Pristagare förklarar regioners välstånd

Professor Steven Klepper, Carnegie Mellon University, Pittsburgh, tog emot Global Award for Entrepreneurship Research ur H.K.H. Prins Daniels hand vid ICSB-konferensen i Stockholm. Därefter var det dags för en miniföreläsningsturné med det andra stoppet vid Göteborgs universitet. Genom att använda sin karaktäristiska nano-ekonomiska analys belyste han vad som är avgörande för en regions ekonomiska utveckling och diskuterade också vilka politiska åtgärder som behöver beaktas för att stimulera klusterbildningar och regioners välstånd.

Professor Maureen McKelvey,Handelshögskolan vid Göteborgs universitet välkomnade Steven Klepper och gav en introduktion till hans arbete. Professor Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum tog därefter vid för att presentera det pris Steven Klepper precis erhållit, Global Award for Entrepreneurship Research, det mest prestigefyllda ekonomipriset efter Nobelpriset. Steven Klepper är den 21a mottagaren av priset som delades ut första gången 1996. Prisets instiftare är Entreprenörskapsforum, Institutet för Näringslivsforskning och Tillväxtverket.

Professor Steven Klepper inledde sedan med att presentera fyra industrikluster och några huvudsakliga frågeställningar: Varför växer kluster fram? Vad kan vi lära av dem? Och vad betyder det för politiken? I sin nano-ekonomiska analys har Steven Klepper närstuderat utvecklingen av industriagglomerationer från start för att leta efter ledtrådar. Han förklarar hur ofrivillig fortplantning och arv förklarar ledande klusterbildningar och hans teori går emot den mer konventionella synen om att alla företag gynnas av att ingå i ett kluster.

– Alfred Marshall presenterade en grundläggande uppfattning om hur företag drar nytta av kluster redan för 100 år sedan. Han visade att företag inom ett kluster har bättre tillgång till arbetskraft och att spridningseffekter av kunskap uppstår – kunskapen finns i luften. Dessutom menade Marshall att man inom en klusterbildning har bättre tillgång till specialister samt att alla företag gynnas av klustret.

Klepper argumenterade för att detta konventionella skeende inte var relevant för de fyra kluster som han tittat närmare på. Istället visade han på en nästan biologisk teori om utvecklingen av industrin. Talangfulla arbetstagare med relevanta arbetslivserfarenheter från ledande företag som startar egna företag är en viktig kraft för ett kluster. Klepper visade att det är avknoppningar som är det väsentliga. Icke-avknoppade företag i ett kluster går det däremot inte bättre för än företag på andra håll.

Steven Klepper tillämpade sin teori på fyra kluster, det första är halvledarindustrin i Silicon Valley. De andra och tredje är Detroit, Michigan (bilar) och Akron, Ohio (däck). Det fjärde inbegrep snarare ett helt land än en region – Bangladesh och dess bomullsindustri. Vad gäller de amerikanska klustren så var ingen av regionerna speciellt attraktiva i startläget. Däremot växte de extremt snabbt när det första företaget väl hade etablerat sig. Regionen där Oldsmobile startade växte från 300 000 människor till 1,9 miljoner på 30 år, och producerade 80 procent av bilarna. Silicon Valley såg ungefär samma utveckling.

Vad gäller Bangladesh så är landet så dysfunktionellt för industri som man kan föreställa sig med politiska oroligheter, nationella katastrofer, hög analfabetism och fattigdom. Trots detta har Bangladesh årligen vuxit fem procent sedan 80-talet genom framväxandet av en enda bransch: bomullsplaggens. Historien startade när det sydkoreanska företaget Daewoo ålades restriktioner på sin export. För att komma runt hindren skrev Daewoo ett avtal med Bangladesh och utbildade 126 bangladeshiska arbetare i löpande-bandproduktion under sex månader. Resultatet var en otrolig succé och industrin tog fart på egen hand även efter att Daewoo lämnat landet. Bomullsplagg står numera för 78 procent av den nationella exporten och sysselsätter tre miljoner människor. Bevisligen förvandlade denna bransch hela landets välstånd.

