Det svenska musikundret är utmanat

Under 1990-talet introducerades begreppet “musikunder” då Sverige sattes på den globala musikkartan. Idag sker dock stora förändringar i den globala musikindustrin där Sverige riskerar att bli omkört av andra länder. Aggressiva uppköp av företag och plattformar, artificiell intelligens, royalty-fri musik och centralisering av distributionen innebär utmaningar.

För att säkra fortsatta svenska musikframgångar, där livemusiken tappat 85–90 procent av intäkterna under 2020, behöver förutsättningarna för såväl live som den inspelade musiken bli bättre. Här ingår en effektiv implementering av det nya europeiska upphovsrättsdirektivet, stödfunktioner till små företag samt utökade exportstöd.

I Det svenska musikundret – Små företag på en global arena beskrivs hur musikundret formats i skärningspunkten mellan den tekniska utvecklingen och musikskapandet och att en kritisk massa av mindre musikentreprenörer legat till grund för den kreativa mylla som gjort musikundret möjligt.

– Hela 76 procent av den svenska musikbranschen utgörs av enmans- eller fåmansföretag. Det är just dessa som drabbas i kriser och paradigmskiften. De drabbades hårt av fildelnings-krisen under 00-talet, finanskrisen under 2008–2011 och nu under den pågående coronakrisen, säger Daniel Johansson, forskare Linnéuniversitetet och rapportförfattare.

I rapporten har branschföreträdare intervjuats och fem områden identifierats som viktigast just nu:

1. En effektiv implementering av det nya europeiska upphovsrättsdirektivet. Utövare och låtskrivare måste kunna kräva rimlig ersättning och möjlighet till omförhandlingar.
2. Stödfunktioner till små företag, även enskilda utövare, främst i samband med kriser. Det finns ett behov av riktade insatser mot utövare och låtskrivare även efter att konserter och festivaler börjar genomföras igen.
3. En utökad satsning på exportstöd är nödvändig under de kommande åren. Sverige sticker ut bland de nordiska länderna med det jämförelsevis lägsta stödet.
4. Ökad transparens i streamingsektorn, liksom utredning om en eventuell övergång från den nuvarande hit-grundade ekonomiska modellen till en mer rättvis användarbaserad modell.
5. Utredning kring det som kallas friköpt musik, dvs när aktörer köper loss alla rättigheter och verken blir kortsiktiga intäktskällor snarare än långsiktiga tillgångar.

Rapporten presenteras på ett webbinarium idag kl. 11.00-12.00. 

Läs debattartikeln i Smålandsposten

Ladda ned Det svenska musikundret – Små företag på en global arena