Förändringskrafter för globala hållbarhetsmål

Den 19 oktober arrangerade Entreprenörskapsforums Filantropiska forum ett seminarium kring FNs 17 globala hållbarhetsmål. Agenda 2030 är mycket ambitiöst formulerad och utan en bred samverkan mellan näringsliv och samhälle kommer det bli mycket svårt att nå målen.

Se seminariet i sin helhet i SVT Forum

Inom filantropiområdet pågår en stark utveckling med bl a nya finansierings- och samarbetsformer mellan det offentliga, den tredje sektorn och näringslivet. Filantroper bidrar inte enbart med ekonomiska resurser utan ofta även med innovativa lösningar på samhällsutmaningar. På så vis kan filantropi ses som ett samhälleligt riskkapital.

På seminariet diskuterades bl a hur samarbeten mellan akademi, offentlig sektor, näringsliv och stiftelser bör organiseras för att uppnå målen i Agenda 2030. Vilka drivkrafter finns idag för gränsöverskridande lösningar och vilka är de svenska utmaningarna och var kan Sverige göra skillnad?
Pontus Braunerhjelm och Eva Krutmeijer (moderatorer)

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och för dagen moderator, menade att det finns en uppenbar koppling mellan filantropi och entreprenörskap i förändringsbenägenhet och drivkraft. Vilket är avgörande för att nå målen.

– Men det behövs resurser och vi behöver använda dessa på ett intelligent sätt, sa Pontus Braunerhjelm.

Förändringskrafter: företagande, filantropi och forskning

Förste talare var Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare FN, som har jobbat med dessa frågor i fem år. Han menade att utvecklingsmålen ska ses som en färdplan för fred, utveckling och mänskliga rättigheter på en global nivå.

– Dessa områden hör samman. Vi måste lösa problemen annars faller det internationella systemet samman, sa Jan Eliasson.
Jan Eliasson

Han betonade vikten av att vi intar ett horisontellt arbetssätt och med förhoppningen att många länder ska komma fram till att de internationella intressena faktiskt är av nationellt intresse.

– De nya målen gäller oss alla, till skillnad på milleniemålen som fokuserade på U-länderna. Vi behöver ett internationellt samarbete. Vi behöver en dialog, sa Jan Eliasson.

Han menade att målen är ömsesidigt förstärkande i att åtgärder inom ett område spiller över i positiva effekter på flera av de andra områdena.

Annika Söder, kabinettssekreterare Utrikesdepartementet, berättade om regeringens arbete med att uppfylla målen i Agenda 2030. Även hon betonade att målen gäller oss alla. Att vi inte kan göra allt på egen hand. Hon var glad att alla FNs länder förbundit sig till målen.

– Hade vi förhandlat om målen idag hade vi nog inte kommit fram till dem. Världen har blivit sämre på bara några år, sa Annika Söder.  
Annika Söder

Hon visade på flera områden där Sverige ligger långt fram kunskapsmässigt, t ex miljö- och klimatområdet, jämställdhet, statistik och näringslivets innovationsförmåga. Sverige ligger även bra till i mätningar i förhållande till de uppsatta målen.

– Sverige ligger just nu på cirka 80 procents måluppfyllande just nu. Men det betyder inte att vi kan sitta stilla, sa Annika Söder.

Ingrid Petersson, gd Formas och ledamot i 2030-delegationen, berättade om Formas arbete att genom forskningsstöd möjliggöra utvecklingen mot att uppfylla utvecklingsmålen.

– Kunskap bygger en hållbar värld. Det är vår vision. Vårt uppdrag är att möjliggöra forskning för kunskap, sa Ingrid Petersson.

Ingrid Pettersson

Formas försöker integrera målen i Agenda 2030 i nationella forskningsprogram och analyserar forskningsbehov i relation till dessa.

– Forskningen är en samhällsinstitution och en plattform för dialog, sa Ingrid Petersson.

Hon var dock orolig för utvecklingen i Sverige på vissa områden.

– Vi ligger dåligt till vad gäller jämlikhet. Där går utvecklingen mot ökade skillnader. Jag är orolig att vi inte kommer lösa den sociala dimensionen snarare än den miljömässiga, sa hon.

Alexandra Silfverstolpe Tolstoy, grundare av Data Act Lab, betonade vikten av att processerna med att förverkliga målen måste vara mätbara och möjliga att följa upp. Fakta är grundläggande för en framgångsrik implementering.