Hur har då detta gått till? Kleppers svar är avknoppning. Och skälet till att företag knoppas av är att individer som jobbar hos en branschledare som till exempel Fairchild (Silicon Valley) lär sig hur det går till att driva den typen av företag. De etablerade företagen fungerar därmed som ovilliga utbildningsplatser för nya entreprenörer även om moderföretagen varken vill bli av med kvalificerad personal eller förbisprungna av sina avknoppningar.

– Avknoppningarna är nyckelspelare i kluster. Speciellt avknoppningar från företag med en bra stamtavla. De flyttar sällan speciellt långt från sin källa och efter att tillräckligt många har repeterat mönstret har vi ett kluster. Det är avknoppningarna som gör regionen, inte tvärtom.

Jag har testat min teori genom att spåra alla företag – vem som grundade dem och var de kom ifrån. Sammanställningen visar på vikten av ett tidigt ledande företag. Inom bilindustrin är det Olds Motor Works i Detroit, för däck Goodrich i Akron och för halvledare Fairchild i Silicon Valley, sade Klepper.

Genom empiriska bevis visade Klepper att avknoppningarna är ledande inom sina kluster och de lyckas bättre än nystartade företag. I Detroit visade företagsfertiliteten 41 avkommor vilket utgör 62 procent av klustret och bilden är likartad i däckbranschen där motsvarande siffra är 52 procent.

I Silicon Valley gav Fairchild upphov till 11 företag, inklusive Intel, som i sin tur har 31 direkta ättlingar. Fairchild var så viktigt för avknoppningsföretagen att dessa kallas Fairchildren. I Bangladesh är historien lite annorlunda eftersom de 126 specialutbildade nyckelarbetarna anställdes i nya företag. De startade alltså inte de nya företagen själva men spelade en nyckelroll i att bygga upp dem.

– Så vad har dessa fyra kluster gemensamt? De utgår alla från ett eller några få frön, de anställda sprider fröna, avknoppningarna stannar nära sitt ursprung och hjälper industrin att växa i många år.

Steven Klepper presenterade också en ”hund som inte skäller” i form av tv-branschen. Han visade att antalet TV-producenter i tre städer, Chicago, Los Angeles och New York, initialt täckte 73 procent av alla företag i sektorn. Detta innebar en tätare klustring än våra fyra analyserade kluster. New York hade 50 procent av alla tv-producenter men förlorade alla, i LA upprepades samma sak. Vad berodde då denna extrema ”nedklustring” på? Svaret är att det inte fanns några avknoppningar bland de ledande företagen. Det var den viktigaste mekanismen i elimineringen av dessa kluster. Chicago överlevde eftersom regionen hade tre ledande radioproducenter.
Så vad betyder min analys för beslutsfattare? Mitt huvudsakliga råd är att inte försöka bygga upp kluster. Utöver det har jag ytterligare några policyrelevanta råd sa Steven Klepper.

Det första är att den viktigaste utbildningsinstitutionen inte är skolan, utan företagen. Företagen kommer dock att försöka motstå denna roll – och försöka förhindra att bli omsprungna av de egna avknoppningarna. I USA finns det t ex begränsande lagstiftning kring affärshemligheter. Politiker bör istället se till att det skapas en kultur där avknoppning ses som acceptabelt eller riktigt bra.
Det andra rådet är rörlighet, rörlighet och rörlighet. Seniora anställda bör inte hindras från att starta egna företag eller från att arbeta för en konkurrent. Beslutsfattare bör se till att hinder som konkurrensklausuler för anställda, förmånsbestämda pensioner knutna till år i tjänst och gynnsamma regler för de som arbetat länge avskaffas samt se över kapitalvinstskatten.
Mitt tredje råd är att plantera ett frö. Utvecklingen i Silicon Valley byggde på ett samarbete mellan ett företag som tillverkade halvledare och den amerikanska militären. Det var inte avsiktligt tänkt att bli Fairchild, dvs det företag som lade grunden för Silicon Valley. Ett annat exempel är den taiwanesiska halvledarindustrin som startade i ett statligt labb och som efter utveckling där så småningom kunde bli ett ledande privat företag.

– Mitt råd är därför: plantera ett frö och låt det blomma! Med hänvisning till professor Hans Rosling: Det är möjligt att göra det omöjliga möjligt. Och mina resultat visar att vi kan utföra detta magiska trick igen.

Pontus Braunerhjelm och Steven Klepper i samspråk

Ta del av Steven Kleppers pp-fil »