Entreprenörskap i Sverige 2015
Den 9 juni 2015 lanserades årets nationella GEM-rapport. I rapporten visas att det svenska entreprenörskapet har fallit dramatiskt och därmed har den uppgående trend som pågått sedan 2006 där Sverige mer än fördubblade sin entreprenöriella aktivitet fram till och med 2013 brutits. Särskilt anmärkningsvärt är en än större minskning av kvinnors entreprenörskap. Namnkunniga kommentatorer från politiken, näringslivet och organisationer deltog i diskussionen.
Moderator för dagen, Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH hälsade välkomna och inledde seminariet med att presentera eftermiddagens program och berättade översiktligt om årets GEM-rapport.
Lisa Silver, projektledare Entreprenörskapsforum, presenterade forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor (GEM) som är världens största pågående undersökning av entreprenörskap i världen. Studien som 2014 omfattade drygt 200 000 individer fångar entreprenörskapets hela livscykel och mäter individers beteende när det gäller attityder, ambition och entreprenöriell aktivitet. Silver visade också några resultat från den internationella rapporten.
Lisa Silver
– Om man tittar på nivåerna av nyföretagande i världen så kan vi se att den högsta andelen nyföretagande återfinns i de lägst utvecklade länderna och att nyföretagandet sjunker i takt med att den ekonomiska utvecklingsnivån ökar.
Nästa person på scen var Per Thulin, forskare Entreprenörskapsforum och KTH och medförfattare till rapporten. Han presenterade de svenska resultaten från GEM-undersökningen. Nyföretagandet i Sverige har fallit från 8 procent av befolkningen 2013 till drygt 6 procent 2014. Sett ur ett branschperspektiv har den största minskningen skett inom konsumenttjänster med ett fall på ca 10 procentenheter i jämförelse med föregående år. Dessutom har kvinnors entreprenörskap minskat betydligt – från 6,2 procent 2013 till 3,8 procent 2014. En trolig förklaring till den stora minskningen i nyföretagande kan vara diskussionen om förändringar kring RUT- och ROT-avdragen enligt Thulin. Antalet informella investerare sjönk kraftig mellan 2011 och 2012 men 2014 ha planat ut på en något högre nivå, men i jämförelse med andra länder har Sverige en hög andel informella investerare. I övrigt ser vi en nedåtgående trend när det gäller andelen av den svenska befolkningen i åldrarna 18-64 som har för avsikt att starta företag medan USA och andra EU-länder däremot visar en svagt uppåtgående trend.
Per Thulin
– Trots alla uppgångar och nedgångar i entreprenörskap ser den svenska befolkningen entreprenörskap som ett relativt medelmåttigt karriärsval i jämförelse med andra länder, menade Thulin.
Utöver den stora enkätundersökningen som fångar befolkningens entreprenöriella aktivitet intervjuas även entreprenörskapsexperter i varje land för att mäta de institutionella ramvillkoren. Carin Holmquist, professor Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten, presenterade resultatet från den svenska expertundersökningen.
Carin Holmquist
I undersökningen framkommer det att de svenska experterna är generellt samstämmiga i sin syn på ramvillkoren, oavsett ålder, kön och typ av expert. Deras bedömning skiljer sig inte heller speciellt mycket från de europeiska experterna. Däremot finns det indikationer på att deras bedömning skiljer sig markant från befolkningens. Experterna är mycket mer negativa i sin bedömning av ramvillkoren enligt Holmquist.
– Experterna är mer negativa än ”folket”. De lever i en annan värld än entreprenörerna
Experterna värderar framförallt infrastrukturen högt men är mer skeptiska till hur politiken sätter ramarna för företagandet, framförallt är det regelsystemet som står i fokus för kritiken.
I en efterföljande debatt lyfte Anna Bünger, avdelningschef Näringsliv Tillväxtverket, fram värdet av GEM och liknande undersökningar. Hon noterade att det är oroande att entreprenörskapet minskar samtidigt som vi ser att tillväxtviljan i företagen sjunker. Bünger menade vidare att svenska företag som verkar nationellt generellt inte ser finansiering som ett av de stora hindren, utan att finansieringsproblemen är större för företag som bedriver internationell verksamhet.
Anna Bünger
Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna, pekade på att resultaten i GEM överensstämde ganska bra med resultatet från Företagarnas egen entreprenörskapsundersökning ”Småföretagsbarometern” som även den visade på en markant nedgång. Wiberg menade också att den, enligt GEM-undersökningen, höga andelen informella investerare rimmar illa med debatten om att det är svårt för företagen att få tillgång till riskkapital.
– Investeras inte pengarna i företagen? Eller går de endast till vissa typer utav företag? Vart pengarna egentligen går är något vi kan grotta ner oss i ännu mer.
