Entreprenörskapets vänner

Entreprenörskapets vänner är en sammanslutning inom Entreprenörskapsforum som bidrar med idéer och initierar projektet. Tidigare har gruppen exempelvis tagit initiativet till projektet Integration Sverige som arbetade med att skapa ett samlat underlag för att dels bättre förstå problematiken kopplad till utanförskap. Gruppen har även stöttat Entreprenörskapsforums arbete med geoekonomiska frågor.
–

ENTREPRENÖRSKAPETS VÄNNER – STYRGRUPP

Rune Andersson grundare Mellby Gård	Lars Backsell grundare Recipharm och ordförande för Entreprenörskapsforum	Lovisa Hamrin ägare Herenco	Dan Olofsson entreprenör

Integration Sverige – Sammanfattning och slutsatser

I Vägar till självförsörjning, slutrapport i projektet Integration Sverige, understryks att för att Sverige ska få en effektivare integrationspolitik behöver ett självförsörjningsmål införas som del av den ekonomiska politiken. Du kan ta del av policyslutsatser från och sammanfattning av projekten på Integration Sveriges hemsida.

Besök Integration Sveriges hemsida

INTEGRATIONS SVERIGE – RAPPORTER

Grad av självförsörjning – beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige

Åsa Hansson och Mats Tjernberg (2021)

Den svenska integrationspolitiken syftar till att ge nyanlända en bra start och goda förutsättningar att bli självständiga i Sverige. Trots att omfattande resurser lagts ner på detta tar det i många fall lång tid att komma in på arbetsmarknaden och uppnå självförsörjning, längre tid än i många andra länder. I rapporten jämförs självförsörjning mätt som skillnaden mellan inbetalda inkomstskatter och erhållna transfereringar under ett år för olika grupper baserat på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige.

Vägar till självförsörjning

Enrico Deiaco och Johan Eklund (2020)

Författarna till Integration Sverige-projektets slutrapport presenterar ett integrationspolitiskt ramverk med fem vägar till bättre ekonomisk integration och självförsörjning. Det handlar om arbetsmarknads-, utbildnings- och entreprenörskapsinsatser liksom anställnings- och sysselsättningssubventioner och filantropiska insatser. Allt som allt levereras 27 policyrekommendationer som kräver att många existerande åtgärder förbättras eller omprövas för att ersättas av effektivare lösningar.

Ekonomisk integration – en analys av insatser i Danmark, Norge och Tyskland

Mats Engström (2020)

Vad kan Sverige lära av sina grannländer om hur den ekonomiska integrationen kan bli bättre? I denna omvärldsanalys av integrationsinsatser i Tyskland, Norge och Danmark ges goda exempel för den första tiden som nyanländ, på utbildning som ger jobb, vägar in på arbetsmarknaden samt om bättre nätverk och hälsa. Ett antal erfarenheter och insatser från studerade länder lyfts fram som rekommendationer och inspiration för en bättre fungerande svensk integrationspolitik.

Ny väg in? Soloföretagande, skatteregler och ekonomiska möjligheter

Patrick Krassén (2020)

Företagande förknippas med en hel del regelkrångel, risktagande och i många fall små marginaler. Samtidigt är trösklarna in på arbetsmarknaden påtagliga. En väg till egenförsörjning är genom företagande. Kan det vara fördelaktigt med en svensk modell för schablonbeskattad näringsverksamhet? I rapporten kartläggs olika befintliga system för schablonbeskattning. Dessutom belyser författaren de aktuella formerna för soloföretagande och diskuterar vilka möjligheter ett schablonbeskattningssystem skulle kunna innebära för Sverige.

Effekter av sänkta arbetsgivaravgifter för integrationen av utrikes födda

Sven-Olov Daunfeldt och Anton Gidehag (2020)

Utanförskapet bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är omfattande och reformer behövs för att förbättra den ekonomiska integrationen. I en rapporten visas att med sänkta arbetsgivaravgifter för unga (2007 års reform) blev företagarna mer benägna att anställa dels unga, dels fler oavsett ålder. Författarna visar också på en positiv och stark koppling mellan företagens sänkta arbetskraftskostnader och rekrytering av utrikes födda.

När blir utrikes födda självförsörjande?

Johan Eklund och Johan P. Larsson (2020)

Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av de största i Europa. Under 2018 var arbetslösheten 3,8 procent bland inrikes födda och 15,4 procent för utrikes födda (15-74 år). Men sysselsättningsstatistiken ger ingen heltäckande bild av graden av ekonomisk integration. I När blir utrikes födda självförsörjande? analyseras därför självförsörjningsgraden. I rapporten ges svar på vilka grupper och när utrikes födda uppnår självförsörjning motsvarande OECD:s definition av den relativa fattigdomsgränsen, dvs en inkomst på 12 600 kr i månaden netto.