– Ofta när vi fattar beslut gör vi det inte baserat på fakta, sa hon.

Alexandra Silfverstolpe Tolstoy

Data Act Lab driver just nu ett projekt med Colombias regering där de bygger en digital plattform för att tillgängliggöra statistik. Den som vill ska kunna gå in på webben och följa utvecklingen i förhållande till målen i Agenda 2030.  Projektet lanseras i slutet av oktober. Men Alexandra Silfverstolpe Tolstoy vill inte stanna där.

– Vi vill ta Colombia-modellen vidare till andra länder så att de kan lära sig av varandra, sa hon.

Jan Eliasson höll med om vikten av information.

– Faktiska fakta är en viktig del i mobiliseringen. Det är viktigt med kommunikation och att få ut budskapen, intygade han.

Annika Söder, Jan Eliasson och Ingrid Pettersson

Alexandra Silfverstolpe Tolstoy menade att insyn i processerna är viktigt om vi ska kunna använda Agenda 2030 som en hävstång.

– Gör processen transparent så att alla kan vara med, sa hon.

Annika Söder höll med.

– Det finns en brist på ansvarstagande på många håll i världen. Svårt att komma åt makten på grund av brist på insyn i processen, sa hon.

Jan Eliasson fick sista ordet och kallade sig själv en bekymrad optimist och menade att mycket är en fråga om inställning.

– Jag tycker det är lite primitivt att vi fortfarande ofta ser det som ett nollsummespel. Att en vinner och en förlorar. Vi måste skapa en win-win situation, sa han.

Företagen och filantropi som förändringskraft

På vilket sätt kan företagen bidra med förändringskraft att uppnå utvecklingsmålen. Det handlade eftermiddagens andra pass om.

Magnus Billing, vd för pensionsbolaget Alecta, menade att det finns flera naturliga beröringspunkter mellan företaget och målen i Agenda 2030. Framförallt i det långsiktiga åtagandet. Att skapa värden över lång tid.

– Det är ingen idé att ha en bra pension om 40 år om vi inte har ett bra samhälle. Det går hand i hand med utvecklingsmålen. Det finns ett värdeskapande direkt knutet till flera av målen, sa han.

Magnus Billing

Billing återkom också till vikten av att kunna mäta investeringar och insatser i förhållande till målen. Att vi kan jämföra.

– Ett område som vi som företag kan bidra till. Vi kan försöka hitta indikatorer där vi kan mäta utkomsten i förhållande till policybesluten, sa Magnus Billing.

 Alexandra Mörner, styrelseordförande i Axfoundation, berättade att de har en tro på företagens förmåga att driva förändring.

– Vi använder ofta företag som labb. För att se om en idé fungerar. Gör den det försöker vi att skala upp den, sa hon.

Alexandra Mörner

Hon menade att en fördel med hållbarhetsmålen är att de tvingar fram ett skifte i företagens inställning.

– Företagen tvingas till exempel att se över och ta ansvar för sin leverantörskedja. Vilket var otänkbart för 30 år sedan, sa hon.

Diana Amini är global manager H&M Foundation, företagets filantropiska del. Hon menade att deras viktigaste uppdrag är att driva förändring och bidra till utveckling.

– När vi investerar i projekt tittar vi på vad som är innovativt. Hur kan vi vara pionjärer. Det handlar om att utmana och samtidigt satsa på projekt det finns ett behov för, sa hon.

Diana Amini

Lena Pripp-Kovac, head of sustainability IKEA of Sweden, berättade att IKEA I sitt arbete fokuserat på samverkansmålet.

– Målen är komplexa och håller ihop, men vi kommer inte kunna göra allting själva, sa hon.

Hon berättade att de börjat med att se över sin egen verksamhet och försökt förbättra förutsättningarna inom sin egen värdekedja.

– Men vi vill även hjälpa människor att hjälpa sig själva. Vi har försökt jobba sida vid sida i partnerskap. Med gemensamma visioner, sa hon.

Lena Pripp-Kovac

Det fortsatta arbetet mot hållbarhetsmålen har inneburit att företaget gått utanför sin egen direkta värdekedja för att åstadkomma förändring.

– Att ändra förutsättningarna i en fabrik förändrar inte förutsättningarna i samhället.

– Vi vet visionen. Men vilka är stegen vi måste ta idag och imorgon, sa Lena Pripp-Kovac.

