Delningsekonomin förändrar de ekonomiska drivkrafterna
Skatter, regelverk, kunskap, utbildning och bostäder. Det är policyområden som måste ses över för att tillvara möjligheterna inom den framväxande delningsekonomin. Rapporten Sharing Economy – Embracing Change with Caution lanserades vid ett lunchseminarium den 16 juni 2015.
Anna Felländer, chefsekonom Swedbank, och Robin Teigland, docent Handelshögskolan och författarna till rapporten inledde med en introduktion till ämnet. Hur uppfattar ni delningsekonomin och är ni själva en del av den, frågade Anna Felländer publiken. Blocket, till exempel, är delningsekonomi i sin linda. Delning är inget nytt, inflikade Robin Teigland, det som är nytt är tekniken. Företaget Uber är, enligt Teigland, ett bra exempel på detta. Det är en global plattform för lokala användare. Genom en effektiv app som använder geopositionering och konkurrenskraftiga priser på taxitjänster har tjänsten snabbt blivit en utmanare av den traditionella taxibranschen. Idag kan vem som helst bli Uber-förare, tillade hon.
Anna Felländer
Delningsekonomin har drivits fram av finanskrisen. Det blev plötsligt nödvändigt att komma på nya jobbformer och sätt att dela resurserna. Sverige ligger i framkant. Vi är med om ett socialt och psykologiskt skifte genom att göra vilande resurser tillgängliga för delning, menade Anna Felländer.
– Sverige är framgångsrikt för att vi har en hög andel IT-entreprenörer, en digital mognad och en välfärdsmodell som gör att vi vågar ta risker.
Delningsekonomin förändrar de ekonomiska drivkrafterna i grunden, utvecklingen går snabbt och är billig vilket leder till en utbudschock. Dessutom har delningsekonomin låga inträdesbarriärer vilket leder till en demokratisering av entreprenörskapet, underströk Anna Felländer.
Robin Teigland
Den delningsekonomiska modellen ser annorlunda ut också på grund av möjligheterna att skala upp verksamheten utan större kapitalbehov, att den fungerar självreglerande genom användarna, ”the crowd” som garanterar kvalitet, och att den innebär tids- och resursoptimering av tjänster och kapital. I den nya ekonomin är tillgångarna tid och tillit, menade Anna Felländer. Hon tror även att de jobb som kommer att gå förlorade på grund av robotiseringen kommer att uppvägas med råge av de nya jobb som digitaliseringen skapar.
Robin Teigland och Anna Felländer lät publiken engagera sig i en mini-workshop om delningsekonomin. ”Taxi Stockholm-förare”, ”Uber-förare”, ”politiker”, ”fackföreträdare” med flera fick diskutera Ubers inträde på taximarknaden. Diskussionen belyste hur många parter och samhällsaspekter som påverkas av delningsekonomin.
Uber – för eller emot?
I rapporten har författarna även inkluderat en scenarioanalys för 2020. De ser fyra möjliga scenarier framför sig: Business as usual – inte mycket har hänt; Shadow economy – framväxt av en skuggekonomi där delning har blivit nödvändigt på grund av en finanskris; Freelance economy – internet of things, högteknologisk export, crowdfunding, de-urbanisering mm växer; Internet of Space – differentiering av delningsplattformar och integritetsfrågor i fokus.
I delningsekonomin är tillväxten exponentiell. Detta kräver flexibla och iterativa regelverk. Författarna betonade vikten av att skapa förutsättningar för entreprenörer och innovatörer att verka, möjliggöra för dynamiska kluster och behålla ett öppet sinne och flexibilitet.
TCOs chefsekonom, Göran Zettergren, var inbjuden för att kommentera rapporten. Han lyfte bildelning, carpooling, som ett lyckat exempel inom delningsekonomin och den effektivisering av resursutnyttjande som det innebär. Även om BNP sjunker på grund av att färre köper och äger egna bilar får det positiva effekter för t ex miljön, framhävde Zettergren.
Göran Zettergren
Zettergren ansåg det sunt att utvärdera konsekvenserna av delningstjänster. Det finns risk för både skattesmitning och osund konkurrens menade han. Dessutom är det värt att fundera över huruvida det är bra om specialister försvinner.
-Är det bra om alla blir taxichaufförer? Den industriella revolutionen byggde på specialisering.
Vidare betonade Zettergren problematiken i att det finns ett stort överutbud i de branscher där fritt verkande entreprenörer finns, t ex taxi, journalistik och kulturarbete. Ett samhälle med tonvikt på fritt verkande entreprenörer behöver fundamentalt nya regler, speciellt i ett land som Sverige, menade Zettergren.
Avslutningsvis pekade han på att Sverige, och alla OECD-länder, har stora problem med brist på efterfrågan i ekonomin. Företagen kan välja och vraka bland utbildad (och överutbildad) arbetskraft. Någon som enligt Zettergren härrör från 90-talskrisen.
Nästa person på scen var Peter Algurén, grundare och vd för Sunfleet. När Sunfleet startades ansåg de sig som en del av delningsekonomin, nu definierar de sig själva snarare som ett ”collaborative consumption” – bolag. Detta på grund av att de inte har något ”slack” som utnyttjas, inga bilar som står outnyttjade. Bilbranschen har gått före inom delning och idag bidrar inte Sunfleet och andra bildelare till att ekonomin blir mindre, det finns stor ekonomi i car sharing, påpekade Peter Algurén.
Peter Algurén
Utmaningar för bildelningsbranschen är t ex hög moms (25 procent jämfört med 6 procent för t ex taxi och inrikesflyg) och brist på parkeringsplatser.
– Det finns i dagsläget för många regleringar som påverkar vår verksamhet negativt. Vi vill lyfta bildelning i den politiska debatten. Ett steg i rätt riktning är samarbeten med vid nybyggnationer med större och fler garage under marken, vilket kommer att gagna Sunfleet.
Avslutningsvis fick panelen ge varsin policyrekommendation. Felländer lyfte vikten av att lösa bostadsbristen och få bort flaskhalsarna på bostadsmarknaden, Zettergren ville se en policy som möjliggör lika spelregler, Algurén önskade fokus på att utnyttja ytor i staden på ett effektivt sätt och att unga entreprenöriella människor bereds väg. Teigland underströk:
-Internet åt alla! Vi bör även se över vad vi lär ut och vad vi kan förbättra inom utbildning.
Robin Teigland, Peter Algurén, Göran Zettergren, Anna Felländer och Johan Eklund