Filantropiskt forum
Filantropiskt forum grundades 2011 och verkar inom ramen för Entreprenörskapsforum. Syftet är att belysa hur filantropiska insatser bidrar till samhällsutveckling. Forumet samlar relevanta aktörer för att sprida och fördjupa kunskaper om filantropins betydelse samt stärka villkoren för filantropiska insatser.
Intresset för filantropi har ökat i det svenska samhället under de senaste åren. Betydande samhällsutmaningar såväl som globalisering av ekonomin, med ökad rörlighet av individer, investeringar och kapital, har bidragit till filantropins allt viktigare roll. Filantropi skapar mångfald och innovativa lösningar på komplexa samhällsproblem på ett sätt som offentligt administrerade medel sällan mäktar med. Filantropi bör därför ses som ett nödvändigt komplement – ett ”samhälleligt riskkapital” där nya metoder prövas och utvecklas.
Filantropiskt forum har som syfte och mål att genom svensk och internationell forskning tydliggöra hur filantropiska insatser bidrar till samhällsutvecklingen, samt att öka och förankra förståelsen för filantropi och belysa dess positiva samhällseffekter, samt studera sambandet mellan filantropiska insatser, innovation och entreprenörskap.
Forskningsresultaten presenteras genom olika slags utåtriktade aktiviteter såsom seminarier, debatter och debattartiklar, forskningsrapporter och policysammanfattningar.
Utöver detta ska Filantropiskt forum också lyfta fram, beskriva och diskutera nya trender, idéer och begrepp inom filantropi, och andra relaterade områden såsom socialt entreprenörskap, sociala innovationer, och civilsamhället.
FILANTROPISKT FORUMS STYRGRUPP
Filantropiskt forum leds av en styrgrupp som identifierar aktuella frågeställningar vilka bedöms intressanta att belysas och lyftas fram i samhällsdebatten. Ledamöter och ordförande utses av Entreprenörskapsforum.
–
PUBLIKATIONER FRÅN FILANTROPISKT FORUM
Filantropiskt forums legitimitet bygger på att verksamheten är forskningsbaserad. Utifrån de frågeställningar som styrgruppen identifierat sammanställs tidigare framtagna forskningsresultat samt initieras ny forskning. Flera publikationer och lättillgängliga, korta och policyrelevanta sammanställningar, väl grundade i forskning och empiriska observationer, publiceras årligen.
Kapitalförsörjning som fungerar för fler – Hur kan fler typer av företagande finansieras för tillväxt?
Världen står inför stora samhällsutmaningar. Därför lyfter såväl Agenda 2030 som EU:s handlingsplaner vikten av att stärka socialt motiverade entreprenörer. Dessa återfinns både i näringslivet och civilsamhället och kartläggs i ny rapport från Entreprenörskapsforum. I rapporten visas att entreprenörer som bidrar med samhälls- och välfärdsvinster hålls tillbaka av svårigheter att få tillgång till kapital och rådgivning.
Byggemenskaper - hävstång för socialt hållbar bostadsförsörjning
Att bygga och bo tillsammans, i byggemenskaper, kan vara ett sätt att öka gemenskap, utveckla miljövänliga boenden, och bidra till en bredare samhällsintegration eller andra sociala framsteg. I rapporten pekar författaren på att forskningen visar att byggemenskaper ofta lyckas väl med integration, att förbättra ett grannskap, att bygga mer miljövänligt och billigare samt ökar utbudet av bostäder såväl som spar in på kommunala utgifter.
Donationer till statliga lärosäten – Förslag till förenklingar och förtydliganden
Högskolesystemets kvalitet och förmåga att positionera sig i den internationella konkurrensen är avgörande för Sveriges tillväxt, välstånd och globala attraktionskraft. Flera utredningar har konstaterat att ett sätt att stärka universiteten är en ökad grad av ekonomisk självständighet. Detta skulle kunna uppnås genom att förenkla hanteringen av donationer och att underlätta för lärosäten att själva bilda eller förvalta stiftelser.
