Ett innovationspolitiskt ramverk – ytterligare byggstenar

I årets Swedish Economic Forum Report, Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare, utvecklas och konkretiseras tankarna kring det innovationspolitiska ramverk som Entreprenörskapsforum lanserade förra året. Årets rapport fokuserar på det innovationspolitiska ramverkets andra ben – dvs. hur kunskap omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter. Idén om ett innovationspolitiskt ramverk är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk, som bidragit till att ge Sverige stabila statsfinanser. Rapporten innehåller konkreta ekonomisk-politiska policyförslag hur Sveriges innovationspolitik bör utformas.

Årets analys inriktas på de institutionella förhållanden som omgärdar innovation och föreslagna reformer syftar till att skapa långsiktighet, förtroende och transparenta system. Kunskap, entreprenöriell talang och innovativ förmåga är spritt över ett stort antal individer och marknader. Därför är goda generella förutsättningar ett nödvändigt villkor för att stärka den svenska innovationskapaciteten.

I rapporten visas på en rad omständigheter beträffande de förhållanden som omger innovationer.

Länder med en hög regelbörda kännetecknas bl.a. av svagare konkurrens, sämre förmåga inom näringslivet att anpassa sig till omvärldsförändringar och en lägre BNP per capita.
Effekterna av konkurrens skiljer sig åt mellan branscher men såväl ökad tillgänglighet som lägre priser är uppenbara i vissa fall.
Den institutionella konkurrensen ställer krav på att Sveriges skattesystem står i paritet med omvärldens för att attrahera och främja entreprenöriella och innovativa satsningar.
Förvaltningspolitiska reformer och en förändrad syn på det offentligas uppdrag och privat näringsverksamhet har under de senaste decennierna bidragit till att stärka Sveriges konkurrenskraft.

I årets rapport föreslås därför bland annat att:

en myndighet (t.ex. Regelrådet) ges mandat att blockera regleringar som är undermåligt analyserade eller som för med sig stora samhällsekonomiska kostnader,
införandet av s.k. regleringsbudgetar som årligen visar kostnaderna för nya regler övervägs,
kvarvarande etableringshinder för inhemska och utländska företag undanröjs vilket i första hand förväntas påverka innovation positivt inom de mer avancerade delarna av näringslivet,
de generella förutsättningarna stärks genom att kapital- och bolagsskatterna sänks till 15–20 procent medan statsskatten sänks till 10 procent,
införandet av en ”innovationsbox” övervägs,
innovationsupphandling och annan offentlig upphandling fokuserar på funktion i högre utsträckning,
den regionala indelningen ses över, så att det skapas färre regioner utrustade med mer beslutsmakt än idag,
konkurrensutsättningen av offentlig verksamhet fortsätter,
statliga myndigheters agerande på kommersiella marknader begränsas.

Rapportens författare är Pontus Braunerhjelm (red), vd, Entreprenörskapsforum och professor, KTH, Bengt Domeij, professor, Uppsala universitet, Johan E. Eklund, doktor i nationalekonomi, JIBS, CESIS och Ratio, Boel Flodgren, professor, Lunds universitet, Hans Peter Larsson, skattejurist och partner, PwC, Richard Murray, fil. dr. och konsult, Mapsec och Sten Nyberg, professor, Stockholms universitet och chefsekonom, Konkurrensverket.

Läs rapporten (pdf)
Läs policysammanfattningen (pdf)

Bakgrund: Innovationspolitiskt ramverk
Idén om innovationspolitiskt ramverk lanserades av lanserades av Entreprenörskapsforum år 2010.

Det bygger på tre hörnpelare: Kunskapsförstärkande insatser är en förutsättning för innovation. Det handlar såväl om förbättrade kunskaper som förmåga att använda kunskap på ett sätt som kommer samhället till godo. Kunskapsomvandlande insatser. För att kunskapssatsningar ska kunna resultera i nya och växande företag, ökade arbetstillfällen och investeringar, måste de generella förutsättningarna för företagande och entreprenörskap finnas på plats – länkarna till kommersialisering måste fungera. Innovationskritisk massa. Resursbasen för innovation beror bl.a. på regionernas storlek. I rapporten visas hur produktivitet, koppling till andra företag och rörlighet inom regionerna påverkar innovation positivt.

För intervjuer och kommentarer kontakta:
Jacob Rennerfelt
Kommunikationschef
070-022 73 98