Reform av LAS välkomnas av de små

Behovet av modernisering av det svenska anställningsskyddet med särskilt fokus på de små företagen lyftes vid lanseringen av rapporten Det svenska anställningsskyddet – Vilka sysselsättningseffekter ger undantagsreglerna? 28 november 2018. Åsikterna gick isär, å ena sidan lyftes LAS som en central del av den svenska partsmodellen, å andra sidan som en regelkoloss från en tid då arbetsmarknaden såg väsentligt annorlunda ut.

TA DEL AV WEBBUTSÄNDNINGEN FRÅN SEMINARIET

Den svenska arbetsmarknaden ser väldigt annorlunda ut idag jämfört med när LAS utformades på 70-talet, berättade Sven-Olof Daunfeldt, forskningschef Handelns forskningsinstitut och en av rapportens författare. Idag har vi hög arbetslöshet bland grupper som då hade mycket lättare att komma i arbete, Sverige är idag en mycket öppnare ekonomi och arbetstillfällen skapas i de små tjänsteföretagen snarare än i de stora industrijättarna. Givet detta bör vi fundera på om lagstiftningen är ändamålsenlig. Vi menar att det behövs förändring, sa Daunfeldt.Sven-Olov Daunfeldt

2001 fick företag med färre än elva anställda möjlighet att undanta två anställda från sist-in-först-ut-principen.  Effekterna har enligt Daunfeldt varit positiva och skapar ca 4200 fler jobb per år. Dock har reformen skapat en tillväxtbarriär som uppträder vid tio anställda. Företag vill alltså inte växa över tröskelvärdet och sluta omfattas av undantaget.

Framförallt gynnas unga av undantaget. De har lättare att få jobb medan äldre arbetstagare inte påverkas av reformen alls.

Dessvärre medför reformen inga positiva förändringar för utrikes födda.

Arbetslöshet innebär stora kostnader för samhället och leder till sjukdom, segregation och utanförskap. Kanske kan ytterligare reformer leda till att utrikes födda får det lättare att komma in på arbetsmarknaden.

Daunfeldt betonade ett par policyrekommendationer: Mindre justeringar är inte tillräckliga för att förbättra för utrikes födda, ett paket av kraftfulla reformer krävs. Höj tröskelvärdet i tvåundantaget för att lösa tillväxtbarriären och kombinera med en ökning av antalet anställda som kan undantas. Kombinera med sänkta ingångslöner, lärlingsjobb och liknande. Ytterligare ett alternativ kan vara låta arbetstagaren fritt få välja två arbetstagare där sist-in-först-ut inte gäller.Sven-Olov Daunfeldt

Satsa på att minska företagarens risk att anställa, gör det lättare att bli av med felrekryteringar och lågproduktiva arbetstagare. Vi behöver ett kraftfullt reformpaket för arbetsmarknaden.

Vi välkomnar reformer som gör att de mindre företagen vågar anställda, sa Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadspolitisk expert Företagarna. De små företagens vardag har förändrats; den administrativa bördan ökar och de har stort ansvar för sina anställda. Argulander höll med om att LAS är ett delvis föråldrat regelverk och inte har följt med arbetsmarknadens utveckling.Lise-Lotte Argulander

Våra företag bryr sig oerhört mycket om sina anställda men LAS ställer stora krav på en arbetsgivare. De måste vara väl insatta i regelverken och blir det fel och det t.ex. inte fungerar med en anställd kan det få väldigt stora konsekvenser för små företagare.

Argulander framhöll att hon gillar idén om flexibilitet i regelverken. Men LAS-reformen måste kombineras med en översyn av arbetslöshetskassans regelverk.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR, underströk att det är väldigt viktigt att belysa såhär politiskt heta frågor med gedigen forskning. Kunskap är centralt för att ha en välfungerande svensk arbetsmarknad. Hon höll med om att arbetsmarknaden såg väldigt annorlunda ut men betonade bilden som ges av svensk arbetsmarknad i t.ex. OECD:s rapporter missar en viktig aspekt.Jessica Löfström, Ursula Berge, Lise-Lotte Argulander, Sven-Olov Daunfeldt

De klarar inte av att ta in dispositiviteten i svensk arbetsrätt. Det är inte alltid sist-in-först-ut som gäller utan parterna förhandlar fram en lösning.

Turordningsreglerna är inte det stora problemet på svensk arbetsmarknad, enligt Berge. Kompetensförsörjning, matchning av utrikesfödda, arbete längre upp i åldrarna är långt större problem. Även om mycket fungerar väl så måste såklart vissa aspekter förbättras. LAS är en central del av den svenska partsmodellen och den skapar balansen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Förhandlingen mellan parterna skapar omställningsavtal, en av de bästa kompetensförsörjningsmodeller vi har. Tar vi bort LAS slår vi undan benen för partsmodellen, den kostnadsberäkningen måste in i analysen.

Jessica Löfström, vd Expanderamera, menade att den svenska modellen fungerar ypperligt och att LAS inte utgör ett problem. Ett avtal som ger möjlighet till förhandling är viktigt att värna om. Löfström pekade även på att den största utmaningen på svensk arbetsmarknad är kompetensförsörjningen, och för utrikes födda finns andra hinder som språkkunskaper och utbildning.Jessica Löfström

LAS fungerar så pass bra att det är onödigt att rubba den viktiga balansen mellan parterna.

I den avslutande panelen lyfte Daunfeldt att vissa grupper löper högre risk att drabbas negativt i en lågkonjunktur.

Det går bra för Sverige, men det går inte bra för alla och de är särskilt utsatta i en lågkonjunktur.

Argulander underströk att sex av tio små företag inte har kollektivavtal och därför saknar möjligheten till partsförhandling.

Förändringar i LAS förhindrar inte partssamarbeten men det skulle gynna mindre företag, lösa hinder och förenkla. De små behövs nu när vi är på väg in i lågkonjunktur.

Vi måste hitta vettiga former för att få in personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden. Var fjärde person som kommer till Sverige har akademisk utbildning men de kommer inte in, menade Berge. Hon tryckte även på vikten av att låta parterna sköta detaljerna.

Låt parterna sätta löner! Politiker ska inte sätta lönerna på svensk arbetsmarknad.

Moderator Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum lyfte avslutningsvis en fråga om vad som behöver belysas forskningsmässigt för att flytta diskussionen.Johan Eklund

Studera ”dyngbaggar” dvs. små företag med två till tre anställda tyckte Daunfeldt. Om de små vågar anställa mer ger det stor effekt. Vilka regler behöver förändras för att förbättra deras förutsättningar? Berge efterlyste fler studier om arbetsmarknadens funktionssätt, matchning av välutbildade människor och hur vi gemensamt kan hitta lösningar. Löfström önskade en översyn av möjlighet till längre praktikplatser, något hennes företag har behov av då de ofta kombinerar praktik med bl.a. utbildning i svenska.