Digitaliseringens effekter på ekonomin – vad betyder det för penningpolitiken?

Den 26 mars höll vice riksbankchef Cecilia Skingsley tal på Entreprenörskapsforums lunchseminarium. Den globala ekonomin förändras i snabb takt och det är i skärningspunkten mellan ekonomi och ny teknologi som de stora förändringarna sker. Vad betyder digitaliseringen för penningpolitiken och Riksbankens uppdrag? Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt professor BTH och KTH, och Stefan Gerlach, chefsekonom EFG Bank i Zürich kommenterade.

Sverige har haft en låg produktivitetsutveckling sedan före 2008 och Riksbanken har fått nedrevidera sina prognoser, berättade Cecilia Skingsley.

Hur ska vi tolka detta givet att teknikutveckling bör leda till högre produktivitet och välfärdsökning? Perspektiven om de innovationer vi ser just nu går isär, jag tror att vi befinner oss i en installationsfas och att effekterna ännu flyger under radarn.

Cecilia Skingsley

Övergripande har utvecklingen varit positiv men de stora strukturförändringar och förändringar vi sett i arbetskraften för givetvis med sig utmaningar på individnivå, fortsatte Skingsley.

Vissa jobb kommer att vara komplement till den nya tekniken medan andra jobb blir substituerade. Och vissa jobb påverkas inte alls.

Cecilia Skingsley

Det som är viktigt vid strukturförändringar är tydliga spelregler och att ha ett trovärdigt inflationsmål som ett ankare i ekonomin, framhöll Skingsley.

Ett i köpkraftstermer stabilt penningvärde som man kan lita på är en sådan fast och viktig regel.

Pontus Braunerhjelm

Att vi fortfarande befinner oss i installationsfasen vad gäller digitaliseringens effekter höll Pontus Braunerhjelm med om. Han lyfte frågan om vad detta kommer att innebära för Riksbankens, kan andra aktörer inom fintech och blockkedjor hota dess ställning, och vad innebär gig- och delningsekonomin för Riksbankens roll och funktion?

Det är avgörande med beredskap för den framväxande digitaliseringen men mer beslutsunderlag krävs, vad innebär detta intåg i den digitaliserade ekonomin? Jag vill se en mer genomgripande samhällsekonomisk analys av dynamiska effekter, konkurrens, stabilitet och penningpolitik. Hur skulle en e-krona kunna utformas t.ex?

Pontus Pontus Braunerhjelm

Digitaliseringen leder till att informations- och kommunikationskostnaderna minskar mycket kraftigt, lyfte Stefan Gerlach. Vad gäller inflationen så ser vi att digitaliseringen har gjort priserna mer flexibla vilket leder till en temporär sänkning av inflationen. Men det justeras efter hand. Vi ser även att räntan ligger på en historiskt låg nivå och digitaliseringen förstärker den trenden, menade Gerlach.

Vad gäller en e-krona så är det barockt att föreställa sig att vi skulle ha kvar samma system med sedlar och mynt som idag över tid. Digitaliseringen kommer att förändra betalningssystemet men knappast de underliggande ekonomiska strukturerna.

Stefan Stefan Gerlach