Nationell GEM-rapport: Drastisk minskning av kvinnors entreprenörskap

PRESSMEDDELANDE 2015-06-09

Det svenska entreprenörskapet har fallit dramatiskt med nästan två procentenheter; från 8,2 till 6,7 procent. Därmed bryts den uppgående trend som pågått sedan 2006 där Sverige mer än fördubblade sin entreprenöriella aktivitet fram till och med 2013. Särskilt anmärkningsvärt är en än större minskning av kvinnors entreprenörskap som fallit brant från 6,2 procent till 3,8 procent mellan 2013 och 2014. Detta enligt Entreprenörskap i Sverige – årets nationella rapport inom Global Entrepreneurship Monitor, GEM.

GEM är världens största entreprenörskapsundersökning och baseras på 206 000 enkäter och 3 936 intervjuer där entreprenöriella attityder, aktiviteter och ambitioner mäts. Undersökningen omfattar 72 procent av världens befolkning samt 90 procent av global BNP.

För Sveriges del kan konstateras alltså att det totala entreprenörskapets nivå, TEA-indexet, minskat kraftigt från 8,2 till 6,7 procent 2014 och att Sverige därmed avviker från övriga jämförbara länder. Sverige placerar sig återigen under TEA-snittet för innovationsdrivna länder.

– Nedgången tycks främst ha drabbat konsument- och hushållsnära tjänster, vars andel minskade med ca tio procentenheter jämfört med tidigare år. Det finns skäl att tro att RUT- och ROT-diskussionen har påverkat benägenheten att starta företag inom dessa branscher, säger Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörsforum och professor KTH. Samtidigt har arbetsmarknaden förbättrats vilket också kan påverka viljan att starta företag.

– På den positiva sidan noteras en stadigt ökande andel av företagen som har kunder utomlands. Andelen har ökat från 40 till 65 procent de senaste tre åren, påpekar Pontus Braunerhjelm.

I rapporten noteras även att:

• Sverige har en betydligt större andel affärsänglar jämfört med övriga länder USA undantaget.
• Andelen unga entreprenörer (upp till 35 år) faller trendmässigt i Sverige sedan 2012. Vi utmärker oss däremot med en större andel entreprenörer i ålderssegmentet 55–64 år.
• 70 procent av svenskarna anser att det finns goda entreprenöriella affärsmöjligheter i närmiljön, samtidigt som ca 35 procent anser sig ha förmågan att starta och driva företag. Proportionerna är nästan omvända för USA.
• Rädslan att misslyckas har trendmässigt ökat sedan 2008. I Sverige anger 35 procent av de med upplevda affärsmöjligheter att det hindrat dem från att starta företag.

Nytt för årets GEM-rapport är att intraprenörskap mäts. Intraprenörskapet, dvs andelen entreprenöriellt anställda inom befintliga bolag, ligger lägre än entreprenörskapet i flertalet länder. I Sverige är nivåerna nästan lika stora. Att länder med en hög andel entreprenörskap inte nödvändigtvis är bra på intraprenörskap tyder på att det är länders institutioner – lagar och regelverk – som styr entreprenörskapet.

Författarna pekar därför på tre policyområden av särskild vikt för entreprenörskapets tidiga faser och vilken typ av entreprenörer som etableras:

1. Det är en ekonomisk-politiskt strategiskt viktig fråga att minska antalet regler som omgärdar företagandet med fokus på de som är särskilt administrativt betungande och kostsamma. Regelbördan har inte bara direkta effekter utan slår också indirekt mot entreprenörskapet genom att påverka incitament, drivkrafter och normer.
2. Kompetensförsörjning är ett annat nyckelområde för att entreprenörerna ska kunna växa och bibehålla sin innovativa förmåga. Tillgång till kompetens påverkar därmed nivån på entreprenörskapet.
3. En tredje viktig komponent i att främja en entreprenörskapsdriven ekonomi är tillgång till kapital. Affärsänglar som har erfarenheter av att själva starta och driva företag anses vara särskilt duktiga på att lotsa fram nya företag.

Det svenska GEM-teamet består av:
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH
Carin Holmquist, professor Handelshögskolan i Stockholm
Lisa Silver, projektledare Entreprenörskapsforum
Per Thulin, ekon dr och forskare Entreprenörskapsforum och KTH

Ta del av Entreprenörskap i Sverige – Nationell rapport 2015.

För intervjuer och kommentarer:
Pontus Braunerhjelm, 070-932 01 89