Pontus Braunerhjelm, Daniel Wiberg, Anna Bünger, Carin Holmquist, Per Thulin och Lisa Silver
Intraprenörskap och företags innovationsförmåga
Passet om intraprenörskap inleddes med en kort presentation av Pontus Braunerhjelm. Sedan 2011 mäter GEM-studien även anställdas entreprenöriella aktivitet eller s k intraprenörskap. I jämförelse med entreprenöriell aktivitet ligger anställdas entreprenöriella aktivitet mycket lägre i alla geografiska regioner men skillnaderna är störst i de lägst utvecklade länderna och minskar i de mer utvecklade länderna.
Pontus Braunerhjelm
Bland de innovationsdrivna länderna (länder med högst utvecklingsgrad) har Sverige de senaste åren glidit ner från en topplacering till att ha medelhöga nivåer av intraprenörskap. De nordiska länderna har generellt en jämförelsevis hög nivå av intraprenörskap och Danmark ligger på andra plats i länder-gruppen.
– Intraprenörskap är en viktig fråga, det är stort fokus på entreprenörskap och nyföretagande, och detta har säkert bidragit till att svenska större företag har kunna behålla sin konkurrenskraft i hundra år.
AstraZenecas vd Jan-Olof Jacke, bjöds upp på scen för att kommentera rapporten och ge sin syn på vikten av intraprenörskap och vad som är av vikt policymässigt för det svenska intraprenörskapet. Jacke menade att det är bra att mycket fokus riktas mot entreprenörskap, via ett starkare entreprenörskap fås även ett starkare intraprenörskap. Det Jacke plockade upp från rapporten var svenskarnas ovilja att ta risker.
– Det är intressant att vi lever i ett system där det finns en ovilja att ta risk samtidigt som vi har ett av världens starkaste socialförsäkringssystem. Samma sak ser vi inom stora företag med bra anställningsskydd, men vi ser inte riktigt den här entreprenörskapsandan.
Jan-Olof Jacke
Enligt Jacke är entreprenörskapsandan inom företagen en viktig nyckelfråga för framgång, men han menar att det inte handlar om policy utan snarare att det är företagets ansvar att odla en entreprenöriell kultur. Vi måste bli bättre på att skapa en kultur av att stimulera entreprenöriell verksamhet som vågar ta risk och sticka ut.
Vidare finns det, enligt Jacke, en problematik i att människor i Sverige tenderar att uppfatta sig som ”loosers” om de misslyckas medan det i t ex Kalifornien nästan krävs att man inte har ett antal misslyckade försök bakom sig för att uppfattas som en trovärdig kandidat för att leda ett företag.
Om företagen vågar anställa en entreprenör så de kan ha mycket egna idéer och vara svåra att styra.
– Vi vågar absolut, men det gäller det att skapa en kultur där du visar i ord och handling att du uppskattar att anställda försöker och provar nya vägar så länge lärdomar av det dras. Det allra mesta vi gör i tidiga faser kommer aldrig att bli något så per definition så är det risktagande. Men det är svårare att ta fram det entreprenöriella när det gäller arbetssätt och nya affärsmodeller.
Kvinnors företagande
Pontus Braunerhjelm presenterade internationella resultat för kvinnors och mäns entreprenörskap och konstaterade att andelen kvinnor som är entreprenörer generellt är lägre i hela världen och att skillnaderna är större i de mer utvecklade länderna. Kvinnors entreprenörskap i Sverige har ökat ansenligt sedan mitten av 00-talet, en trend som sedan bryts 2013 då kvinnors entreprenörskap störtdyker, framförallt består minskningen av företagande i den allra tidigaste fasen 0-3 månader, där det har skett en 40-procentig minskning mellan 2013 och 2014.
– Det är en ganska kraftig minskning och vi behöver fråga oss varför. En möjlig förklaring är att vi har haft en väldigt infekterad debatt om RUT-avdraget och att det har påverkat potentiella entreprenörer.
Mäns entreprenörskap har också minskat men minskningen är betydligt mindre än för kvinnor och i jämförelse med da andra länderna som undersöks så är det är en markant avvikelse i jämförelse med de övriga länderna.
Pontus Braunerhjelm bjöd upp Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot för Fp och Christina Wahlström, grundare av Mama Mia AB på scenen för paneldiskussion.
Pontus Braunerhjelm, Christina Wahlström och Birgitta Ohlsson
Christina Wahlström var helt övertygad om att nedgången i kvinnors entreprenörskap hänger ihop med de politiska idéerna om att ta bort RUT- men även ROT-avdraget. Enligt Wahlström har kvinnor har inte haft samma långa erfarenhet av företagande som män har haft och därför har skatteavdraget inom ett område där kvinnor känner sig bekväma med och har kompetens en välbehövlig hjälp för att komma igång med sitt företagande.