I en efterföljande paneldiskussion lyfte Magnus Billing fram att Agenda 2030 erbjuder ett språk. Ett bolags investeringar kan flyttas direkt in i redovisningarna och följas upp.

Alexandra Mörner såg en risk i allt mer polariserande attityder, vad göra för ett mer inkluderande samhälle?
Magnus Billing, Alexandra Mörner, Lena Pripp-Kovac och Diana Amini

Samverkan – förändringsaktörer i samhället

Därefter var det dags för politiker från allians och regering att ge perspektiv på frågorna. Först ut var Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna, lyfte fram att politiker kan skapa målsättningar men inte lösa dem själva.

– Politiker kan se till att det är billigt att göra rätt, men dyrt att göra fel. T ex genom en högre skatt på koldioxidutsläpp.

Mats Persson

Politiker ska inte välja. Det var t ex fel att subventionera etanolbilar, det valet sköter marknaden. Det handlar istället om att sätta upp långsiktiga spelregler. Viktigt just nu är ett samhälle som håller ihop. Vi kan bygga tillit i samhället genom att lyssna in goda krafter som vill bidra.

Maria Andersson Willner, ledamot utrikesutskottet Socialdemokraterna, tyckte att det var väldigt inspirerande att lyssna till vad näringslivet kan bidra med.

– Agenda 2030 har ett överlevnadsperspektiv. Vi måste lyckas med en omställning som omfattar alla, där ingen lämnas utanför.

Maria Andersson Willner

Förebilder är viktiga, att lyfta människor som är förändringskraften. Politikernas förmåga att vara långsiktiga bör inte underskattas, vi kan vara med och bygga framtiden.

Margareta Norell Bergendahl, professor KTH, lyfte in utmaningsdriven utbildning för globala hållbarhetsmål och gav därmed ett svar på vad universiteten kan göra.

– Att leverera nya skickliga och innovativa studenter och lärare är vår uppgift.

Margareta Norell Berendahl

KTH har valt att samverka i ett antal afrikanska länder kring detta. Något som rönt stort intresse från företagen som ser stora affärsmöjligheter i de länder där KTH verkar.

AnnaMaria Oltorp, chef för enheten för forskningssamarbete SIDA, ansåg också att håll barhetsmålen öppnar för bredare samarbeten mellan organisationer.

– Det kräver ett lokalt ägandeskap där partners kan definiera forskningsprioriteringar. Ett jämlikt samarbete är utgångspunkten.

AnnaMaria Oltorp

Sida går in med en systemansats och jobbar med innovationsplattformar som kan bidra till långsiktig social förändring. I Bolivia har t ex forskningssamverkan kring organiska produkter fått bönder att börja odla quinoa istället för potatis.

Stefan Swartling Peterson, chief of health, Unicef, ansåg frågorna centrala i och med att vi går från sju till elva miljarder människor på planeten de närmaste 80 åren. Sedan är det slut på befolkningstillväxten. Fokus blir miljö och social hållbarhet.

Stefan Swartling Peterson

Kapacitetsbygge, multisektorella insatser och systeminnovation var exempel på lösningar som Swartling Persson lyfte fram. Nudging är ett sätt att nå dit. Men vi måste bort från kvartalskapitalism och vecko-medielogik:

– Vi måste hålla ihop såväl lokalsamhällen som hela världen och inte bygga staket. Det handlar om att nå ut med: one planet, one humanity.

I den efterföljande panelen lyftes vikten av mötesplatser. Eldsjälar måste kunna mötas.

– Det finns jättemånga incitament och vi är duktiga på triple helix, sa Margareta Norell Bergendahl.

Maria Andersson Willner, AnnaMaria Oltorp, Mats Persson, Stefan Swartling Peterson och Margareta Norell Bergendahl

– Det är bra med eldsjälar men det kan finnas behov av att bygga in fler incitamentsstrukturer för samverkan, sa Pontus Braunerhjelm.

Från publiken ställdes frågor om hur vi förmedlar ett positivt långsiktigt förändringsbudskap som det går att vinna val på. Även finansiering via donationer med matchade statliga medel lyftes. Detta kopplat till universiteten.

Gunilla Carlsson, tidigare biståndsminister, fanns i publiken och efterfrågade inte bara globala utan även lokala mål. Filantropi innebär en möjlighetsagenda som sätter igång processer som knyter in till företagens behov och därmed skapar en win-win-situation.

Det skrev Ingrid Petterson under på: det krävs en global agenda som samtidigt är aktuell för såväl Vetlanda som Husby.