Utlysning: Idéer för ekonomisk återhämtning efter pandemin

Förslagen ska vara sakligt motiverade och välunderbyggda, såväl forskare inom olika discipliner som skribenter med erfarenhet av det politiska hantverket är välkomna att lämna in förslag. Förslagen ska rikta sig till beslutsfattare på nationell, regional och/eller lokal nivå och beröra den svenska ekonomins utveckling på kort och medellång sikt efter det att smittspridningen har klingat ut och pandemin är över.

Redan innan den globala spridningen av det nya corona-viruset stod många ekonomier, inklusive den svenska, inför en omfattande strukturomvandling. Utvecklingen präglas av globala megatrender som globalisering, teknisk utveckling, urbanisering och inte minst växelverkan mellan dessa. Samtidigt finns det ett uppdämt reformbehov som riskerar att skapa ytterligare friktion mellan ekonomi och politik. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv visar den pågående pandemin att den verkligt sårbara ekonomin är den som inte förmår att ställa om och anpassa sig tillräckligt fort till förändringar i omvärlden. Entreprenörskap, innovation och strukturomvandling är centrala för denna omställningsförmåga.

Ditt bidrag mejlas till Enrico Deiaco eller Joakim Wernberg 

Ditt förslag kan omfatta någon av följande (breda) kategorier:

• Hur värnar man bäst konkurrenskraften bland små- och medelstora företag som på olika vis befunnit sig i en utsatt situation med risk för konkurs under pandemin?
• Hur främjar man bäst näringslivets strukturomvandling på kort och medellång sikt efter pandemin?
• Hur främjar man bäst entreprenörskap och innovation i kölvattnet av pandemin?
• Vilka erfarenheter kan man redan nu dra om olika välfärdssektorers behov av strukturomvandling och hur tar man bäst vara på de erfarenheterna efter pandemin?
• Vad kan man göra för att öka arbetsmarknadens anpassningsförmåga och resiliens inför liknande händelser i framtiden?
• Hur bör det innovations- och näringspolitiska ramverket anpassas för att öka omställningsförmågan i den svenska ekonomin?
• Vilka andra exempel kan vi dra lärdom av i historien och vilka lärdomar kan vi dra med avseende på ekonomins utveckling efter pandemin?
• Hur klarar den svenska modellen av strukturomvandling och vad kan göras för att öka dess anpassningsbarhet inför liknande händelser i framtiden?

Såhär bidrar du:

• Inskickade texter ska vara mellan 1 000 – 2 500 ord långa
• Texten ska fokusera på ett eller flera konkret/a policyförslag
• Argumentationen ska vara kunskapsbaserad, det vill säga utgå från tydliga faktakällor och/eller forskning. Texten behöver inte vara vetenskaplig, men den ska inte heller vara spekulativ
• Artiklar skickas till Joakim Wernberg och Enrico Deiaco med ämnesraden ”Policyförslag efter pandemin”
• Utlysningen var öppen till 1/9 2020.

Denna utlysning är inspirerad av ett liknande initiativ vid Mercatus Center vid George Mason University.

Publicerade artiklar i serien:

#6 Offentlig upphandling som verktyg för ekonomisk återhämtning efter pandemin
Hugo Laigar

#5 Omställning till relaterade branscher: Var finns produktiva alternativ för coronakrisens varslade och vilka insatser behövs?
Martin Henning och Rikard Eriksson

#4 Återanpassning efter coronakrisen: Nytt liv för stadskärnan
Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

#3 Utvidgning av serveringstillstånd – ett förslag för att främja restaurangbranschens anpassningsförmåga och återhämtning efter pandemin
Hans Seerar Westerberg

2# Gesell-pengar – ett kraftfullt penningpolitiskt instrument som stimulerar privat konsumtion
Roger Svensson

1# Rädda i grunden sunda företag under coronakrisen genom att staten agerar som ett avbrottsförsäkringsbolag
Tommy Furland och Magnus Henrekson

–

Podcast – Efter pandemin

Vi behöver redan nu ställa frågor om vilka åtgärder och reformer som behövs för att främja den svenska ekonomins återhämtning efter pandemin.I en serie intervjuer nystar Entreprenörskapsforums forskningsledare Joakim Wernberg i dessa frågor tillsammans med inbjudna gäster.

Lysssna på podcasten