– När man väl har startat ett företag och känner att det går bra blir man stimulerad att hitta på nya saker.
Pontus Braunerhjelm och Christina Wahlström
Birgitta Ohlsson, instämde i Wahlströms analys och tillade att nästan hela den uppgången som skedde kring 2010 kvinnors företagande har utraderats och att diskussionen om RUT-avdraget förmodligen har varit den viktigaste faktorn. Men det räcker inte att bara titta på konsument eller vårdsektorn utan samtliga branschen där kunderna har ett trendkänsligt beteende måste beaktas. Vidare menade Ohlsson att mer behöver göras för att skolsystemet ska uppmuntra flickor och kvinnor att bli mer riskbenägna och våga chansa.
– Det är också viktigt att komma ihåg att entreprenörskap inte är en är en jämställd frizon i samhället, de normer och könsroller som finns överallt gäller också här.
Birgitta Ohlsson
Hur stärker vi företagsklimatet i Sverige?
I den efterföljande policy-diskussionen lyfte Pontus Braunerhjelm inledningsvis tre områden av särskild vikt för entreprenörskapets tidiga faser och vilken typ av entreprenörer som etableras; regleringsbördan, utbildningen och de informella investerarna.
Jennie Nilsson, riksdagsledamot och ordf Näringsutskottet (S), ansåg att kapital och kompetens var två jätteviktiga frågor att ta tag i. Det gäller att ta ett helhetsgrepp, det statliga kapitalet bör fungera väl med det privata och på så sätt bli marknadskompletterande. Vad gäller möjligheten att få personal med rätt kompetens krävs en utvecklad samverkan med näringslivet där utbildning kan ske mer efter efterfrågan. Därtill är företagens villkor viktiga, att vi har långsiktiga spelregler så att företagarna vet vad de har att förhålla sig till.
– Skattesystemet behöver ses över, det är varken lätt eller överskådligt.
Jennie Nilsson
Ulf Kristersson, riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson (M), kommenterade att en sittande regering alltid vill ha långsiktighet kring sin egen politik. Han lyfte sedan att GEM-rapporten är intressant eftersom det går att se på och lära av andra länder. Vad händer t ex i de anglosaxiska länderna som har höga nivåer av entreprenörskap, frågade Ulf Kristersson retoriskt. Givet vårt välfärdssystem kan vi inte få allt, var hans svar. Det går inte att bara plocka ut de bästa bitarna ur olika system.
– Apropå långsiktighet behövs det i RUT- och ROT-sektorn. Det är dumt att ha ständig osäkerhet kring företagandets villkor.
Ann Öberg, chefsekonom Svenskt Näringsliv, kompletterade med en utmaning; produktiviteten. Hon uppmärksammade att vi haft en utdragen lågkonjunktur, att arbetsmarknaden ur ett sysselsättningsperspektiv är bra men att Sverige har en strukturellt hög arbetslöshet. Att kvinnors företagande dämpas förvärrar problemen, sa Ann Öberg.
– Det finns tre problemområden; kapital- och arbetsmarknadernas funktionssätt samt utbildning. Det svaret får du oavsett om du frågar Svenskt Näringsliv, Företagarna eller Världsbanken.
Ann Öberg
Jan Olof Jacke, vd AstraZeneca, inledde sin kommentar med att trycka på att om Sverige ska förbli konkurrenskraftigt måste vi vara försiktiga med att leva på gamla meriter. Fler bolag bör gå från små till medelstora och det är kompetensintensiv innovation som tar oss dit, sa Jan Olof Jacke. Jag tror på att skapa klusterbildningar och att våga prioritera områden. Dessutom måste vi satsa på utbildning även om det är långsiktigt. Börjar vi inte nu har vi tappat en dag till, fortsatte han:
– Jag har kompetens, kompetens, kompetens på de tre förstaplatserna över vad vi behöver satsa på.
Utöver detta trodde Jan Olof Jacke på bättre samverkan mellan akademi och näringsliv samt att öka intresset för matte, kemi, fysik och teknik.
I den efterföljande diskussionen lyfte Ulf Kristersson behovet av att veta vad vi får tillbaka när vi väljer utbildning. Antingen har du en livsstilsliberal hållning och det blir som det blir eller så resurssätter du svensk industri genom att läsa till t ex civilingenjör, sa Kristersson. Pontus Braunerhjelm adderade de tre viktigaste frågeområdena som Entreprenörskapsutredningen lyft fram för att översätta kunskap till företagande: kompetensförsörjning, personaloptioner och boende. Jennie Nilsson fick avsluta GEM-lanseringen genom att lyfta behovet av att göra det lustfyllt att jobba med teknik och matematik långt ned i åldrarna. Hon trodde också på att utbilda för det som efterfrågas på arbetsmarknaden