Idéburen arbetsmarknad – ett nytt samhällskontrakt efter pandemin
Hur kan svensk arbetsmarknad dra nytta av innovationskraften inom civilsamhällets olika delar samt vilken betydelse kan filantropiska insatser ha? Särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildning, arbetsträning, volontärskap, mentorskap, coaching, allmännyttiga stiftelser samt socialt företagande. Policyförslag och rekommendationer för hur den idéburna arbetsmarknaden ska kunna växa sig allt starkare i Sverige lyfts också fram.
Social innovation i civilsamhällets organisationer
Sveriges civilsamhälle har en lång historisk tradition av att utveckla nytänkande lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Men det återstår mycket att göra innan civilsamhällets innovationskraft kan tillvaratas fullt ut. Med avstamp i en ny kunskapsöversikt föreslås bland annat en nationell investeringsfond för att finansiera utformning, implementering och spridning av sociala innovationer.
Entreprenörer som välfärdsbyggare
Hur har svenska entreprenörer historiskt bidragit till att utveckla den svenska välfärden? I Entreprenörer som välfärdsbyggare beskrivs tre typer av samhälleliga stöttepelare verksamma under fyra århundraden. Det handlar dels om entreprenörer som vid sidan av sin företagargärning byggt upp omfattande välfärdsinstitutioner, dels entreprenörer som drivit verksamheter inom välfärdssektorn dels även av företagare som genom donationer eller egna arbetsinsatser har stöttat välfärdsinsatser.
Studiedestination Sverige - Privat kapital för ökad kompetensförsörjning och konkurrenskraft
I rapporten diskuterar författarna hur vi kan stärka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation. Bl.a. undersöks hur näringslivet skulle kunna engageras och motiveras att bidra och på vilket sätt privat kapital kan användas för att attrahera och göra det möjligt för kvalificerade studenter att välja Sverige.
Donationsförordningen och forskningsfinansiering – i samklang med nutiden?
Sveriges konkurrenskraft bygger till stora delar på att svenska universitet och högskolor kan leverera kompetent arbetskraft samt bedriva forskning som generellt håller hög nivå och i vissa fall är världsledande. Forskningsprojekt förutsätter en långsiktigt uthållig finansiering. Ofta är flera forskningsfinansiärer involverade och i allt högre grad har privata donationer blivit ett viktigt komplement till offentlig finansiering. I rapporten redogörs för de lagar och förordningar som reglerar universitet och högskolors mottagande och förvaltning av donationer till forskningsverksamhet.
Creating impact through philanthropy – a Nordic perspective
Evidence is gathering that philanthropy serves society in a number of ways. Still, knowledge about philanthropy is quite limited in the Nordic economies, a feature shared with many other countries. The aim of this particular study is therefore to deepen our knowledge about the practice and impact of philanthropic giving in the Nordic countries.
Creating impact through philanthropy
En studie om filantropi i Norden i ett samarbete mellan UBS och Entreprenörskapsforum. Studien baseras på djupintervjuer med över 40 filantroper i Danmark, Finland, Norge och Sverige och sätter fokus på frågor om filantropens motiv och influenser, metoder och verksamhet, utmaningar och hinder samt olika former av filantropiskt stöd och hur dess effekter kan stärkas. OBS, på engelska. Nedan finner du en svensk sammanfattning.
Samhällsförändring och filantropi i ett nordiskt perspektiv
En policysammanfattning på svenska av rapporten Creating impact through philanthropy, en studie om filantropi i Norden. Rapporten tydliggör den nordiska filantropi-modellen som inte är frikopplad från offentliga medel och institutioner, utan kompletterande genom att tillhandahålla kollektiva nyttigheter med potential att skapa innovativa lösningar på dagens samhällsutmaningar.
Vad betyder social i sociala innovationer?
Intresset och medvetenheten om sociala innovationers förmåga att bidra till samhällsförändring har fått ökad uppmärksamhet i det moderna samhället. Såväl i Sverige som internationellt växer sektorn starkt. Sociala innovationer och socialt entreprenörskap har en positiv betydelse i den samhällsekonomiska diskussionen, men vad betyder egentligen begreppen? I rapporten redogörs för sociala innovationer, socialt entreprenörskap och andra begrepp inom filantropin.
–