinflation, ineffektivitet och orättvisor. Men vad är då istället ett verkligt bra betygssystem och system för kundval av skolor?

Dessutom kan alltför detaljreglerade system hämma innovationerna och framväxten av kompetenta svenska välfärdsföretag. I förlängningen hotas då våra möjligheter att som välfärdsland exportera våra bästa lösningar till andra länder.

För att ge frågorna en allsidig belysning försöker vi utnyttja styrkorna i våra respektive organisationer.  Nationalekonomerna kan bidra med kunskap om företags och kunders agerande på den här typen av offentligt finansierade marknader. Företagsekonomerna kan bättre förklara och värdera välfärdstjänsternas organisation.

Vi kommer de närmaste två åren lyfta fram relevanta teorier och erfarenheter på området, se över vilka system som finns i Sverige och i andra länder, samla svensk och internationell expertis och leverera förslag till beslutsfattare. Vi hoppas att många andra aktörer är beredda att haka på.

Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH

Martin Ådahl, VD Fores

Hans Winberg, Generalsekreterare, Leading Health Care

Källa: Newsmill

K-