Entreprenörskapsutbildning i fokus

Tisdagen den 19 november lanserade Entreprenörskapsforum återigen den årliga upplagan av Swedish Economic Forum. Denna gång med entreprenörskapsutbildning under luppen, i rapporten Entreprenörskapsutbildning: går det att lära ut entreprenörskap?

Utbildning och entreprenörskap

Saras D. Sarasvathy, professor University of Virginia, Darden School of Business, redogjorde inledningsvis för varför det kan vara en god idé att lära ut entreprenörskap till alla. Hon kritiserade att policy ofta utformas med ett smalt förhållningssätt, i vilket entreprenörskapet i sig är målet.

Entreprenörskap bör läras ut på flera nivåer, till elever och studenter men även beslutsfattare och politiker.

 

Saras D. Sarasvathy

Entreprenörskapsutbildningar kan ta inspiration från vetenskaplig metod och lära ut ett systematiskt sätt i hur man formar världen. Sarasvathys metodik som hon kallar effectuation lyckas med just detta. I korthet går den ut på att arbeta med de förmågor individen redan besitter, att inte investera mer än man har råd att förlora samt att använda sig av sina kontakter för att ta sitt företagande vidare.

Historien går inte på autopilot. Det är vi som navigerar flygplanet och styr mot framtiden, därmed skapar vi destination framtiden. Entreprenören är en viktig aktör i denna process.

Saras D. Sarasvathy

Entreprenörskapsutbildning för samhällsförändring

Niels Bosma, lektor Utrecht University School of Economics, menade att tider som dessa, med snabb teknologisk förändring, sociala utmaningar och växande osäkerhet kring framtidens arbete, kräver att samhället uppmuntrar och möjliggör entreprenöriell utbildning i bred bemärkelse.

Världen behöver individer som kan navigera under osäkerhet.

Niels Bosma

Entreprenörskap och entreprenörskapsutbildning är nyckeln till framtiden. Han framhävde socialt entreprenörskap som alltmer viktigt för att skapa samhällsvärden som ger nya lösningar till några av vår tids största utmaningar. Bosma ansåg att socialt entreprenörskap helt korrekt fått ett stort fokus i vår samtid, speciellt avseende FN:s globala hållbarhetsmål, vilka kräver nya entreprenöriella tillvägagångssätt

Entreprenörskapsutbildning och entreprenörskap måste återta sin plats i rampljuset. Vi behöver entreprenörskapsutbildningar som lär ut och inspirerar individer att pusha gränser.

 

Fungerar entreprenörskapsutbildning på universitetsnivå?

Niklas Elert, fil. dr. Institutet för näringslivsforskning, har undersökt om entreprenörskapsutbildningar betalar sig och huruvida intäkterna i form av till exempel bättre företagande väger upp kostnaderna för entreprenörskapsutbildningen. Elert visade på studier som pekar i båda riktningarna men underströk att det är avgörande hur mycket som spenderas på utbildningen till att börja med.

Nyckeln kan vara att satsa en mindre summa per student som deltar.

Elert pekade bland annat på Ung Företagsamhet som en relativt billig och effektiv satsning i sammanhanget.

Pernilla Heed, Niklas Elert och Gustav Hägg

Gustav Hägg, fil. dr. Sten K. Johnson Center for Entrepreneurship, Lunds universitet, menade att tidigare forskning visat att entreprenörer lär sig genom erfarenhet. På samma sätt är entreprenörskapsutbildningen ofta praktisk. Hägg argumenterade för att en praktisk entreprenörskapsutbildning genererar värdefulla och välbehövliga kompetenser för potentiella entreprenörer. Men att det krävs även fler teoretiska beståndsdelar för att omsätta praktisk erfarenhet till framgångsrikt entreprenörskap. Vi behöver ett mer balanserat lärande.

Min policyrekommendation är att fokusera på den ämnescentrerade entreprenörskapsutbildningen som ska generera entreprenöriella kunskaper som genom praktisk erfarenhet utvecklas till entreprenöriella kompetenser.

Pernilla Heed, Niklas Elert och Gustav Hägg

Fungerar entreprenörskapsutbildning i svensk skola?

Rasmus Rahm, ekon. dr. Handelshögskolan i Stockholm och vd Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), Karin Di Luca, utvecklingsledare och lärare Huddinge kommun och Pontus Ekstam, kvalitetsansvarig Ung Företagsamhet, instämde alla tre om att man bör utbilda svenska elever i entreprenörskap, dock menar Rahm att det inte alltid är så lätt.

En av anledningarna härleds ur den flora av definitioner på entreprenörskap som existerar idag, vilket gör att skolor runtom landet lär ut entreprenörskap på olika sätt.

 

Pernilla Heed, Rasmus Rahm, Karin Di Luca, Pontus Ekstam

Di Luca instämde med Bosma om att man bör fokusera på socialt entreprenörskap i entreprenörskapsutbildningen, speciellt avseende hur man kan implementera FN:s globala hållbarhetsmål. Hon gav också förlag på hur entreprenörskapsutbildning i Sverige kan stärkas.

Revidera läroplanen för att ge entreprenörskapsutbildning det fokus som ämnet förtjänar.

Även lärare bör utbildas fortlöpande inom entreprenörskap, menade Di Luca.

Rasmus Rahm, Karin Di Luca, Pontus Ekstam

Pontus Ekstam efterlyste en tydligare koppling mellan entreprenörskap och andra utbildningar i läroplanen.

Entreprenörskap är visserligen inkluderat i läroplanen, men har hamnat i skymundan. Hur kan vi implementera entreprenörskapsutbildning inom exempelvis de naturvetenskapliga ämnena?

Hur stärker vi möjligheterna att utbilda entreprenörer?

Tobias Krantz, chef utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, menade att socialt entreprenörskap inte längre enbart är en gren inom entreprenörskap, utan har under de senaste åren blivit ett fenomen i sin egen rätt.

Entreprenörskapspolicy måste inte alltid vara storskalig och allomfattande. Den kan vara småskalig. Där politiker själva kan tänka mer entreprenöriellt och implementera mer experimentell policy.

 

Tobias Krantz och Gunilla Svantorp

Gunilla Svantorp, ordförande i Riksdagens utbildningsutskott (S), menade att vi bör se entreprenörskap och det entreprenöriella angreppssättet som ett livslångt lärande vilket ska genomsyra hela livet, inte enbart under en utbildning.

För att unga entreprenörer ska lyckas implementera entreprenöriella lösningar krävs tvärvetenskap och ämnesövergripande insatser.