Det är ansträngning, flit och entreprenörskap som har byggt Sverige rikt. Nu måste vi från politiskt håll se till att det fortsätter så. Här och nu måste vi göra allt vi kan för att rädda sunda svenska företag som hotas av coronakrisen. På lite längre sikt behöver vi justera regelverk och skattesystem för att passa den digitala ekonomin. Här behöver Sverige göra mer för att verkligen ta vara på kraften i svenskt företagande. När vi börjar fundera på hur vi ska återstarta ekonomin efter smittspridningen kommer detta vara en nyckelfråga.
Ulf Kristersson
partiledare Moderaterna
|
 |
För att främja Sverige välstånd behöver vi en en genomtänkt entreprenörspolitik. Som entreprenör i en teknikintensiv bransch tänker jag närmast på kompetensförsörjning, förenklade regelverk och skatter, t ex möjligheten att kunna erbjuda bra personaloptionsprogram. Den största utmaningen för många handlar om att attrahera den bästa arbetskraften och där är konkurrensen global vilket innebär att vi måste ha samma förutsättningar som bolag baserade i t ex USA och Storbritannien.
Jacob de Geer
grundare och vd iZettle
|
 |
Det är mycket intressant att ta del av GEM-rapporten som visar att Sverige håller på att utvecklas mot att bli en startup-nation. Men jag håller med om att det ännu är långt kvar innan Sverige kan kalla sig en scaleup-nation. För att nå detta önskvärda mål måste vi underlätta att fler unga och små företag växer sig större. Färre regleringar, lägre entreprenörsskatter och förbättrad kompetensförsörjning är centralt för att ytterligare främja svensk konkurrenskraft – något som kommer att vara än viktigare när pandemin klingat av.
Thomas Hofvenstam
Nordenchef Triton
|
 |
Årets GEM-rapport visar att ökningen av andelen entreprenörer som tror att de kommer att anställa 20 personer eller fler fram till 2024 har fortsatt, så att vi nu inte längre ligger bland de lägre rankade länderna utan nu placerar oss i mittfältet jämfört med andra höginkomstländer. Dessa företag är oerhört viktiga för tillväxten och resiliensen i ett land som Sverige som domineras av ett antal globaliserade storbolag med sjunkande antal anställda i Sverige. Men vi kan inte nöja oss med den placeringen, utan behöver vidareutveckla innovationsekosystemet så att ännu fler vill och lyckas växa med Sverige som bas. Det kräver tillgång till kompetens och god uppkoppling till affärsnätverk såväl i Sverige som internationellt, samt sannolikt också policyåtgärder som skapar en bättre balans mellan risk och förtjänst, vilket rapporten också ger några exempel på.
Anne Lidgard
direktör Vinnova
|
 |
Mitt i detta (coronakrisen) kom nyligen årets Global Entrepreneurship Monitor om företagandet i världen, som visar att Sverige fortsatt ligger lågt vad gäller andelen entreprenörer i samhället (på plats 38 av 50 bland jämförbara länder), även om en viss uppgång kan skönjas. Vi släpar efter mycket på grund av regleringar och den offentliga sektorns dominans i många sektorer.
Det finns nu en stor risk att regeringen använder krisen för hårdare regleringar och till och med kommunalisering/förstatligande av verksamhet. Det pratas om utdelningsbegränsningar, konfiskering av material, nedstängning utan ersättning samt övertagande. Enbart den diskussionen gör att investerare flyr de sektorer som kommer behöva mest kapital för återuppbyggnad. (Ur Dagens Industri 14/4)
Hellen Wohlin Lidgard
entreprenör och investerare
|
 |
Likt 2008 års finanskris ser Covid-19 pandemin ut att katalysera utvecklingen av gig-ekonomin och därmed aktualiseras också möjligheterna och utmaningarna som följer med ökad flexibilitet och sänkt trygghet på arbetsmarknaden.
På längre sikt, vid en förväntad ekonomisk lågkonjunktur, arbetar vi utifrån hypotesen att efterfrågan på gig-jobb kommer att öka både bland arbetslösa och bland de som har arbete men som vill stärka sin privatekonomi med en sidoinkomst. I och med att affärsmodeller inom gig-ekonomin dessutom skalar snabbare än i den traditionella ekonomin, innebär det sannolikt att gig-ekonomin får en ytterligare skjuts framåt när återhämtningen börjar.
Teknikutvecklingen med digitaliseringen som drivare, gör det allt enklare och effektivare att hitta, kommunicera och samarbeta med varandra – oavsett var man befinner sig. En av effekterna med dessa sjunkande transaktionskostnader är att det blir allt smidigare för företag att hitta arbetare och för arbetare att hitta jobb vilket i sin tur suddar ut gränserna mellan olika arbetsformer. Vi är på väg mot en arbetsmarknad där man streamar arbete på liknande sätt som vi idag streamar underhållning via Netflix och Spotify.
Tobias Porserud
Director AppJobs Institute
|
 |
Alla är giggare, men vet inte om det än! Jag vet att folk blir utmanade när jag säger det, men tänk på hur osäker en anställning kan vara. Det behövs inget världsomfattande virus för att inse detta. Oftast tillämpas inte ”sist in först ut”-principen, vilket innebär att en anställning inte behöver vara tryggare än ett längre kontrakt som konsult och frilansare alternativt en giggare med många bokningar och högt betyg på Tipptapp som populär snickare eller bud. Jobbmarknaden håller på att ritas om och rapporten indikerar detta på flera sätt och framför allt genom svårigheten att analysera den här gruppen som är en mix av soloföretagare, entreprenörer, extrajobbare, hobbyföretagare samt ofrivilliga giggare som kanske har flera olika gigg samtidigt för att få ihop sin försörjning.
Jag tror att giggarna som grupp är på uppsving globalt, detta är bara början. Vi sätter mer fokus på innehållet i arbetet istället för arbetsformen, fler jobbar på distans med hjälp av digitala verktyg och lever mer på egna villkor med fokus på ett hållbart liv och vardag. Företagen blir samtidigt smartare på att organisera sig genom digitalisering och ett nytt tänk kring kompetensförsörjning på grund av rådande kompetensbrist. Idag har duktiga människor lätt att få nya jobb eller uppdrag. Frågan är hur och var matchningen sker? Vi kommer se många nya affärsidéer och plattformar som vill hjälpa oss i alla delar av vårt liv och bli en del av vår vardag oavsett om vi ser oss som giggare eller inte.
Marianne Olsson
gig-expert och författare på Konsultboken
|
 |
|
|
